Nederkalix socken
Nederkalix socken ligger i Norrbotten och är sedan 1971 en del av Kalix kommun och motsvarar från 2016 Nederkalix distrikt.
Nederkalix socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Norrbotten |
Kommun | Kalix kommun |
Bildad | |
Area | 985 kvadratkilometer |
Upphov till | Nederkalix landskommun Nederkalix församling |
Motsvarar | Nederkalix distrikt |
Tingslag | Kalix domsagas tingslag (–) Nederkalix tingslag (–) |
Karta | |
Nederkalix sockens läge i Norrbottens län. | |
Koordinater | 65°51′14″N 23°07′56″Ö / 65.85388889°N 23.13222222°Ö |
Socknen i häradet/länet. | |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0184 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Nederkalix distrikt |
Redigera Wikidata |
Socknens areal var den 1 januari 1961 985,05 km², varav 933,59 km² land.[1] År 2000 fanns här 15 551 invånare.[2] Tätorterna Påläng, Nyborg, Rolfs, Gammelgården, Bredviken, Risögrund, Karlsborg, Båtskärsnäs och Sangis samt tätorten och kyrkbyn Kalix med sockenkyrkan Kalix kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
redigeraNederkalix socken bildades på 1400-talet som en utbrytning ur Luleå socken under namnet Kalix socken. 1637 bildades Överkalix socken och 1644 ändrades namnet till det nuvarande.
1960 överfördes ön Malören (areal 0,21 km², varav allt land) till socknen från Nedertorneå socken.[1]
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Nederkalix församling och för de borgerliga frågorna till Nederkalix landskommun. 1 maj 1909 utbröts Töre församling och Töre landskommun utbröts 1924. Landskommunen ombildades 1971 till Kalix kommun.[2] Församlingen uppgick 2018 i Kalix församling[3].
1 januari 2016 inrättades distrikten Nederkalix och Töre, med samma omfattning som församlingarna hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.[4]
Geografi
redigeraNederkalix socken ligger vid kusten kring Kalix älv och har viss skärgård. Socknen har dalgångsbygd utmed vattendragen och vid kusten och är i övrigt en myr- och sjörik skogsbygd med höjder som i Svartberget i norr når 413 meter över havet.[5][6][7]
Fornlämningar
redigeraHär har man hittat cirka 70 boplatser från stenåldern, några stensättningar och landets två nordligaste gravhögar från vikingatiden. Fångstgropar har påträffats, liksom labyrinter i skärgården.[5][6][8][9]
Namnet
redigeraNamnet tillkom efter delningen 1644 och betyder ”den längre ner i älvdalen liggande delen av Kalix” där Kalix är det äldre sockennamnet som fått sitt namn från älven. Älvnamnet Kalixälven är en försvenskning av det samiska namnet Gáláseatnu vars förled antingen innehåller gállit, 'vada' eller gálus, 'sval'.[6][10]
Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Neder-Kalix socken och vid folkräkningen 1910 Nederkalix socken.[11]
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutvecklingen i Nederkalix socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 1 655 | |||
1760 | 1 934 | |||
1769 | 2 494 | |||
1780 | 2 800 | |||
1790 | 2 825 | |||
1800 | 3 140 | |||
1810 | 3 473 | |||
1820 | 3 910 | |||
1830 | 4 384 | |||
1840 | 4 961 | |||
1850 | 6 012 | |||
1860 | 6 969 | |||
1870 | 7 522 | |||
1880 | 9 419 | |||
1890 | 11 090 | |||
1900 | 12 946 | |||
1910 | 10 952 | |||
1920 | 11 987 | |||
1930 | 13 460 | |||
1940 | 14 467 | |||
1950 | 14 903 | |||
1960 | 15 182 | |||
1970 | 15 157 | |||
1980 | 16 568 | |||
1990 | 16 394 | |||
Anm: Tabellen inkluderar Töre fram till 1900. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
Språk och etnicitet
redigeraNedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av ”finsk, svensk eller lapsk stam”.[12] Siffrorna för 1805-1855 är Tabellverkets statistik och avser endast den samiska befolkningen.[13]
Årtal | Svenskar | Finnar | Samer | Totalt |
---|---|---|---|---|
1805 | 6 | |||
1810 | 13 | |||
1815 | 7 | |||
1820 | 0 | |||
1825 | 17 | |||
1830 | 27 | |||
1835 | 27 | |||
1840 | 18 | |||
1845 | 15 | |||
1850 | 10 | |||
1855 | 13 | |||
1860 | 6 919 | 17 | 33 | 6 969 |
1870 | 7 474 | 18 | 30 | 7 522 |
1880 | 9 392 | 6 | 21 | 9 419 |
1890 | 10 854 | 199 | 37 | 11 090 |
1900 | 12 694 | 241 | 11 | 12 946 |
Bilder
redigera-
Nederkalix kyrkostad i början av 1900-talet.[14]
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 61. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Nederkalix socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nederkalix socken
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Nederkalix socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nederkalix socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ Från SCB:s folkräkningar Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en
- ^ ”Tabellverket 1749-1859”. Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk. Läst 12 april 2023.
- ^ ”Kalixbilder”. www.kalixbilder.se. http://www.kalixbilder.se/pic_show.php?no=2204. Läst 1 oktober 2020.
Vidare läsning
redigera- Hallman, Birger (1998). Rolfs by : en by i Nederkalix : näringar och hemman. [Luleå]: [B. Hallman]. Libris 7452841. ISBN 91-630-6664-5
- Wennerström, Henrik (1924). ”Uppgift å en del industriella verk i Norrbotten i äldre tider”. Nordanbygd : årsskrift 1924 : julen,: sid. 17−22 : ill. Libris 10699421
- Ring, Herman A (1894−1907). ”Aktiebolaget Bergman, Hummel & C:o Neder-Kalix”. Sveriges industri − dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/2/0217.html
- Ring, Herman A (1894−1907). ”Törefors Sågverk”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/3/0405.html
Externa länkar
redigera- Arkiv relaterade till Nederkalix socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Nederkalix socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.