Linus Pauling
amerikansk kemist
Linus Carl Pauling, född 28 februari 1901 i Portland, Oregon, död 19 augusti 1994 i Big Sur, Monterey County, Kalifornien, var en amerikansk fysikalisk kemist, biokemist och fredsaktivist.
Linus Pauling  | |
 | |
| Född | 28 februari 1901[1] Portland, Oregon[1] |
|---|---|
| Död | 19 augusti 1994 (93 år)[2] Big Sur, Monterey County, Kalifornien[2] |
| Nationalitet |  Amerikan |
| Medborgare i | USA[3][4][5] |
| Utbildad vid | California Institute of Technology, filosofie doktor, [6] Oregon State University, kandidat i kemiteknik,  |
| Sysselsättning | Kemist[7][4][8], fredsaktivist[4], kristallograf, biofysiker, biokemist[9][4][8], esperantist[4], universitetslärare[4], fysiker[10][11][4], aktivistinvesterare[8] |
| Befattning | |
| Professor (1969–1974) | |
| Arbetsgivare | Oregon State University Linus Pauling Institute[4] California Institute of Technology (1927–1963)[4] University of California, San Diego (1967–1969) Stanford University (1969–1975) |
| Maka | Ava Helen Miller[2] |
| Barn | Peter Pauling (f. 1931) |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i kemi (1954) Nobels fredspris (1962) Se lista | |
| Namnteckning | |
 | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigera
Pauling var en föregångare i tillämpningen av kvantmekanik på kemi och mottog Nobelpriset i kemi 1954 för sitt arbete med kemiska bindningar. Han gjorde också viktiga bidrag till kristall- och proteinstrukturbestämning, och var en av molekylärbiologins grundare. Hans studier av proteinernas byggnad ledde till upptäckten att den genetiska sjukdomen sicklecellanemi har att göra med en felaktighet i hemoglobinmolekylen.[12]
Pauling mottog också Nobels fredspris 1962 för sin kampanj mot ovanjordiska kärnvapenprov. Han är därmed den enda person som har fått två Nobelpris som ensam mottagare. Fyra personer till har fått flera Nobelpris, men då har åtminstone något av dem varit delat.[13]
Han tilldelades också de amerikanska utmärkelserna National Medal of Science 1974 och Willard Gibbs-priset 1946, samt den brittiska Davymedaljen 1947.
På äldre dagar propagerade han starkt för nyttan av att intaga C-vitamin (askorbinsyra) i stora mängder. Han fick dock utstå en hel del kritik för detta sitt engagemang, då hans påståenden ansågs vetenskapligt dåligt underbyggda.[14]
Övrigt
redigeraLinus Pauling har fått en mellan/-högstadieskola i Corvallis, Oregon uppkallad efter sig.
Utmärkelser
redigera- Guggenheimstipendiet, 1926[16]
- ACS-priset i kemi, 1931
- Irving Langmuir-priset, 1931[17]
- William H. Nichols Medal Award, 1941[18]
- Föreläsning till Sillimans minne, 1945
- Willard Gibbs-priset, 1946[4]
- Davymedaljen, 1947[19]
Presidentens merit-medalj, 1948[20]- Liversidge-priset, 1948[21]
- Utländsk ledamot av Royal Society, 27 maj 1948[22]
- Hedersdoktor vid Sorbonne, 27 november 1948[23]
- Hedersdoktor vid Toulouse universitet, 1949[24]
- Nobelpriset i kemi, 1954[25][26]
- Årets humanist, 1961[4]
- Nobels fredspris, 1962[27][26][4]
- Gandhi Peace Award, 1962[4]
- Guggenheimstipendiet, 1965[16]
- Linus Pauling Award, 1966[28]
- Roebling-medaljen, 1967[29][4]
- Lenins fredspris, 1969
- National Medal of Science, 1974
- Lomonosov-guldmedaljen, 1977[4]
- NAS Award in Chemical Sciences, 1979
- Priestleymedaljen, 1984[30]
- Lavoisiers medalj, 1986
- George C. Pimentel Award in Chemical Education, 1987[31]
- Tolman Award, 1990[32][33]
- California Hall of Fame, 2008
- Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
- Medlem av Royal Society of Edinburgh
- Medlem av American Physical Society
- Chemical Pioneer Award
Källor
redigera- ^ [a b] ”Linus Pauling - Biographical” (på engelska). nobelprize.org. Nobelstiftelsen. https://www.nobelprize.org/prizes/peace/1962/pauling/biographical/. Läst 27 december 2018.
- ^ [a b c] Dunitz, J. D. (1996). ”Linus Carl Pauling. 28 februari 1901–19 augusti 1994”. Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society 42 (9): sid. 316–326. doi:. PMID 11619334. Läst 27 december 2018.
- ^ Nicholas Wade, Twists in the Tale of the Great DNA Discovery (på engelska), The New York Times, 13 november 2011, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Biography.com, 2 april 2014, läs online, läst: 2 september 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 14 januari 2013, Libris-URI: 86lpvzss31tl0hl, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Linus Pauling, The Determination With X-Rays of the Structures of Crystals, Dissertation (Ph.D.), 1925, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Oregon Famous (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 150176, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ In Pictures: The story behind DNA's double helix (på engelska), BBC, 24 april 2013, läs online, läst: 27 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ The Courts and Peace Activism: Selected Legal Cases Related to Matters of Conscience and Civil Liberties, vol. 38, 1, Peace & Change, januari 2013, s. 6-32, 10.1111/PECH.12001, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ A masterpiece in a new genre: The rhetorical negotiation of two audiences in schrödinger's “what is life?”, vol. 3, 1, Technical Communication Quarterly, januari 1994, s. 7-17, 10.1080/10572259409364555, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Bra Böckers lexikon, 1978.
- ^ ”Nobel Prize facts” (på engelska). Nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/facts/nobel-prize-facts/. Läst 7 oktober 2018.
- ^ ”Linus Pauling”. The Daily Telegraph. 22 augusti 1994. Arkiverad från originalet den 27 december 2018. https://web.archive.org/web/20181227181622/https://www.telegraph.co.uk/news/obituaries/science-obituaries/7952226/Linus-Pauling.html. Läst 27 december 2018.
- ^ ”Minor Planet Center 4674 Pauling” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4674. Läst 3 september 2023.
- ^ [a b] Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: linus-pauling, läst: 13 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Irving Langmuir Award in Chemical Physics, American Physical Society, läs onlineläs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.newyorkacs.org .[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, scarc.library.oregonstate.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 274, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Jérôme Fenoglio (red.), L'université de Paris fera samedi sa rentrée solennelle, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 24 november 1948, s. 8 .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 1954 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 27 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 27 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 27 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, acspss.org .[källa från Wikidata]
- ^ Mineralogical Society of America.[källa från Wikidata]
- ^ Priestley Medal, American Chemical Society, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
- ^ Linus Pauling: Awards, Honors and Medals (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, scalacs.org .[källa från Wikidata]
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Linus Pauling.- Nobelprize.org, Nobelpriset i kemi 1954
- Nobelprize.org, Nobels fredspris 1962
- Nobelprize.org, Linus Pauling – biografi