Regalskeppet Riksäpplet
Riksäpplet, eller Äpplet, officiellt HM Realskepp Riksäpplet[a], var ett regalskepp i den svenska Kungliga flottan. Riksäpplet byggdes på Gamla Varvet i Göteborg under ledning av den engelske skeppsbyggmästaren Francis Sheldon och sjösattes den 25 april 1661. Hennes bestyckning utgjordes av 84 kanoner av olika storlekar på två batteridäck.[1]
| |||
 Örlogsfartyg, troligen Riksäpplet, avbildat på kapten Elias Johansson Garffs epitafium i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Abert van Veldens skeppsvarv, Göteborg | ||
| Kölsträckt | 26 juni 1659 | ||
| Sjösatt | 25 april 1661 | ||
| Öde | Förlist utanför Dalarö den 5 juni 1676 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 49,91 meter | ||
| Bredd | 11,13 meter | ||
| Djupgående | 5,05 meter | ||
| Besättning | 300 sjömän 150 soldater | ||
| Bestyckning | 18 x 24-pundiga kanoner 8 x 18-pundiga kanoner 28 x 12-pundiga kanoner 30 x 6-pundiga kanoner | ||
I Skånska krigets inledningsskede deltog Riksäpplet i egenskap av viceamiralsskepp i flottans operationer, och ingick i tredje eskadern i det för svenskarna katastrofala sjöslaget mot en dansk-nederländsk flotta vid Ölands södra udde, den 1 juni 1676. Efter slaget drog sig delar av flottan tillbaka till örlogshamnen i Dalarö, där Riksäpplet ankrade intill klipporna vid Dalarö skans för att få skydd av skansens kanoner. Natten till den 25 juni blåste en hård storm upp på Mysingen. I ett försök att lägga fartyget i lä för vinden lossade besättningen stockankaret ur bottenskiktet. Riksäpplet slet sig då från sina förtöjningar och drev utmed skansholmens östra sida, tills hon hamnade med styrborslåringen på en liten kobbe, fick kraftig slagsida och sjönk strax söder om Aspön.[2][3]
Riksäpplets vrak ligger idag på 15 meters djup. Vraket påstås ibland ha varit helt intakt och mer välbevarat än skeppet Vasa fram till 1921, då det ska ha sprängts. I själva verket har skeppet dock brutits ner kontinuerligt sedan förlisningen i samband med olika bärgningsarbeten, men är fortfarande i tämligen gott skick. År 1868 sprängdes vraket med dynamit för att tillvarata svartek. Mindre delar av detta virke lär ha använts för att tillverka portarna till Stockholms stadshus, som uppfördes mellan 1911 och 1923. Många skulpturer har genom åren bärgats från vraket, varav större delen finns bevarade på Sjöhistoriska museet i Stockholm.[4][5]
Kommentarer
redigera- ^ Förkortningen "HMS" (Hans/Hennes Majestäts Skepp) började inte användas inom svenska flottan förrän efter 1950. Tidigare användes ”HM” (Hans Majestäts) följt av fartygstyp och namn. Beteckningen "regalskepp" för den svenska stormaktsflottans största skepp myntades först på 1900-talet. Under 1600-talet hade denna beteckning flera former, av vilka "realskepp" var den vanligaste.
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Johansson, Björn Axel, red (1985). Regalskeppet Kronan. Stockholm: Bokförlaget Trevi. sid. 42
- ^ Eriksson, Niklas (2017). Riksäpplet: Arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp. Nordic Academic Press. sid. 27-28
- ^ ”Riksäpplet och Gröne Jägaren”. www.sjohistoriska.se/. Sjöhistoriska museet. http://www.sjohistoriska.se/sv/Kusten-runt/Marinarkeologi/Vrak-i-Ostersjon/Riksapplet-och-Grone-Jagaren/. Läst 20 augusti 2013.
- ^ Eriksson, Niklas (2017). Riksäpplet: Arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp. Nordic Academic Press. sid. 53-88
- ^ Eriksson, Niklas (2017). Riksäpplet: Arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp. Nordic Academic Press. sid. 157-191
Tryckta källor
redigera- Eriksson, Niklas (2017). Riksäpplet: Arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp. Nordic Academic Press. ISBN 978-91-88168-79-5
- Johansson, Björn Axel, red (1985). Regalskeppet Kronan. Stockholm: Bokförlaget Trevi. ISBN 91-7160-740-4
Webbkällor
redigera- ”Riksäpplet och Gröne Jägaren”. www.sjohistoriska.se/. Sjöhistoriska museet. http://www.sjohistoriska.se/sv/Kusten-runt/Marinarkeologi/Vrak-i-Ostersjon/Riksapplet-och-Grone-Jagaren/. Läst 20 augusti 2013.
Vidare läsning
redigera- Johan Rönnby och Jonathan Adams (1994). Östersjöns junkna skepp. Tidens förlag. ISBN 91 550 4095 0
- Edvard och Erling Matz (1979). Sällsamheter i Stockholms skärgård. Rabén & Sjögren. ISBN 91 29 53051 2
- Eriksson, N. 2017. Riksäpplet (1676): resurrecting a neglected wreck, In Litwin, J (Ed.) Baltic and beyond Change and continuity in shipbuilding: Proceedings of the Fourteenth International Symposium on Boat and Ship Archaeology Gdańsk 2015, National Maritime Museum, pp. 39-48. [1]