Wikipedia

Nils-Axel Mörner

svensk geolog
För liknande namn se Nils Mörner och Axel Mörner

Stellan Otto Axel Nikolaj (Nils-Axel) Mörner af Morlanda, född 17 mars 1938 i Oscars församling i Stockholm, död 16 oktober 2020 i Saltsjöbaden,[3][4] var en svensk greve och geolog.

Nils-Axel Mörner
Född17 mars 1938[1]
Stockholm
Död16 oktober 2020 (82 år)
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningUniversitetslärare, geolog
ArbetsgivareStockholms universitet
FöräldrarStellan Mörner
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Mörner disputerade i geologi 1969 för filosofie doktorsgrad på avhandlingen[5] om dynamiken hos havens nivå och deras stränder och deras samband med geologiska förändringar i landnivå och istider vid Kattegatt och den svenska västkusten. Därefter blev han docent. Han blev 1991 ledare för enheten för paleofysik och geodynamik vid Stockholms universitet. Enheten avvecklades vid Mörners pensionering 2005.[6]

Han forskade inom flera områden och studerade solvinden, jordens magnetfält och jordbävningar, och publicerade omkring 700 vetenskapliga artiklar om bland annat eustasi (förändringar i havsvattennivå) och isostasi (förändringar i landnivå), fördelning av vattenmassorna i oceanerna och samspelet mellan jordens land- och vattenmassor.[7][8]

Mörner var mellan 1981 och 1989 ordförande för kommittén för neotektonik under International Union for Quaternary Research(en) (INQUA). Mellan 1997 och 2003 ledde han ett projekt om geomagnetism och klimat under INTAS (International Association for the promotion of cooperation with scientists from the New Independent States of the former Soviet Union).

Mellan 2013 och 2014 var han "editor-in-chief" för tidskriften Pattern Recognition in Physics(en). Den nystartade tidskriften avslutades inom mindre än ett år av utgivaren Copernicus Publications med motiveringen att “the editors selected the referees on a nepotistic basis, which we regard as malpractice in scientific publishing and not in accordance with our publication ethics we expect to be followed by the editors.”[9]

Kärnkraft, slutförvar

redigera

Mörner var en uttalad motståndare till kärnkraft, och gav i anslutning till folkomröstningen 1980 om kärnkraft ut boken Ecce homo!: rädda oss för Guds skull från kärnkraften och dess fasor. Han påtalade speciellt riskerna med att förvara utbränt kärnbränsle i berg, och invände redan 1978 kraftfullt[10] mot metoden KBS-1[11] som var underlag för att Ringhals 3 och Forsmark 1 i mars 1979, och något senare Ringhals 4 och Forsmark 2, gavs laddningstillstånd enligt den så kallade Villkorslagen från 1977.[12] Han fortsatte att framföra sin kritik, och inkom med många remissvar i den tre decennier långa forsknings- och utvecklingsprocess[13] som 2011 mynnade ut i en formell ansökan om att bygga ett svenskt slutförvar[14]. Han inkom 2017 med inlagor i den då pågående rättsliga behandlingen av ansökan.[15]

Slagruta

redigera

År 1995 ordnade Mörner utbildning om användning av slagruta i sommarkurser vid Stockholms universitet, och även utanför universitetet.[16][17] Han hävdade att slagruta kunde användas inte bara för att upptäcka vatten, utan även för att kartlägga Currylinjer och Hartmannlinjer. När detta blev känt i pressen fick han skarp kritik från vetenskapliga företrädare i Sverige och från föreningen Vetenskap och Folkbildning.[18] Föreningen VoF verkar för att stödja och öka förståelsen för vetenskaplig metodik, och utsåg 1995 Mörner till "Årets förvillare".[19] Mörner höll fast vid sin uppfattning[20] och konflikten eskalerade,[21] och ledde till ett formellt förbud från universitetets ledning för Mörner att genomföra sådan utbildning tills han kunnat presentera vetenskaplig evidens för området. Hösten 1996 ordnade Mörner ett symposium vid universitetet där han presenterade vad han ansåg var bevis till stöd för hans undervisning. Han framförde också sin uppfattning om förekomst av Curry- och Hartmann-linjer i tv-programmet Kvällsöppet den 10 november 1996, samt uppfattningen att dessa kan detekteras med "vinkelpinnar".[22]

Universitetet tillsatte en kommitté som utredde och i december 1996 underkände Mörners påståenden.[23] Föreningen Vetenskap och Folkbildning drog samma slutsats och de uppmärksammade skeptikern och illusionisten James Randi som erbjöd Mörner en belöning på 971 000 dollar (vid denna tid motsvarande 6,8 miljoner kronor) om Mörner kunde visa att slagruta fungerade i ett vetenskapligt kontrollerat experiment.[24][25] Mörner avböjde erbjudandet,[26][27] men vidhöll sin inställning 2002 i en dokumentär i svensk tv.[28]

Havshöjning

redigera

Mörner motsatte sig uppfattningen om en framtida höjning av havsnivåerna orsakad av global uppvärmning.[29] År 2007 publicerade han på eget förlag en skrift på 20 sidor med titeln The Greatest Lie Ever Told,[30] som anknyter till hans uppfattning att observationerna de sista 300 åren visar variationer men ingen tydlig trend.[31] Detta står i motsättning till IPCC:s uppfattning att höjningen av havsnivåerna har varit 2-3 mm/år de sista hundra åren.[32] Mörner medgav att satellitdata indikerar en höjning på omkring 1,0 mm/år mellan 1986 och 1996,[33] där de flesta studierna anger ett värde på omkring 3 mm/år.

Mörner hade uppfattningen att höjningen av havsnivån inte skulle överskrida 200 mm, med en spridning på +100±100 mm eller +50±150 mm, baserat på satellitdata från de sista 40 åren och andra observationer de sista 300 åren.[34] År 2004 framhöll presidenten för INQUA (International Union for Quaternary Research(en) att organisationen inte delade Mörners uppfattningar i klimatfrågan.[35]

År 2000 lanserade han ett internationellt forskningsprojekt om havsnivå vid Maldiverna som angavs påvisa frånvaron av pågående havsnivåhöjning. Trots president Gayooms uttalanden om hotet från stigande havsnivå mot landet[36] så drog Mörner slutsatsen att befolkningen på Maldiverna överlevt tidigare nivåhöjningar på 50–60 cm, och att det fanns tecken på en signifikant minskning av havsnivåerna de senaste 30 åren i Indiska oceanen.[37][38] Dessa slutsatser har dock ifrågasatts i avsaknad av kända mekanismer för minskande havsnivåer och brist på evidens.[39]

I en intervju i juni 2007 beskrev Mörner hur forskning han utfört i Maldiverna hade tagits upp i en dokumentär "Doomsday Called Off" (ung. Inställd domedag).[40] Han nämnde speciellt ett träd han upptäckt som växte nära strandlinjen som stöd för hypotesen om en sjunkande havsnivå. Han hävdade också att detta träd avsiktligt hade förstörts av en grupp australiska forskare som stödde IPCC:s uppfattning om stigande havsnivåer.[41]

Mörners påståenden om att havsnivåerna inte stiger har kritiserats för att inte ta hänsyn till satellitmätningar som visar på motsatsen.[42]

Familj

redigera

Nils-Axel Mörner var son till konstnären Stellan Mörner och Maria Polechko.[43] Han tillhörde ätten Mörner af Morlanda och är begravd på Båstads kyrkogård.[44]

Bibliografi (urval)

redigera
  • 1980 – Ecce homo!: rädda oss för Guds skull från kärnkraften och dess fasor. [Solna]: [Seelig]. Libris 511365 
  • 1980 – Stephansson, Ove; Mörner Nils-Axel, Eriksson K. Gösta. Hur lagra kärnkraftsavfallet?. Källa, 0349-0556 ; 10. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Libris 204370 
  • 1996 – Mörner, Nils-Axel. Ändå rör den sig: slagrutan som instrument förr och idag : dokumentation inför ett endags-symposium lördagen den 12 oktober 1996. Stockholm: Stockholms universitet, Paleogeofysik & geodynamik. Libris 7611229. ISBN 91-7153-531-4 
  • 2007 – Mörner, Nils-Axel (på engelska). The greatest lie ever told. Stockholm: Nils-Axel Mörner. Libris 10565411. ISBN 978-91-977047-0-0 
  • 2009 – Detta eviga avfall: en forskares syn på frågan om hanteringen av högaktivt kärnbränsleavfall. Mariehamn: PQR-kultur. Libris 11692190. ISBN 9789525705126 

Utmärkelser

redigera
  • 1995 – Årets förvillare utsedd av Föreningen Vetenskap och Folkbildning med motiveringen "Han har anordnat universitetskurser om slagrutor där studenterna pådyvlas sedan länge motbevisade myter i stället för att få stifta bekantskap med den moderna vetenskapliga kunskapen inom området. Han har därigenom sett till att man inte ens vid universitetet går fri från grova förvanskningar av vetenskaplig metodik".[19]

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nils-Axel Mörner, 28 oktober 2020.
  1. ^ Svenska Dagbladet, 1 november 2020, dödsannons, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 5 november 2012, Libris-URI: tr58chqc2wdhm9c, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Mörner, Stellan Otto Axel Nikolaj
  4. ^ ”Dödsannons Nils-Axel Mörner”. Svenska Dagbladet. 1 november 2020. https://www.svd.se/arkiv/2020-11-01/83. 
  5. ^ Mörner, Nils-Axel (1969) (på engelska). The late quaternary history of the Kattegatt Sea and the Swedish West Coast: deglaciation, shorelevel displacement, chronology, isostasy and eustasy. Sveriges geologiska undersökning. Serie C, Avhandlingar och uppsatser, 0082-0024 ; 640Årsbok / Sveriges geologiska undersökning, 0082-0016 ; 63:3. Stockholm. Libris 7822 
  6. ^ ”Swedish South Asian Studies Network - List of Departments in Sweden engaged in research on South Asia - Unit of Palegeophysics and Geodynamics, at Stockholm University”. Lunds universitet - SASNET - Swedish South Asian Studies Network. 22 september 2005. Arkiverad från originalet den 18 november 2005. https://web.archive.org/web/20051118183926/http://www.sasnet.lu.se/palgeosth.html. Läst 13 november 2020. 
  7. ^ Claes Johnson, Christopher Monckton of Brenchley(en), Jan-Erik Solheim, Staffan Wennberg (10 november 2020). ”Minnesord, Nils-Axel Mörner, 1938-2020”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2020-11-10/34. 
  8. ^ ”Sökning Google Scholar på Nils-Axel Mörner”. Google Scholar. https://scholar.google.com/scholar?hl=sv&as_sdt=0%2C5&q=nils-axel+m%C3%B6rner&btnG=. Läst 11 november 2020. 
  9. ^ Jonathan H. Adler (20 januari 2014). ”The Volokh Conspiracy - Was a scientific journal canned for disagreeing with the IPCC?”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/volokh-conspiracy/wp/2014/01/20/was-a-scientific-journal-canned-for-disagreeing-with-the-ipcc/. 
  10. ^ Nils-Axel Mörner (12 augusti 1978). ”Villkorslagen är inte uppfylld. KBS-rapporterna håller inte för en kritisk granskning. Än återstår mycket forskning innan säkerhetskraven kan anses uppfyllda - om det någonsin går.”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1978-08-12/3. 
  11. ^ ”KBS 1 - Kärnbränslecykelns slutsteg. Förglasat avfall från upparbetning, I Allmän del”. SKBF - Svensk KärnBränsleFörsörjning AB. November 1977. http://www.skb.se/publikation/4378. Läst 29 augusti 2017. 
  12. ^ Katrin Hallman (27 mars 1979). ”SKI säger indirekt ja till reaktorladdning”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1979-03-27/4. 
  13. ^ Nils-Axel Mörner (20 juli 2002). ”Självklart att inte förvara i berggrund”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2002-07-20/5. 
  14. ^ Susanna Baltscheffsky (17 mars 2011). ”Planen för avfallet är klar”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2011-03-17/19. 
  15. ^ ”Nacka Tingsrätt - M 1333-11, Punkt 24: Synpunkter när det gäller metodval, platsval och säkerhet efter förslutning”. Nils-Axel Mörner / Nacka Tingsrätt. 3 september 2017. http://www.mkg.se/uploads/Aktbilagor/603_Nacka_TR%20M1333-11_Aktbil_603_Morners_presentation_huvudforhandlingen_170903.pdf. Läst 13 november 2020. 
  16. ^ Anna-Lena Wik-Thorsell (29 maj 1995). ”Och se! Slagrutan vrider sig ...”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1995-05-29/5. Läst 11 november 2020. 
  17. ^ von Stuckrad, Kocku; Hammer, Olav. Polemical Encounters Esoteric Discourse and Its Others. Brill. sid. 233. https://www.google.com/books/edition/Polemical_Encounters/8TWhiohOrcUC?hl=en&gbpv=1&dq=Nils-Axel+Mörner+dowsing&pg=PA233&printsec=frontcover 
  18. ^ Annika Folcker (29 januari 1996). ”Fakultet slår inga slag för slagruta”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1996-01-29/8. Läst 11 november 2020. 
  19. ^ [a b] ”Årets förvillare 1995”. Vetenskap och Folkbildning. https://www.vof.se/utmarkelser/tidigare-utmarkelser/arets-forvillare-1995/. Läst 11 november 2020. 
  20. ^ Nils-Axel Mörner (10 mars 1996). ”Rektor borde välkomna slagruteforskning”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1996-03-10/5. Läst 11 november 2020. 
  21. ^ Nils-Axel Mörner (10 april 1996). ”Ändå rör den sig - slagrutan”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1996-04-10/4. Läst 11 november 2020. 
  22. ^ ”Den efterhängsna slagrutan”. VoF - Vetenskap och Folkbildning, Folkvett nr 3-4 1996. 1996. https://www.vof.se/wp-content/uploads/folkvett/1996-34-s4-7.pdf. Läst 4 december 2020. 
  23. ^ Bengt Jonsson (22 januari 1997). ”Magiker utmanar slagruteexpert - Nils-Axel Mörner tvekar om att anta miljonerbjudande från James Randi”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1997-01-22/9. Läst 11 november 2020. 
  24. ^ Bengt Jonsson (22 januari 1997). ”Magiker utmanar slagruteexpert - -Nils-Axel Mörner tvekar om att anta miljonerbjudande från James Randi”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1997-01-22/9. 
  25. ^ Rolf Manne (1997). ”Klockan som slagruta”. Folkvett (Vetenskap och Folkbildning) (3-4). ISSN 0283-0795. https://www.vof.se/folkvett/ar-1997/nr-3-4/klockan-som-slagruta/. Läst 12 november 2020. 
  26. ^ Bengt Jonsson (18 april 1997). ”Docent med slagruta låter sig inte testas”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1997-04-18/5. 
  27. ^ Bengt Jonsson (22 juni 1997). ”Vidskepelse skördar ständigt offer”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1997-06-22/10. Läst 11 november 2020. 
  28. ^ ”TV-program UR: Mix om vetenskap, "Nils-Axel Mörner, docent i geologi var skeptisk mot slagrutor och jordstrålning, men blev så småningom övertygad om att det fungerar"”. Svenska Dagbladet. 20 mars 2002. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/2002-03-20/77. Läst 11 november 2020. 
  29. ^ Nils-Axel Mörner (3 december 2011). ”Rising credulity - The truth about sea levels? They´re always fluctuating”. Spectator.co.uk. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20111202231228/https://www.spectator.co.uk/essays/7438683/rising-credulity.thtml. Läst 11 november 2020. 
  30. ^ Cliff, Ollier (September 2007). ”Review of 'The Greatest Lie Ever Told'”. New Concepts in Globa Techtonics Newsletter (morner at pog.nu) 44: sid. 55–7. http://www.ncgt.org/newsletter.php?action=download&id=50. Läst 17 maj 2012. 
  31. ^ ”New Zealanders being misled by unfounded claims about sea level rises”. Scoop Independent News. 6 augusti 2007. http://www.scoop.co.nz/stories/SC0708/S00012.htm. 
  32. ^ ”Sea Level Changes in the Past, Present and in the Near-Future Global Aspects Observations versus Models”. IGCP Project No. 437 Puglia 2003 - Final Conference. 10 februari 2005. Arkiverad från originalet den 16 september 2007. https://web.archive.org/web/20070916105028/http://www.dsm.unile.it:8002/AbstractBook/Morner5_10.pdf. Läst 10 augusti 2007. 
  33. ^ Mörner (9 februari 2005). ”The expected sea level changes in the next century”. Sea Level Changes and Coastal Evolution, Research Topics (RT) 5. Arkiverad från originalet den 29 januari 2003. https://web.archive.org/web/20030129072703/http://www.pog.su.se/sea/07_research_topics/rt5.htm. Läst 11 november 2020. 
  34. ^ Mörner, Nils-Axel (2004). ”Estimating future sea level changes from past records”. Global and Planetary Change 40 (1–2): sid. 49–54. doi:10.1016/S0921-8181(03)00097-3. 
  35. ^ ”Clague, John J. (Letter written to Yuri Osipov, President of the Russian Academy of Sciences)”]. 21 juli 2004. Arkiverad från originalet den 19 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120519020159/http://apps.edf.org/documents/3868_morner_exposed.pdf. Läst 14 december 2011. 
  36. ^ Gayoom, Maumoon Abdul (6 januari 2006). ”Address by his Excellency Mr. Maumoon Abdul Gahoom, President of the Republic of Maldives, at the nineteenth special session of the United Nations General Assembly for the purpose of an overall review and appraisal of the implementation of agenda 21–24 June 1997”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060613232908/http://www.un.int/maldives/ungass.htm. Läst 11 november 2020. 
  37. ^ Mörner, Nils-Axel; Tooley, Michael; Possnert, Göran (2004). ”New perspectives for the future of the Maldives”. Global and Planetary Change 40 (1–2): sid. 177–82. doi:10.1016/S0921-8181(03)00108-5. 
  38. ^ Mörner, N.-A. (10 februari 2005). ”Sea Level Changes: The Maldives Project Freed From Condemnation to become Flooded”. IGCP Project No. 437 Puglia 2003 - Final Conference. Arkiverad från originalet den 16 september 2007. https://web.archive.org/web/20070916104240/http://www.dsm.unile.it:8002/AbstractBook/Morner175_176.pdf. Läst 10 augusti 2007. 
  39. ^ Woodworth, P.L. (2005). ”Have there been large recent sea level changes in the Maldive Islands?”. Global and Planetary Change 49 (1–2): sid. 1–18. doi:10.1016/j.gloplacha.2005.04.001. 
  40. ^ ”Global Warming: Doomsday Called Off - video dailymotion” (på amerikansk engelska). Dailymotion. dailymotion - www.dailymotion.com. 23 november 2006. https://www.dailymotion.com/video/xor8w. Läst 11 november 2020. 
  41. ^ ”Claim That Sea Level Is Rising Is a Total Fraud - interview with Dr. Nils-Axel Mörner.”. www.mitosyfraudes.org. Ecología: Mitos Y Fraudes (Ekologi: Myter och bedrägeri). 22 juni 2007. http://www.mitosyfraudes.org/Calen7/MornerEng.html. Läst 11 november 2020. 
  42. ^ Nerem (2007). ”Comment on "Estimating future sea level change from past records" by Nils-Axel Mörner”. Global and Planetary Change 55 (4): sid. 358–60. doi:10.1016/j.gloplacha.2006.08.002. 
  43. ^ Axel Olson, Philip von Schantz, Carl Fredrik Reuterswärd (2 februari 1979). ”Minnesord Stellan Mörner - Slösande, färgdoftande mångtydiga målningar”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1979-02-02/14. 
  44. ^ ”Stellan Otto Axel Nikolaj Mörner”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/bastad-ostra-karups-forsamling/bastads-kyrkogard/kv4/stellan-otto-axel-nikolaj-morner-7bae7. Läst 17 januari 2024. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nils-Axel_Mörner&oldid=56402399”
  NODES
Association 1
INTERN 4
Project 3