Nynäshamn
- För andra betydelser, se Nynäshamn (olika betydelser).
Nynäshamn är en tätort samt centralort i Nynäshamns kommun belägen i Stockholms län och landskapet Södermanland.
| Nynäshamn | |
| Tätort Centralort | |
 Nynäshamn
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Nynäshamns kommun |
| Distrikt | Nynäshamns distrikt |
| Koordinater | 58°54′27″N 17°56′40″Ö / 58.90750°N 17.94444°Ö |
| Area | |
| - tätort | 745 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 1 301,41 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 15 108 (2020)[3] |
| - kommun | 30 526 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 20 inv./hektar |
| - kommun | 23 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Nynäshamn |
| Postnummer | 149 XX |
| Riktnummer | 08 |
| Tätortskod | T0264[4] |
| Beb.områdeskod | 0192TC103 (1960–)[5] |
| Geonames | 2687636 |
  Ortens läge i Stockholms län
| |
| Wikimedia Commons: Nynäshamn | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Nynäshamn är beläget längst söderut på Södertörn, 58 kilometer söder om Stockholm. Staden växte fram som uthamn till Stockholm, på mark som tidigare tillhört Nynäs gods.[6]
Historia
redigera
Namnet Nynäshamn kommer från Nynäs gård och är känt sedan 1644. Fram till slutet av 1800-talet var Nynäshamn ett mindre fiskeläge, där cirka 100 personer bodde år 1899. År 1892 köpte Hjalmar Sjögren Nynäs gods och under de nästkommande åren var han en drivande kraft till att järnvägen till Stockholm, Nynäsbanan, byggdes och att Nynäshamn blev en hamn- och industristad.[6] Redan 1850 fanns tankar på att etablera Nynäshamn som en uthamn till Stockholm, men först cirka 50 år senare blev tankarna verklighet.
År 1898 bildades järnvägsbolaget Stockholm-Nynäs Järnvägs AB och 1901 var banan färdig att invigas. Året efter inleddes reguljär trafik till Gotland.
I början av 1900-talet gjordes försök att etablera Nynäshamn som badort Nynäs havsbad med kasino, badhotell och badhus byggdes och flera sommarhus anlades. Nynäshamn var värd för seglingstävlingarna när Stockholm arrangerade de olympiska sommarspelen 1912. Badhusrörelsen gick dock i konkurs 1917 och badhuset brann på 1930-talet.[7]
Utvecklingen av hamnen i Nynäshamn som industriort gick dock bättre. År 1913 flyttade Kungl. Telegrafverket, sedermera Televerket, sina verkstäder från Stockholm till Nynäshamn. Nynäshamns Posten grundades år 1925 och är fortfarande ortens ledande tidning. År 1928 etablerade Axel Ax:son Johnson med hjälp av Charles Almqvist ett raffinaderi på orten och år 1930 grundades bolaget Nynäs Petroleum.
Befolkningen växte snabbt, år 1902 bodde här 400 personer, år 1906 bodde här 1 155 personer, år 1912 bodde här 2 141 personer, år 1916 bodde här 3 158 personer och år 1920 bodde här 3 672 personer.
Administrativa tillhörigheter
redigeraNynäshamn var belägen i Ösmo socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Ösmo landskommun. Nynäshamns köping bildades 1911 genom en utbrytning ur landskommunen. Köpingen ombildades 1946 till Nynäshamns stad som i sin tur uppgick i Nynäshamns kommun med Nynäshamn som centralort 1971.[8]
I kyrkligt hänseende hörde Nynäshamns före 1947 till Ösmo församling och därefter till Nynäshamns församling.[9]
Orten ingick i Sotholms tingslag till 1930, därefter i Södertörns domsagas tingslag till 1971, därefter i Svartlösa domsaga till 1974, därefter i Handens domsaga till 2007 och orten ingår sedan 2007 i Södertörns domsaga.[10]
Befolkningsutveckling
redigeraNynäshamn hade 6 800 invånare år 1946.
| Befolkningsutvecklingen i Nynäshamn 1900–2020[11][12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 208 | † | ||
| 1960 | 9 368 | |||
| 1965 | 10 400 | |||
| 1970 | 10 955 | |||
| 1975 | 11 070 | |||
| 1980 | 11 178 | |||
| 1990 | 12 473 | 626 | ||
| 1995 | 12 581 | 639 | ||
| 2000 | 12 983 | 650 | ||
| 2005 | 13 079 | 652 | ||
| 2010 | 13 510 | 668 | ||
| 2015 | 14 532 | 711 | ||
| 2020 | 15 108 | 745 | ||
† Som köpingsliknande samhälle 1900. | ||||
Stadsbild
redigeraArkitekten Per Olof Hallman fick uppdraget att planera Nynäshamn och han delade in området i tre delar, var och en med en egen inriktning. Industrier och arbetarbostäder längst norrut, handel, service och bostäder i mitten och fashionabla villor och badhotell längst söderut. Arbetarbostäderna, de så kallade Teli-husen, har blivit eftertraktade bostadsrätter och de ursprungliga planerna för den södra delen genomfördes inte fullt ut, men i övrigt har den här indelningen stått sig genom åren. Med tiden har Nynäshamn expanderat med nya industri- och bostadsområden inåt land mot nordväst (till exempel Hammarhagen och Nickstahöjden). År 1953 invigdes Nynäshamns vattentorn som har blivit ett välkänt landmärke i Nynäshamn med omgivning.
Bostadsområdet Estö har sitt namn efter Estö gård som låg längst in vid Hamnviken. Under Estö lydde bland annat Sandhamn, Grönvik, Hamnvik och Norrvik. [13] Den nuvarande byggnaden i nationalromantisk stil uppfördes 1907 som privatbostad efter ritningar av arkitekten Karl Güettler. Sedan 1957 finns här Hamnvikshemmet, ett omvårdnadshem för medelålders eller äldre män med alkohol- och blandmissbruk.[14] Güettler hade sitt arkitektkontor i Nynäshamn och gestaltade en lång rad byggnader i staden, bland annat kuranläggningen Nynäs havsbad och Gula villan.
Bebyggelse (urval)
redigera-
Nynäs havsbads spa. -
Nynäshamns kyrka. -
Centralgatan. -
Nynäsbanans gamla stationsbyggnad ritades av Ferdinand Boberg. -
Kommunikationer
redigeraSjöfart
redigera
Nynäshamns placering vid ett djupt sund, skyddat av Bedarön, och nära till öppet hav skapar en naturlig hamn. Det finns ett antal hamnanläggningar, alla på fastlandssidan av sundet.
Raffinaderiet Nynas har en oljehamn inom området som täcker det egna transportbehovet.
Nynäshamns hamn drivs av Stockholms Hamnar och är en utpräglad färje/ro-ro-hamn. Ända sedan hamnen grundades år 1902 har det funnits färjetrafik till Gotland[15]. Numera är det Destination Gotland som driver linjen till Visby. Sommartid finns det också en passagerarbåt som trafikerar Gotska Sandön.
Två internationella linjer finns: Gdańsk i Polen trafikeras av Polferries; Ventspils och Liepāja i Lettland av Stena Line.
De närbelägna öarna Nåttarö, Rånö, Ålö kan nås med Waxholmsbolaget från Nynäshamn.
I hamnen finns också en av Sjöräddningssällskapets stationer.
Nordost om raffinaderiet vid Norvikudden håller Stockholms Hamnar på att bygga Stockholm Norvik Hamn, en stor containerhamn som beräknas stå färdig år 2020.[16]
Nynäshamn har också en gästhamn för fritidsbåtar vilken blev framröstad som Sveriges främsta år 2004.
Vägar
redigera- Nynäsvägen (riksväg 73), förbinder Nynäshamn med Stockholm
- Strandvägen i sydöstra Nynäshamn, anlagd i samband med de Olympiska sommarspelen 1912
Järnvägar
redigeraNynäshamn är Nynäsbanans ändstation på vilken Storstockholms Lokaltrafik (SL) bedriver pendeltågstrafik till Stockholm. Fram till 2007 var Nynäshamns färjeterminal (ursprungligen Nynäshamns Ångbåtsstation), som nu är nedlagd, ändstation. Nynäshamns stationshus är från 1901 och ritades av Ferdinand Boberg.
Näringsliv
redigeraTurism och färjetrafik har alltid varit viktiga näringar för Nynäshamn. Men det har också funnits två viktiga industrigrenar, nämligen tillverkning av utrustning för telekommunikation och raffinering av olja. Televerket förlade sin verkstad till Nynäshamn 1913. Denna verksamhet övertogs av Ericsson 1994 men lades ner 2005.
År 1928 grundades Sveriges första moderna oljeraffinaderi och 1930 bildades företaget Nynäs Petroleum, som numera heter Nynas. År 1990 avyttrade Nynäs produktionen av smörjoljor till Statoil men man har behållit produktionen av specialoljor och bitumenprodukter på orten.
AGA har en terminal för flytande naturgas (LNG).
Det finns också ett stort antal mindre företag i Nynäshamn, bland dessa ett mikrobryggeri Nynäshamns Ångbryggeri och en distributör inom Nätverk och data-kommunikation Direktronik som startade sin verksamhet bland annat genom att producera åt Ericsson.
Bankväsende
redigeraBankaktiebolaget Stockholm-Öfre Norrland (senare Norrlandsbanken) hade ett kontor i Nynäshamn åtminstone från 1900-talets första decennium.[17] Stockholms handelsbank etablerade sig i Nynäshamn den 31 januari 1914.[18][19] Senare uppgick Norrlandsbanken i Stockholms handelsbank som blev Svenska Handelsbanken. Runt 1915 etablerade sig även Arbetareringens bank i Nynäshamn. Arbetarbanken blev snart Köpmannabanken som övertogs av Södermanlands enskilda bank.[20] Sörmlandsbanken uppgick senare i nuvarande SEB. Nynäshamn hade även ett sparbankskontor tillhörande Länssparbanken Stockholm.[21]
Den 29 april 2016 stängde Nordea i Nynäshamn.[22] I juni 2021 stängde även SEB.[23] Därefter fanns Handelsbanken och Swedbank kvar på orten.
Industri- och hamnanläggningar (urval)
redigera-
Färjeterminalen. -
-
Stockholm Norvik Hamn, anläggningsarbetena. -
Fiskehamnen i Nynäshamn. -
Kultur och idrott
redigeraNynäshamn har bibliotek och i anslutning till det finns en konsthall. I det gamla godsmagasinet i närheten av stationen och hamnen anordnas regelbundet konst- och hantverksutställningar.
Nynäshamn har ett flertal idrottsföreningar, däribland Nynäshamns IF, Nynäshamns IF HC, Nynäshamn Kyokushin Karate IF och Nynäshamns Segelsällskap.
Naturreservat
redigeraEtt tätortsnära naturreservat är Käringboda naturreservat. Det delas med Ösmo socken och ingår i EU-nätverket Natura 2000.
Bilder, natur och rekreation
redigera-
-
Rastplats på Vinsberget i Käringboda naturreservat. -
-
-
Gårdsfjärdens klippor vid Strandvägen.
Sevärdheter
redigeraSe även
redigera- HMS Nynäshamn (T132/R132)
- Ösmo socken
- Lista över fornlämningar i Nynäshamn (för omfattning av detta område, se sockenkod i Nynäshamns stad)
Referenser
redigera- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Anders Carlsson: S A Hjalmar Sjögren i Svenskt biografiskt lexikon (2003–2006)
- ^ Sörenson, Ulf (2004). Vägvisare till Stockholms skärgård: en kulturguide från Understen till Landsort. Stockholm: Prisma. sid. 356–357. Libris 9409149. ISBN 91-518-4003-0
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Handens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210185702/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=EF4E4D7DFF5DECB6F0CD654A58F91B59?dokumentId=21000001424780&thumbnail=false. Läst 6 maj 2013.
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Villastad
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Estö i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Omvårdnadshem Hamnvikshemmet.
- ^ Stockholms Hamnars hemsida: [1]
- ^ Information från Stockholms Hamnar om utvecklingsprojekt Stockholm Norvik Hamn, september 2017. Arkiverad 29 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Bankaktiebolaget Stockholm-Öfre Norrland i Svensk rikskalender 1908
- ^ Nya bankkontor, Svenska Dagbladet, 25 januari 1914
- ^ Stockholms handelsbank under 1913, Svenska Dagbladet, 5 mars 1914
- ^ Arbetarebanken får filial i Eskilstuna, Dagens Nyheter, 20 november 1915
- ^ Svenska Aktiebolag 1970/71, P.A. Norstedt & Söners förlag
- ^ Nordea lägger ned i Nynäshamn, Nynäshamns Posten, 29 januari 2016
- ^ SEB lägger ned kontoret i Nynäshamn – attraktiv centrumlokal blir ledig: ”Möjligheter till att skapa något nytt”, Nynäshamns Posten, 6 maj 2021
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Nynäshamn.