Marie av Mecklenburg-Schwerin

Marie av Mecklenburg-Schwerin
	Marie av Mecklenburg-Schwerin
Född	2 maj 1854 (g.s.) (ej angiven kalender, antar juliansk); Ludwigslust, Tyskland
Död	6 september 1920 (66 år); Contrexéville, Frankrike
Begravd	Vosges
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland
Sysselsättning	Aristokrat
Make	Vladimir Alexandrovitj av Ryssland; (g. 1874–1909)
Barn	Aleksandr Vladimirovitj af Rusland (f. 1875); Kirill Vladimirovitj av Ryssland (f. 1876); Boris Vladimirovitj (f. 1877); Andrej Vladimirovitj av Ryssland (f. 1879); Helena Vladimirovna av Ryssland (f. 1882)
Föräldrar	Fredrik Frans II av Mecklenburg-Schwerin; Augusta av Reuss-Köstritz
Släktingar	Fredrik Frans III av Mecklenburg-Schwerin (syskon); Adolf Fredrik av Mecklenburg-Schwerin (syskon); Henrik av Mecklenburg-Schwerin (syskon)
Heraldiskt vapen
	Redigera Wikidata

Marie av Mecklenburg-Schwerin, (Marie Alexandrine Elisabeth Eleonore), senare storfurstinnan Marie Pavlovna, född på Schloss Ludwigslust 1854, död 1920, dotter till storhertig Fredrik Frans II av Mecklenburg-Schwerin (1823–1883) och hans första gemål, Augusta av Reuss-Köstritz (1822–1862). Hon gifte sig 28 augusti 1874 i S:t Petersburg med storfurst Vladimir Alexandrovitj av Ryssland, (1847–1909), tredje son till Alexander II av Ryssland. Hon var 1909-1917 ordförande för den ryska konstakademien.

Biografi

Marie blev förälskad i Vladimir och bröt sin första förlovning då hon först träffade honom 1871. Eftersom hon vägrade att konvertera till den ortodoxa tron, tog det dock tre år innan tsaren gav sitt tillstånd till vigseln. Trots att hon inte konverterade, antog hon ändå ett nytt namn vid vigseln: Marie Pavlovna.

Storfurstinna

Hon ansågs vara en av de främsta societetsvärdinnorna i Sankt Petersburg, och blev känd som "Den största storfurstinnan". Det sades allmänt att hon med sina tillställningar i Vladimirpalatset försökte överglänsa det kejserliga hovet, och att hon befann sig i tävling med sin svägerska, storfurstinnan Elisabeth av Hessen. Hon skall ha tyckt illa om tsar Nikolaj II och hans gemål Alexandra av Hessen och ska ha försökt skapa ett alternativt hov omkring sig. Hon efterträdde sin make som ordförande för konstakademien vid hans död 1909.

Då hennes son Kirill gifte sig med sin frånskilda kusin Victoria Melita av Sachsen-Coburg-Gotha år 1905 fråntogs han sina titlar av tsaren, vilket ledde till en svår konflikt mellan hans föräldrar och Nikolaj II. Konflikten reparerades senare, då Kirill på grund av flera dödsfall blev trea i tronföljdsordningen.

Marie konverterade till den ortodoxa tron efter många år, enligt uppgift för att ge sin son Kirill en bättre utgångspunkt som arvtagare till tronen. Vintern 1916–1917 skall Marie tillsammans med sina söner ha planerat en statskupp för att avsätta tsaren till förmån för sin son Kirill, och närmat sig Dumans president Mikhail Rodzianko med detta förslag, med tillägget att tsaritsans död var nödvändig för dess framgång.

Senare liv

I samband med revolutionen 1917 lämnade Maria Pavlovna Ryssland via Kaukasus, där hon förestod ett krigssjukhus. Hon kvarblev länge med sina söner i Kaukasus i hopp om att installera sin son Kirill på tronen, men då bolsjevikerna närmade sig lämnade gruppen Kaukasus med en fiskebåt till Anapa 1918. Hon kvarblev i Anapa fram till 1920, då hon varnades av generalen för de vita styrkorna att de vita skulle komma att förlora inbördeskriget.

Hon lämnade Ryssland med sin son Andrej, dennes älskarinna Matilda Ksjesinskaja och deras son Vladimir med ett italienskt skepp till Venedig. Hon kom senare att slå sig ner i Frankrike, där hon avled i Contrexéville 1920. Hon var den sista medlemmen av den före detta tsarfamiljen som lämnade Ryssland och den första som avled i exil.

Barn

Storfurste Alexander Vladimirovitj av Ryssland (1875–1877)
Storfurste Kirill Vladimirovitj av Ryssland (1876–1938)
Storfurste Boris Vladimirovitj av Ryssland (1877–1943)
Storfurste Andrej Vladimirovitj av Ryssland (1879–1956)
Storfurstinnan Helena Vladimirovna av Ryssland (1882–1957), gift med prins Nikolaos av Grekland och Danmark , tredje son till Georg I av Grekland och storfurstinnan Olga Konstantinovna av Ryssland.

Referenser

^ [a b c] unknown value, Мария Павловна, Entsiklopeditjeskij slovar'.^{[källa från Wikidata]}
^ unknown value, Мария Павловна, Entsiklopeditjeskij slovar'.^{[källa från Wikidata]}
^ Владимир Александрович, Entsiklopeditjeskij slovar', ”... с 16 августа 1874 года состоит в супружестве с дочерью великого герцога Мекленбург-Шверинского Фридриха-Франца II, Мариею Павловной (род. 2 мая 1854 г.).”.^{[källa från Wikidata]}
^ The Peerage person-ID: p10081.htm#i100804, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}

Robert K. Massie, Nicholas and Alexandra, 1967, Dell Publishing Co.,
John Curtis Perry & Constantine Pleshakov, The Flight of the Romanovs, Basic Books, 1999
Paul Theroff, An Online Gotha
Charlotte Zeepvat, The Camera and the Tsars: A Romanov Family Album, Sutton Publishing, 2004

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

[6ac22aa5cad0590efba8e9978246e9e25a7a5848-1] [a b c] unknown value, Мария Павловна, Entsiklopeditjeskij slovar'.^{[källa från Wikidata]}

[859f30b3269bed58e925c2c5c79f07e105d1b67f-2] unknown value, Мария Павловна, Entsiklopeditjeskij slovar'.^{[källa från Wikidata]}

[28f303cf9ca0bcf96da89705017a35a5524e8daa-3] Владимир Александрович, Entsiklopeditjeskij slovar', ”... с 16 августа 1874 года состоит в супружестве с дочерью великого герцога Мекленбург-Шверинского Фридриха-Франца II, Мариею Павловной (род. 2 мая 1854 г.).”.^{[källa från Wikidata]}

[c761cae0bc8fd0996d7c9eb9f9947ec99a146405-4] The Peerage person-ID: p10081.htm#i100804, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[3913844e06e055e8cd81608f22bad0e604d89d2d-5] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]