Samurajmes
Samurajmes[2] (Sittiparus varius) är en östasiatisk fågel i familjen mesar inom ordningen tättingar.[3]
Samurajmes Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Mesar Paridae |
Släkte | Sittiparus |
Art | Samurajmes S. varius |
Vetenskapligt namn | |
§ Sittiparus varius | |
Auktor | (Temminck & Schlegel, 1848) |
Synonymer | |
Parus varius Poecile varius Poecile varia |
Utseende och läte
redigeraSamurajmesen är en 12-14 cm lång kontrastrik mes. Den har svart på hjässan, nacken, strupen och övre delen av bröstet, vitt på pannan, kinderna och i ansiktet. Rygg, vingar och stjärt är blågrå medan manteln och resten av undersidan är kastanjefärgade. Från hjässan till nacken löper en tunn, vit, central linje. Bland lätena hörs ett svagt "tsuu tsuu tsuu" eller ett tunt men vasst "pit" eller "chit".
Utbredning och systematik
redigeraSamurajmes förekommer i de japanska öarna samt i Kurilerna, på Koreahalvön och i nordöstra Kina. Den delas upp i sex underarter, varav en utdöd, med följande utbredning:[3]
- Sittiparus varius varius – Kurilerna, nordöstra Kina, Korea och de japanska huvudöarna
- Sittiparus varius sunsunpi – Tanegashima i Ryukyuöarna
- Sittiparus varius yakushimensis – Yakushima i Ryukyuöarna, inkluderas ofta i sunsunpi[4]
- Sittiparus varius amamii – öarna Amami-Ōshima, Tokunoshima och Okinawa
- Sittiparus varius orii – Daitoöarna; utdöd
- Sittiparus varius namiyei – norra Izuöarna (To-shima, Nii-jima och Kōzu-shima)
Arterna izumes (Sittiparus owstoni), iriomotemes (S. olivaceus) och taiwanmes (S. castaneoventris) betraktades tidigare som underarter till samurajmes men urskiljs numera som egna arter efter studier.[5]
Släktestillhörighet
redigeraTidigare fördes samurajmesen till Poecile (som ännu tidigare inkluderades i ett stort Parus), men urskiljs numera oftast som ett eget släkte efter DNA-studier.[6]
Levnadssätt
redigeraSamurajmesen bebor öppna blandskogar med japansk lärk och Castanopsis cuspidata, barrskogar med japansk idegran, kryptomeria och tall samt i bambuskogar på bergssluttningar och i floddalar. Fågeln lever av både frön och insekter, framför allt insektslarver. Den häckar mellan början av mars och augusti. Arten är mestadels stannfågel.
Status och hot
redigeraArtens population har inte uppskattats och dess populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1]
Referenser
redigeraTryckta källor
redigera- del Hoyo, J., Elliot, A., & Christie D. (eds). (2007). Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions. ISBN 978-84-96553-42-2
Noter
redigera- ^ [a b] Birdlife International 2012 Sittiparus varius Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
- ^ McKay, B.D., Mays, H.L., Yao, C.-T., Wan, D., Higuchi, H. & Nishiumi, I. (2014) Incorporating color into integrative taxonomy: analysis of the Varied Tit (Sittiparus varius) complex in East Asia. Syst. Biol. 63(4): 505–517.
- ^ Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör samurajmes.
- Wikispecies har information om Sittiparus varius.
- Läten på xeno-canto.org