Magnesiumkarbonat, MgCO3, förekommer i naturen under benämningen magnesit. Trivialnamnet är magnesia, vilket emellertid är tvetydigt, eftersom även magnesiumoxid kallas magnesia.

Magnesiumkarbonat
Strukturformel
Systematiskt namnMagnesiumkarbonat
Övriga namnMagnesit
Kemisk formelMgCO3
Molmassa84,3139 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer546-93-0
SMILES[O-]C(=O)[O-].[Mg+2]
Egenskaper
Densitet2,958 g/cm³
Löslighet (vatten)0,106 g/l (20 °C)
Smältpunkt540 °C (sönderfaller)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Egenskaper

redigera

Magnesit liknar mycket kalkspat och kristalliserar i samma former, men har något större specifik vikt och hårdhet enligt Mohs 4 – 4,5. Vidare angrips den av syror först vid uppvärmning. Den är vit, ofta gulaktig eller grå till färgen till följd av inblandningar, särskilt av järnkarbonat m m.[1]

Vid höga temperaturer sönderfaller magnesiumkarbonat till magnesiumoxid och koldioxid. Processen kallas kalcinering.

Förekomst

redigera

Magnesit bildar här och var mäktiga lager. I Kanada och Kalifornien förekommer den i vidsträckta lager tillsammans med serpentin, liksom i Schlesien, Tjeckien och Ungern, samt i Norrbotten (vid Kvikkjokk). Den förekommer även tillsammans med talkskiffer och lerskiffer.[1]

En speciellt tät magnesit, kallad bosniskt sjöskum, förekommer på Balkan och används för tillverkning av piphuvuden. [1]

På konstgjord väg tillverkas magnesiumkarbonat och basiskt magnesiumkarbonat.[1]

Användning

redigera
  • Inom livsmedelsindustrin som klumpförebyggande medel; har E-nummer 504.
  • Inom sporter som till exempel bergsklättring, gymnastik och tyngdlyftning för att ta bort fukt från händerna, och därigenom öka greppförmågan.
    En magnesiumkarbonatmolekyl kan tillsammans med 3 eller 5 vattenmolekyler bilda en saltkristall. På så vis torkas händerna ut. Inom sport kallas magnesiumkarbonat oftast för krita trots att det inte alls är krita (kalciumkarbonat, CaCO3) som helt saknar förmågan att binda vatten. Det är heller inte talk, som används för att minska friktionen.
  • Framställning av magnesiumoxid
  • Framställning av olika golvmassor
  • Framställning av Magnesiacement.[2]
  • Beståndsdel i eldfast tegel

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d] Meyers varulexikon, Forum, 1952
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1202 
  NODES