Lummerväxter (Lycopodiaceae) är en familj inom divisionen med samma namn, lummerväxter (Lycopodiophyta).

Lummerväxter
Lycopodium annotinum
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionLummerväxter
Lycopodiophyta
KlassLycopodiopsida
OrdningLycopodiales
FamiljLummerväxter
Lycopodiaceae
Vetenskapligt namn
§ Lycopodiaceae
Släkten
Se text

Släkten

redigera

Tidigare räknades alla lummerväxter till släktet Lycopodium men idag delar man in dem i flera släkten:

Lopplumrar (Huperzia) räknas ibland till en egen familj, Huperziaceae, tillsammans med släktena Phlegmariurus och Phylloglossum. Namnet Huperzia kommer ifrån botanisten Johann Peter Huperz, som levde på 1700-talet, och släktet har ungefär 300 arter varav endast en finns i Sverige nämligen lopplummer (Huperzia selago).

Plattlumrar (Diphasiastrum) är ett omstritt och icke erkänt släkte. Dess arter brukar ibland räknas till släktet lumrar (Lycopodium).

Dvärglummer räknades till en början till lummerväxterna (mer specifikt till släktet Lycopodium), men sedan man upptäckt att denna växt har två helt olika sorters sporer har man istället valt att placera den i en helt egen familj. Denna familj, mosslummerväxterna, har idag över 600 arter, men dvärglummer är den enda som växter vilt i Sverige.

Fridlysning

redigera

Alla lummerarter är numera fridlysta i hela landet mot uppgrävning, plockning med rötter samt plockning för försäljning. I Blekinge län gäller fullständigt plockningsförbud.[1][2]

Referenser

redigera
  1. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Artskyddsförordning (2007:845) Svensk författningssamling 2007:2007:845 t.o.m. SFS 2020:646 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/artskyddsforordning-2007845_sfs-2007-845. Läst 3 december 2020. ”Lummerväxter: samtliga arter av släktet Lycopodium är fridlysta enligt 8 § i Blekinge län och samtliga arter av familjen Lycopodiaceae är fridlysta enligt 9 § i hela landet.” 
  2. ^ ”Fridlysta växter och djur i Sverige”. Naturvårdsverket. 15 december 2009. Arkiverad från originalet den 17 september 2011. https://web.archive.org/web/20110917011334/http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8369-4.pdf. Läst 3 december 2020. 
  NODES