Mindre skogsmus

art i familjen råttdjur som förekommer i Europa och Nordafrika

Mindre skogsmusen (Apodemus sylvaticus) är en art i familjen råttdjur, som förekommer i Europa och Nordafrika. Den skiljs från större skogsmus främst genom att den saknar det mörka tvärbandet på bröstet; båda arterna är ungefär lika stora.

Mindre skogsmus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljRåttdjur
UnderfamiljMöss
Murinae
SläkteSkogsmöss
Apodemus
ArtMindre skogsmus
A. sylvaticus
Vetenskapligt namn
§ Apodemus sylvaticus
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende och läte

redigera

Mindre skogsmusen har gråbrun översida, gradvis ljusnande till ljusgrått på undersidan.[2] På bröstet har vuxna djur en gulaktig fläck.[3]

Kroppen är 6–15 cm lång, exklusive den 7–14,5 cm långa svansen; andra uppgifter talar om 8–11 cm lång kropp och en lika lång svans.[4] Honorna väger omkring 14 g, hanarna omkring 25.[5]

Arten har ett pipande ljud, vanligtvis med för hög tonhöjd för att vara hörbart för människan.[2]

Utbredning

redigera

Mindre skogsmusen finns i större delen av Europa, utom i de nordligaste delarna, samt i Nordafrika. Utbredningsområdet sträcker sig österut till nordvästra Turkiet, centrala Belarus, östra Ukraina och västligaste Ryssland.[1] I Skandinavien finns den i Götaland och Svealand, Sydnorges kusttrakter och hela Danmark.[2]

Den saknas helt i Finland[3], men är introducerad i Island.[2]

Ekologi

redigera

Mindre skogsmus är framför allt nattaktiv. Den hoppar och klättrar gärna, dock ej så bra som sin större släkting.[3] Den är även en skicklig simmare, och gräver ofta gångar i marken, där den även brukar placera boet.[2]

Den lever i en mängd olika habitat, namnet till trots inte främst i skog.[3] Arten förekommer oftast i öppnare terräng än större skogsmus.[4]

Mindre skogsmusen är allätare med tonvikt på vegetabilier. Stapelfödan är frön av olika gräsarter, men den äter även örter, blad, rötter, frukt, svamp, insekter, maskar, snäckor och ibland as.[2]

Fortplantning

redigera

Fortplantningstiden sträcker sig från mars, eller april, till oktober. Milda vintrar, med god tillgång på föda, kan den även få ungar under vintern.[2]

Honan föder upp till 4 kullar, om 4–7 ungar, per år. Hon är dräktig i 21 till 26 dagar. Ungarna, som väger omkring 2,5 g vid födseln, öppnar ögonen efter omkring 2 veckor, dias i 3 veckor, och blir könsmogna vid 2 månaders ålder.[5]

Hanen bildar revir, men olika hanars revir kan överlappa varann och de verkar inte försvaras särskilt aktivt.[3]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Schlitter, D., van der Straeten, E., Amori, G., Hutterer, R., Kryštufek, B., Yigit, N. & Mitsain, G. 2016 Apodemus sylvaticus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 21 augusti 2019.
  2. ^ [a b c d e f g] Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 285-286. ISBN 91-1-864142-3 
  3. ^ [a b c d e] Jensen, Birger (1993). Nordens däggdjur. Stockholm: Norstedts. sid. 126-130. ISBN 91-1-933262-9 
  4. ^ [a b] ”mindre skogsmus - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mindre-skogsmus. Läst 10 maj 2020. 
  5. ^ [a b] Francesca Ivaldi, University of Michigan (1999). Apodemus sylvaticus (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Apodemus_sylvaticus.html. Läst 20 januari 2010. 
  NODES
INTERN 1