Wikipedia

Orakelbensskrift

forntida stil av det kinesiska skriftspråket
(Omdirigerad från Orakelben)

Orakelbensskrift (甲骨文; jiǎgǔwén) (’skrift på sköldar och ben’) är en forntida stil av det kinesiska skriftspråket och en del i ursprunget till kinesisk kalligrafi.

Orakelbensskrift från kung Wu Dings regeringstid (1250 f.Kr.–1192 f.Kr.).
Tecknet 馬 (häst) skrivet med orakelbensskrift (vänster) och normalstil (höger) Tecknet 馬 (häst) skrivet med orakelbensskrift (vänster) och normalstil (höger)
Tecknet 馬 (häst) skrivet med orakelbensskrift (vänster) och normalstil (höger)
Tecknet 女 (kvinna) skrivet med orakelbensskrift (vänster) och normalstil (höger) Tecknet 女 (kvinna) skrivet med orakelbensskrift (vänster) och normalstil (höger)
Tecknet 女 (kvinna) skrivet med orakelbensskrift (vänster) och normalstil (höger)
Wang Yirong (vänster) och Liu E (höger) som 1899 upptäckte orakelbensskriften. Wang Yirong (vänster) och Liu E (höger) som 1899 upptäckte orakelbensskriften.
Wang Yirong (vänster) och Liu E (höger) som 1899 upptäckte orakelbensskriften.
En fyndgrop där orakelben grävs upp i fornstaden Yinxu i Anyang.
Entrén till Yinxu i Anyang där den största delen av orakelbenen har hittats.

Stilen har fått sitt namn av att texten är skriven på så kallade orakelben (甲骨; jiǎgǔ). Orakelben användes i det antika Kina för att göra spådomar som utlästes ur sprickformationerna efter att orakelbenen spräckts av upphettning. Orakelbensskriften användes huvudsakligen från omkring 1250 f.Kr. till 1046 f.Kr. under Shangdynastin.[1] Skriften levde även till viss del kvar under efterföljande Zhoudynastin fram till att den försvann på 700-talet f.Kr.[2] i takt med att spåmetoderna från I Ching började användas.[1] Orakelbensskriften representerar det äldsta kända kinesiska skriftspråket, även om det finns äldre fynd av fristående skrivtecken.[3][4] Orakelben har haft en mycket stor betydelse för arkeologer och historiker och är den äldsta skriftliga dokumentationen om den kinesiska historien.[1]

Orakelbensskriften tillhör tillsammans med forntida Egyptens hieroglyfer, Babyloniens kilskrift och mayaskriften världens mest kända forna skrivsystem, men det är bara orakelbensskriften som överlevt och utvecklats till nutida användande.[5] 2017 listades Orakelbensskriften av Unesco som världsminne.[6]

Upptäckt

redigera

Upptäckten av orakelbensskriften gjordes 1899 av de båda paleografiintresserade vännerna Wang Yirong och Liu E.[1] Wang Yirong fick malaria 1899[7] och blev ordinerad malda benbitar, så kallade drakben (龙骨), som en del i sin medicinering. Liu E köpte drakben på ett apotek i Peking, varefter de upptäckte att det fanns skrivtecken på benbitarna. Liu E och Wang Yirong köpte alla benbitar de kunde i Peking,[4][8] och kom över totalt 1 058 inskriptioner. År 1903 publicerade Liu E texterna i boken "Samlade fynd av sköldpaddsskal" (鐵雲藏龜), men visste då inte var benen kom ifrån eller hur gamla de var.[9]

Benen spårades 1908[1] till byn Xiaotun utanför Anyang i Henan där Shangdynastins sista huvudstad Yinxu tidigare hade lokaliserats. Vid Xiaotun fanns det en lång tradition bland bönder att gräva upp drakben för att sälja till apoteken. År 1928 påbörjades utgrävningar av Yinxu varvid en stor mängd ben och sköldpaddsskal med inristningar hittades.[9] Fram till 1937 hade 25 000 orakelben grävts upp.[4]

Den dominerande mängden av Shangdynastins orakelben har grävts upp i Anyang, men det har även hittats orakelben vid utgrävningarna av Zhengzhou Shangstad på 1950-talet[4] och i Shandong.[10] Det har även hittats orakelben från den äldre delen av Zhoudynastin (1046 f.Kr.–256 f.Kr.) i Shanxi, Peking, Ningxia och Shaanxi.[4][11] Det hittades till exempel över 7 000 orakelben från tidiga Zhoudynastin vid utgrävningarna av Hertig av Zhous tempel i Qishan i Shaanxi.[12]

Skrivstil

redigera

Orakelbensskriften är föregångare, och en del i ursprunget till grundstilarna inom kinesisk kalligrafi.[13][2] Stilen är till viss del kantig i sin karaktär eftersom den utförts genom inristning med kniv eller annan vass utrustning.[9] (Yngre orakelbensskrift har även hittats som är målad med pensel.[8][1]) De enskilda elementen i tecknen är ofta tjockare i mitten med skarpa avslut. Cirkulära delar består ofta av flera sammansatta raka delar.[14][8] Tecknens storlek varierar i skriften och textraderna är inte symmetriska och det finns många visuella inkonsekvenser.[14] Tecknen är inristade i kolumner skrivna uppifrån ner och vanligen från höger till vänster.[9]

Det råder delade meningar om hur orakelbensskriften ska grupperas inom den kinesiska kalligrafin. En del forskare menar att det utgör en egen stil medan andra grupperar orakelbensskrifen som en undergrupp till stor sigillskrift. Orakelbensskriftens struktur har mycket gemensamt med bronsskriften.[2]

Orakelbensskriften användes för formell text, och jämfört med den samtida bronsskriften representerade sannolikt orakelbensskriften den moderna skrivstilen, och bronsskriften var mer arkaisk, dekorativ och användes huvudsakligen för att skriva namn på bronsföremål.[15][2][16]

Spådomarna

redigera

Shangdynastins kungar var mycket vidskepliga och gjorde stora offer till sina förfäder och deras andar.[13] De använde orakelben för att komma i kontakt med sina förfäders andar och spå framtiden. På orakelbenen inristades en fråga som kunde gälla till exempel krig, jakt, väder, skörd, födelse, död eller sjukdom. På baksidan av orakelbenet borrades flera hål, vilka dock inte var genomgående, i syfte att underlätta för sprickor att uppkomma när skalen senare hettades upp. Spåmännen (贞人) kunde sedan tolka sprickorna och få svaren på frågorna. Ofta ristades svaret in i orakelbenet, ibland även om spådomen besannades.[9] Också datum och spåmannens namn dokumenterades.[4] På varje orakelben finns det allt från en handfull upp till flera hundra skrivtecken.[13]

Frågorna eller påståendena kunde ibland vara mycket enkla, såsom om en dag skulle bli gynnsam (吉) eller ogynnsam (凶). Frågeställningen var ofta formulerad två gånger, både positivt och negativt uttryckt.[4] Exempelvis: "Inte flytta sig" och "Bra att flytta sig".[10]. Förutsägelsen på ett orakelben kan exempelvis lyda: "Fu Haos barnsäng kommer att vara god". Det verkliga utfallet dokumenterades som "[...] det var inte bra; det blev en flicka".[17][3] De sista av Shangdynastins kungar spådde själva resultatet av sprickorna i orakelbenen, medan de tidigare kungarna använde spåmän som kunde vara specialiserade för till exempel militära eller politiska frågor.[4] Spådomarna gjordes vanligen över en tiodagarsvecka (旬).[4]

Det var vanligen bröstskölden från sköldpaddor eller skulderblad från boskap som användes som bas till orakelbenen,[4] men det har även hittats två fall av speciella orakelben där mänskligt kranium har använts.[18]

Historieforskning

redigera

Orakelbenen är den äldsta skriftliga källan för den kinesiska historien[3] och den primära källan för historieforskning kring Shangdynastin.[1] En stor del av kungarnas aktiviteter finns dokumenterade i orakelbenen, vilket gör dem ovärderliga för både arkeologer och historiker. Information om militären, juridiken, politiken, ekonomin, astronomiska händelser och samhället i allmänhet går att utläsa ur texterna på orakelbenen.[4]

De äldsta orakelbenen med skrift som hittills identifierats är från tiden för kung Wu Ding (r. 1250 f.Kr.–1192 f.Kr.)[4][3] men även äldre förfäder listas i spådomarna.[17] De äldsta orakelben som använts för spådomar är daterade till ca 1900 f.Kr., men dessa tidiga orakelben saknar inskriptioner.[19] Orakelbenens information om Shangdynastins regenter stämmer överens med till exempel Shiji som skrevs cirka 1 000 år senare av Sima Qian, vilket bevisar att kungarna under den senare delen av Shangdynastin verkligen har existerat.[4][17]

Totalt har omkring 160 000 orakelben hittats,[20] med sammanlagt 1,5 miljoner skrivtecken.[13] På dessa har fler än 5 000[21] unika tecken identifierats varav ungefär 1 600 har kunnat översättas.[20] National Museum of Chinese Writing i Anyang erbjuder (2017) en belöning på upp till 100 000 RMB för varje ytterligare tecken som kan tydas.[20]

Orakelbenen visade att Shangdynastins kungar refererade till sina förfäder med tempelnamn uppbyggda av två tecken: Först kommer en släktterm såsom 父 (far) eller 组 (förfader) eller en beskrivande term som 大 (stor) eller 小 (liten). Prefixet följs av en ändelse från de himmelska stammarna såsom 甲 (jia), 乙 (yi), 丙 (bing) eller 丁 (ding) som är en form av numrering. Exempel på tempelnamn är kung Zu Jia 祖甲 (Förfader Jia) och kung Da Yi 大乙 (Stora Yi).[22] Skrifterna visar också att Shangdynastins regenter kallades för just ’kung’ (王) under sin livstid, för att sedan postumt bli titulerad med sitt tempelnamn.[23] De 22 tecknen för årtalen i Himmelska stammar och jordiska grenar används på orakelbenen för tidsangivelser, och det visar också att Shangdynastin använde månkalendern.[13]

Utförandet av orakelbensskriften har varierat över tiden, och arkeologen Dong Zuobin har delat in orakelbenen i fem historiska faser vilka baseras på inskriptionernas egenheter såsom språkstil och spåmän:[4]

Fas Kungar[4] Tidsperiod Not
I Pan Geng, Xiao Xin, Xiao Yi, Wu Ding[a] (ca 1300 f.Kr.) / 1250 f.Kr.–1192 f.Kr. Hittills har inga orakelben kunnat dateras till tiden före kung Wu Ding, men Dong Zuobin väljer ändå att ta med kungarna från och med Pan Peng i gruppen.
II Zu Geng, Zu Jia 1191 f.Kr.–ca 1160 f.Kr.[b]
III Lin Xin, Geng Ding ca 1160 f.Kr.–1148 f.Kr.
IV Wu Yi, Wen Wu Ding 1148 f.Kr.–1102 f.Kr.
V Di Yi, Di Xin 1101 f.Kr.–1046 f.Kr.

Utställningar

redigera

Orakelben ställs ut på National Museum of Chinese Writing i Anyang som öppnade 2009,[25] men även på t.ex. Kinas nationalmuseum i Peking.[26]

Galleri

redigera

Anmärkningar

redigera
  1. ^ De äldsta orakelbenen som hittills identifierats är från tiden för kung Wu Ding.[3]
  2. ^ 1160 f.Kr. är en uppskattning baserat på Bambuannalernas rådata om regentlängder kombinerat med kronologiprojektet Xia–Shang–Zhous datering att kung Geng Ding avled 1148 f.Kr.[24]

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d e f g] ”Oracle Bones” (på engelska). Ancient History Encyclopedia. http://www.ancient.eu/Oracle_Bones/. Läst 28 februari 2017. 
  2. ^ [a b c d] ”CALLIGRAPHY SCRIPTS” (på engelska). Ponte Ryuurui. Arkiverad från originalet den 30 april 2017. https://web.archive.org/web/20170430054231/http://www.ink-treasures.com/history/calligraphy/chinese-calligraphy/calligraphy-scripts/. Läst 24 februari 2017. 
  3. ^ [a b c d e] ”SHANG ORACLE BONES” (på engelska). Jeffrey Hays. http://factsanddetails.com/china/cat2/sub1/entry-5389.html. Läst 25 februari 2017. 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”jiaguwen 甲骨文, oracle bone inscriptions” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/Literature/Historiography/oracle.html. Läst 24 februari 2017. 
  5. ^ ”Chinese oracle bone inscriptions added to UNESCO world memory register” (på engelska). Chinese Academy of Social Sciences (IA CASS). http://www.kaogu.cn/en/News/Academic_activities/2017/1229/60584.html. Läst 7 januari 2018. 
  6. ^ ”Chinese Oracle-Bone Inscriptions” (på engelska). Unesco. http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/memory-of-the-world/register/full-list-of-registered-heritage/registered-heritage-page-6/oracle-bone-inscriptions/. Läst 7 januari 2018. 
  7. ^ ”Biography : Yirong WANG” (på engelska). ArtFinding. Arkiverad från originalet den 1 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170301181049/http://www.artfinding.com/97644/Biography/Wang-Yirong. Läst 27 februari 2017. 
  8. ^ [a b c] ”Oracle Bone Script - Part 1” (på engelska). Beyond Calligraphy. http://www.beyondcalligraphy.com/oracle_bone_script.html. Läst 27 februari 2017. 
  9. ^ [a b c d e] Lindqvist, Cecilia (1989). ”Orakelbenen”. Tecknens Rike. Bonnier Fakta AB. sid. 16–19. ISBN 91-34-50857-0 
  10. ^ [a b] ”Inscribed Oracle Bones of the Shang Period Unearthed from the Daxinzhuang Site in Jinan City” (på engelska). Oriental Archaeology Research Center of Shandong University, Jinan Municipal Institute of Archaeology. http://www.kaogu.cn/en/Chinese%20Archaeology/4/Inscribed%20Oracle%20Bones%20of%20the%20Shang%20Period%20Unearthed%20from%20the%20Daxinzhuang%20Site%20in%20Jinan%20City.pdf. Läst 25 februari 2017. 
  11. ^ ”Oracle bone unearthed in ancient tomb in NW China” (på engelska). The Institute of Archaeology, Chinese Academy of Social Sciences (IA CASS). http://www.kaogu.cn/en/News/New_discoveries/2018/0118/60775.html. Läst 23 februari 2018. 
  12. ^ ”Over 2,200 oracle bone inscriptions discovered” (på engelska). The Institute of Archaeology, Chinese Academy of Social Sciences. http://www.kaogu.cn/en/backup_new/new/2013/1026/42539.html. Läst 25 februari 2017. 
  13. ^ [a b c d e] 张, 英聘 (2003). ”3. Oracle-bone inscriptions” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 24–25. ISBN 7-5073-1360-3 
  14. ^ [a b] ”ORACLE BONE SCRIPT PART 2” (på engelska). Ponte Ryuurui. Arkiverad från originalet den 1 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170301182231/http://www.ink-treasures.com/history/calligraphy/chinese-calligraphy/calligraphy-scripts/oracle-bone-script/. Läst 27 februari 2017. 
  15. ^ ”Seal script - Great Seal script (大篆, daiten) - Part 1” (på engelska). Beyond Calligraphy. http://www.beyondcalligraphy.com/great_seal_script.html. Läst 29 juni 2017. 
  16. ^ Lindqvist, Cecilia (1989). ”Bronserna”. Tecknens Rike. Bonnier Fakta AB. sid. 20. ISBN 91-34-50857-0 
  17. ^ [a b c] Hägerdal, Hans (2012). ”Det antika Kina”. Kinas historia. Historiska media. sid. 36–37. ISBN 978-91-87031-24-3 
  18. ^ ”New discoveries in Chinese oracle bones” (på engelska). The Institute of Archaeology, Chinese Academy of Social Sciences. http://www.kaogu.cn/en/News/New_discoveries/2014/0516/46200.html. Läst 25 februari 2017. 
  19. ^ ”New insights into the origins of oracle bone divination: Ancient DNA from Late Neolithic Chinese bovines” (på engelska). Journal of Archaeological Science. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305440316301182. Läst 5 juni 2018. 
  20. ^ [a b c] ”Chinese museum offers hefty award for deciphering oracle bone characters” (på engelska). The Institute of Archaeology, Chinese Academy of Social Sciences. http://www.kaogu.cn/en/News/Academic_activities/2016/1102/55983.html. Läst 25 februari 2017. 
  21. ^ ”Chinese museum offers big cash reward for identifying oracle bone characters” (på engelska). The Institute of Archaeology, Chinese Academy of Social Sciences (IA CASS). http://www.kaogu.cn/en/News/Academic_activities/2017/0725/59023.html. Läst 26 juli 2017. 
  22. ^ Keightley, David N. (2014). ”Temple names” (på engelska). These Bones Shall Rise Again: Selected Writings on Early China. State University of New York Press. sid. 162. ISBN 978-1438447476. https://books.google.se/books?id=-oxEBAAAQBAJ&lpg=PA166&dq=%E5%A4%A7%E4%B9%99%E5%A4%A7%E4%B8%81%E5%A4%A7%E7%94%B2&hl=sv&pg=PA162#v=onepage&q&f=false 
  23. ^ Keightley, David N. (1978) (på engelska). The Bamboo Annals and Shang-Chou Chronology. Harvard-Yenching Institute. sid. 429. https://www.jstor.org/stable/2718906?seq=1#page_scan_tab_contents 
  24. ^ ”Building the Chronology of Early Chinese History” (på engelska). Lee, Yun Kuen i Press. University of Hawai'i Press. http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/17161. Läst 18 november 2016. 
  25. ^ ”National Museum of Chinese Written Language opens” (på engelska). China.org.cn. http://www.china.org.cn/arts/2009-11/17/content_18904253.htm. Läst 7 januari 2018. 
  26. ^ ”Square vessel (fang zun) with four rams” (på engelska). Kinas nationalmuseum. Arkiverad från originalet den 20 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160620164221/http://en.chnmuseum.cn/english/tabid/549/Default.aspx?AntiqueLanguageID=2374. Läst 7 januari 2018. 

Tryckta källor

redigera

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Orakelbensskrift&oldid=55890328”
  NODES
Note 2
os 5
text 5
web 8