Munin var en svensk nanosatellit som utvecklades av Institutet för rymdfysik i samarbete med studenter och lärarassistenter från dels rymdingenjörsutbildningen vid Umeå universitet förlagd i Kiruna och dels Luleå tekniska universitet.[2] Satelliten sköts upp den 21 november 2000 på en Delta 7000-raket från Vandenberg Air Force Base i Kalifornien.

Munin
Uppskjuten21 november 2000, 13:24 UTC
NSSDC-ID2000-075C[1]
LandSverige
Uppskjuten frånVandenberg Air Force Base
TillverkareInstitutet för rymdfysik
Umeå universitet
Luleå tekniska universitet
UppskjutningsraketDelta II
Massa (i rymden)6 kg
Banlutning95,40°
Apogeum1 797 km
Perigeum701 km

Munin studerade partiklar i jordens magnetosfär och jonosfär samt studier av norrsken.

Kontakten bröts med Munin den 12 februari 2001 efter en omstart av datorn ombord och felet berodde förmodligen på ett fel i PROMet.

Satellitinformation

redigera

Satelliten bestod av en kub i aluminium med sidan 200 mm, täckt med solceller. Vikten var 6 kg. Nyttolasten bestod av tre instrument:

  • Elektron och jonspektrometern MEDUSA (reservenheten från Astrid-2). Levereras av Southwest Research Institute, San Antonio, Texas
  • Halvledardetektor för mätning av högenergipartiklar, både laddade och oladdade (ENA)
  • En känslig CCD-kamera för fotografering av norrsken

Satellitens omloppsbana var mellan 701 och 1 797 kilometer i 95,40 graders inklination.[3]

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Munin_(satellite), tidigare version.
  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=2000-075C. Läst 1 april 2020. 
  2. ^ ”The Munin Nanosatellite” (på engelska). Institutet för rymdfysik. http://munin.irf.se/frames/index.html.  Munin hemsida
  3. ^ ”Munin”. Encyclopedia Astronautica. Arkiverad från originalet den 7 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070607124845/http://astronautix.com/craft/munin.htm. Läst 12 juni 2007. 
  NODES
Note 2