Skee kyrka
Skee kyrka är en kyrkobyggnad sedan 2006 i Skee-Tjärnö församling (tidigare Skee församling) i Göteborgs stift. Den ligger någon kilometer norr om Skee i Strömstads kommun.
Skee kyrka | |
Kyrka | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Västra Götaland |
Stift | Göteborgs stift |
Församling | Skee-Tjärnö församling |
Koordinater | 58°56′14.4″N 11°16′47.4″Ö / 58.937333°N 11.279833°Ö |
Material | Natursten |
Invigd | 1100-talet |
Bebyggelse‐ registret |
21300000003018 |
Klocktornet
|
Kyrkobyggnaden
redigeraKyrkan är uppförd av i kvader huggen granit under 1100-talet, då Bohuslän tilhörde Norge, och ligger norr om vägen. Det fristående klocktornet i sten från 1673 ligger söder om vägen. Vid en stor ombyggnad 1794-1795 förlängdes långhuset västerut, ett vapenhus i sten byggdes till och kormurarna höjdes. Samtidigt tillkom det välvda taket över kor och långhus.
I sin nuvarande form består kyrkan av långhus med smalare kor i öster, men lika högt som övriga kyrkan. Öster om koret finns en halvrund absid, som liksom portalerna på syd- och norrsidan och det rundbågiga fönstret i korets norra sida, härstammar från kyrkans äldsta tid. Stengolvet och troligen även altarbordet är från medeltiden. Norr om koret finns en tillbyggd sakristia.
Restaurering på 1920-talet
redigeraKyrkan restaurerades på 1923-1924 under ledning av Axel Forssén. Tillägg från 1800-talet rensades då bort och man och lyfte fram element från medeltiden och 1700-talet: medeltida korportaler och portalomfattningar togs fram och man frilade kvadersten i fasaden. 1800-talsbänkarna ersattes och det medeltida golvet frilades. De avlägsnade takmålningarna ersattes. Åtgärderna betraktas som ett gott exempel på den typ av restaureringar som ofta skedde Västsverige vid den tiden.[1]
Takmålningar
redigeraChristian von Schönfeldt utförde 1730 takmålningar i både långhus, kor och sakristia. I slutet av 1800-talet byttes kyrkorummets trävalv. Därmed har endast sakristians målningar bevarats. Vid en restaurering 1923 utförde Filip Månsson, Gunnar Erik Ström och Henning Ståhlberg nya takmålningar i kyrkorummet med motiv föreställande Kristi himmelsfärd och apostlarna. Ståhlberg konserverade samtidigt Schönfeldts målningar i sakristian. På grund av den lilla ytan har Schönfeldt valt att endast framställa syndabekännelsen och förlåtelsen.
Inventarier
redigera- Altarskåpet, med skulpturer och reliefer som framställer Jesu liv, är från 1490-talet och har ett ramverk i barockstil från 1686.
- En madonnabild i svart täljsten står på altaret i koret. Den är från 1200-talet.
- En Mariafigur i sten, från omkring 1275, är sedan 1924 placerad på ett Mariaaltare. Den satt tidigare ovanför kyrkans västportal.[1]
- Dopfunten från 1200-talet, såldes på 1800-talet till Statens historiska museum i Stockholm och är ersatt av en avgjutning.
- Predikstolen i barockstil är från 1671 och en donation från dåvarande ägaren till Blomsholms säteri, Sven Ranck.
- Nattvardskalken är i silver.
Dopfunt
redigera- Dopfunt av täljsten från omkring 1200 i två delar. Höjd: 71 cm. Cuppan är halvsfärisk med en vulst nedtill och upptill ett bandornament. Den har egenartade ornament utförda i hög men plan relief. Motiven är lejon, drakar eller gripar och två människoansikten ordnade i löpande följd. Foten saknar dekor och är rund med en hög kant. Uttömningshål finns. Hela objektet är välbevarat. Även om lejonmotiven var vanliga i Danmark är den självständigt utformad i relation till de danska förebilderna. Funten är av materialet att döma inte tillverkad i Danmark utan snarare i Østfold i Norge. Funten såldes 1878 till Statens historiska museum[2]
Orgel
redigeraOrgeln är byggd 1924 av A. Magnusson Orgelbyggeri AB. Den byggdes om 1970 av Hammarbergs Orgelbyggeri AB. Tillhörande orgelfasad med förhöjt mittparti är ritad 1876 av Johan Fredrik Åbom.
Bilder
redigera-
Nordportalen. Slutsten/ansiktsmask.
-
Altaruppsats från 1686.
-
Detalj av altaruppsats.
-
Nordportalen.
-
Nordportalen. Kapitäl och rundbåge åt väster.
-
Sydportalen. Västra portalsmygen.
-
Sydportalen. Kapitäl och rundbåge åt väster.
-
Långhusets södra portal.
-
Interiör mot väster.
-
Schönfeldts takmålning i sakristian.
-
Stenskulptur. Madonna från 1200-talets senare del.
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris 11485399. ISBN 9197431680
- ^ Hallbäck, Sven Axel (1961). Medeltida dopfuntar i Bohuslän. Vänersborg: Vänersborgs museum. sid. 30, 50-51. Libris 878812
Allmänna källor
redigera- Gullbrandsson, Robin (2017). Medeltida taklag i Göteborgs stifts kyrkor : en förstudie. Rapport / Västarvet, 2017. Vänersborg: Västarvet. sid. 22. Libris 22284903
- Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris 11485399. ISBN 9197431680
- Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. [Karlstad]: Votum. sid. 82-83. Libris 21705493. ISBN 9789188435491
- Vår svenska kyrka [Göteborgs stift] / redaktionskommitté Elis Malmeström ... Göteborg: Kulturhistoriska förlaget. 1950. sid. 137. Libris 904466
- Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 511. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
- Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Vidare läsning
redigera- Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 84-85. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4
- Granqvist, Nils W (1964). ”Begravningsplåtarna i Skee kyrka”. Vikarvet 1962/1963 (23),: sid. 67-69 : ill. 0349-0351. ISSN 0349-0351. Libris 9056201
- Kilström, Bengt Ingmar (2001). Skee kyrka. Skrifter, 99-0526218-0 (Ny uppl). Strömstad: Skee kyrkoråd. Libris 15176530
- Wideen, Harald (1952). Skee kyrkas medeltida Maria-portal. Libris 11297544
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Skee kyrka.