Riksdagsledamot
En riksdagsledamot (även kallad riksdagsman eller riksdagskvinna) är i Sverige och Finland en parlamentsledamot, det vill säga en politiker som är ledamot av landets riksdag. Riksdagsledamöternas främsta uppgift är att stifta lagar.
Sverige
redigeraSedan 1976 har Sveriges riksdag 349 ledamöter. De väljs vart fjärde år som representanter för sina respektive valkretsar runt om i landet. Sedan representationsreformen 1866 utgår arvoden för arbetet i den svenska riksdagen, och ledamöterna har även särskilda pensionsförmåner och traktamenten.
En riksdagsledamot kan i samband med fällande dom för grova brott i domstol också enligt regeringsformen avsättas från sin post. Detta skedde första gången 1996 och skedde också 2001.[1]
Finland
redigeraFinlands riksdag har 200 ledamöter, vilka vart fjärde år väljs i allmänna, fria, proportionella och hemliga val av myndiga finländska medborgare.
Se även
redigeraKällor
redigera- Måns Gahrton och Johan Unenge (2006) (Tidning). Eva & Adam och skatten : en serie om riksdag och demokrati. Stockholm. ISBN 9188398-75-7
Noter
redigera- ^ Dagens Nyheter den 21 januari 2016, sidan 15