Philip Seymour Hoffman
Philip Seymour Hoffman, född 23 juli 1967 i Fairport i New York, död 2 februari 2014 på Manhattan i New York,[1] var en amerikansk skådespelare, regissör och producent. Hoffman spelade gärna färgstarka biroller hos regissörer som Paul Thomas Anderson (Boogie Nights), Todd Solondz (Happiness), Bröderna Coen (The Big Lebowski) och Cameron Crowe (Almost Famous). Särskilt samarbetet med Anderson blev fruktbart, de kom att samarbeta i fem filmer.
Philip Seymour Hoffman | |
Philip Seymour Hoffman 2011. | |
Född | Philip Seymour Hoffman 23 juli 1967 Fairport, New York, USA |
---|---|
Död | 2 februari 2014 (46 år) Manhattan, New York, New York, USA |
Utbildad vid | New York University Tisch School of the Arts, Circle in the Square Theatre School och Fairport High School |
Aktiva år | 1991–2014 |
Partner | Mimi O'Donnell (1999–2014) |
Betydande roller | |
Scotty J. i Boogie Nights Phil Parma i Magnolia Brandt i The Big Lebowski Truman Capote i Capote | |
Bästa manliga huvudroll 2006 Capote | |
IMDb SFDb |
Biografi
redigeraPrivatliv
redigeraPhilip Seymour Hoffmans far var protestant och hans mor var katolik, men han blev inte strikt uppfostrad i någon av konfessionerna.[2] Han hade ett långvarigt förhållande med kostymdesignern Mimi O’Donnell, med vilken han hade en son och två döttrar.[1]
Karriär
redigeraPhilip Seymour Hoffman tog en BFA (Bachelor of Fine Arts) i drama efter att ha slutfört sin utbildning vid New York-universitetet Tisch School of the Arts. Hans filmgenombrott kom 1991, då han medverkade i En kvinnas doft. Under 1998–1999 gjorde han storfilmer som Flawless, Magnolia och The Talented Mr. Ripley, som innebar ett större genombrott.[2] I dokumentären Last Party 2000, som handlar om det amerikanska presidentvalet år 2000, spelade han "sig själv". Han fick goda recensioner för sin huvudroll i filmen Owning Mahowny (2003).
Utöver sin filmkarriär fick Hoffman erkännande för sina framträdanden på teaterscenen. Han blev nominerad två gånger för teaterpriset Tony Award, som bästa skådespelare år 2000 för återuppsättningen av Sam Shepards True West, och som bästa skådespelare år 2003 för återuppsättningen av Eugene O'Neills Lång dags färd mot natt.
2006 vann han en Golden Globe i kategorin Bästa skådespelare inom drama, för sin medverkan som Truman Capote i filmen Capote. Rollen gav honom dessutom en Oscar[1] och priser som bästa skådespelare av minst 10 filmkritikerföreningar som till exempel National Board of Review, Toronto Film Critics och Los Angeles Film Critics. Samma år ersatte han Kenneth Branagh som Tom Cruises ärkefiende i Mission: Impossible III (2006).
Hoffman nominerades till ytterligare tre Oscars, utöver vinsten 2006. 2008 nominerades han för sin roll i Charlie Wilson's War, 2009 för rollen i Tvivel och slutligen 2013 för rollen i The Master. Samtliga tre gånger nominerades han i kategorin Bästa manliga biroll.[1]
Död
redigeraSom ung missbrukade Hoffman alkohol och droger, men uppgav 2006 att han hade varit drogfri sedan 22 års ålder.[1] I maj 2013 skrevs han dock in på rehabilitering igen. Den 2 februari 2014 hittades Hoffman död i sin lägenhet på Manhattan, New York. Han påträffades av sin vän, journalisten och manusförfattaren, David Bar Katz som fann Hoffman liggande i sitt badkar med en nål i armen. Katz larmade polis och ambulans.[3] Hoffman dog av en drogöverdos.
Filmografi
redigeraFilmer
redigeraTV
redigeraÅr | Titel | Roll | Noter |
---|---|---|---|
1991 | I lagens namn | Steven Hanauer | Avsnitt: "The Violence of Summer" Krediterad som Philip Hoffman |
2005 | Strangers with Candy | Henry | |
2005 | Empire Falls | Charlie Mayne | Miniserie Nominerad - Primetime Emmy Award for Outstanding Supporting Actor in a Miniseries or a Movie |
2009 | Arthur | Will Toffman | Avsnitt: "No Acting Please" Nominerad - Daytime Emmy Award for Outstanding Performer In An Animated Program |
Teater
redigeraÅr | Titel | Roll | Noter |
---|---|---|---|
1996 | The Skriker | RawHeadAndBloodyBones | 23 april – 26 maj 1996 |
1997–1998 | Defying Gravity | C.B. | 2 november 1997 – 4 januari 1998 |
1998 | Shopping and Fucking | Mark | 17 mars – 11 april 1998 |
1999 | The Author's Voice & Imagining Brad | 11–29 maj 1999 Nominerad - Drama Desk Award for Outstanding Featured Actor in a Play | |
2000 | True West | Lee/Austin | Broadway; 2 mars – 29 juli 2000 Theatre World Award Nominerad - Drama Desk Award for Outstanding Actor in a Play Nominerad - Tony Award for Best Actor in a Play |
2000 | Jesus Hopped the 'A' Train | Regissör; 29 november – 31 december 2000 Nominerad - Drama Desk Award for Outstanding Director of a Play | |
2001 | Måsen | Konstantin | 12–26 augusti 2001 |
2001 | The Glory of Living | Regissör; 30 oktober – 1 december 2001 | |
2003 | Our Lady of 121st Street | Regissör; 6 mars – 27 juli 2003 Nominerad - Drama Desk Award for Outstanding Director of a Play Nominerad - Lucille Lortel Award for Outstanding Director | |
2003 | Lång dags färd mot natt | James Tyrone, Jr. | Broadway; 6 maj – 1 agusuti 2003 Nominerad - Drama Desk Award for Outstanding Featured Actor in a Play Nominerad - Tony Award for Best Featured Actor in a Play |
2003 | Dutch Heart of Man | Artistisk regissör; 25 september – 19 oktober 2003 | |
2004 | Guinea Pig Solo | Artistisk regissör; 9 maj – 6 juni 2004 | |
2004 | Sailor's Song | Exekutiv regissör; 7–21 november 2004 | |
2005 | The Last Days of Judas Iscariot | Regissör och artistisk regissör; 2 mars – 3 april 2005 | |
2006 | School of the Americas | Artistisk regissör; 6–23 juli 2006 | |
2006 | A Small, Melodramatic Story | Artistisk regissör; 24 oktober – 5 november 2006 | |
2007 | Jack Goes Boating | Jack | Artistisk regissör; 18 mars – 29 april 2007 Nominerad - Drama Desk Award for Outstanding Actor in a Play Nominerad - Lucille Lortel Award for Outstanding Lead Actor |
2007 | A View From 151st Street | Artistisk regissör; 18 oktober – 4 november 2007 | |
2008 | Unconditional | Artistisk regissör; 18 februari – 9 mars 2008 | |
2008 | The Little Flower of East Orange | Regissör; 6 april – 4 maj 2008 | |
2009 | Othello | Iago | 27 september – 4 oktober 2009 |
2010 | The Long Red Road | Regissör; 13 februari – 21 mars 2010 | |
2012 | En handelsresandes död | Willy Loman | Broadway; 15 mars – 2 juni 2012 Nominerad - Drama Desk Award for Outstanding Actor in a Play Nominerad - Tony Award for Best Actor in a Play |
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c d e] Goodman, J. David (2 februari 2014). ”Philip Seymour Hoffman, Actor, Dies at 46”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2014/02/03/movies/philip-seymour-hoffman-actor-dies-at-46.html. Läst 2 februari 2014.
- ^ [a b] ”The talented Mr. Hoffman” (på engelska). Nj.com. http://www.nj.com/entertainment/tv/index.ssf/2008/12/the_talented_mr_hoffman.html. Läst 3 februari 2014.
- ^ ”Award-winning Actor Philip Seymour Hoffman Found Dead in Manhattan” (på engelska). Wall Street Journal. 2 februari 2014. http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052702304626804579358943360702878. Läst 2 februari 2014.
- ^ ”Pirate Radio (2009) Release info”. Internet Movie Database. http://www.imdb.com/title/tt1131729/releaseinfo#akas. Läst 5 februari 2014.
- ^ ”2012 WAFCA Award Winners – The Washington DC Area Film Critics Association (WAFCA)”. Dcfilmcritics.com. http://www.dcfilmcritics.com/awards/. Läst 2 februari 2014.
- ^ ”San Diego Film Critic's Society — Movie Reviews by San Diego's Top Film Critics”. SDFCS. Arkiverad från originalet den 7 december 2013. https://web.archive.org/web/20131207094324/http://www.sdfcs.org/. Läst 2 februari 2014.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Philip Seymour Hoffman.
- Philip Seymour Hoffman på Internet Movie Database (engelska)
- Philip Seymour Hoffman på Internet Broadway Database (engelska)