Skjervøy kommun
Skjervøy kommun (norska: Skjervøy kommune) är en kommun i Troms fylke i norra Norge. Kommunen gränsar i söder (vid Maursundet/Rotsundet) till Nordreisa kommun, i öster mot Kvænangens kommun (i fjorden med samma namn), i väster mot Lyngens och Karlsøy kommuner samt i nordväst till Loppa kommun i Finnmark fylke (vid ön Brynnilen).[7] Centralort är tätorten Skjervøy.
| Skjervøy kommun | |||
| Skjervøy | |||
| Kommun | |||
 Kommunhuset i Skjervøy.
| |||
|
|||
| Land |  Norge
| ||
|---|---|---|---|
| Fylke | Troms fylke | ||
| Koordinater | 70°5′7″N 20°39′34″Ö / 70.08528°N 20.65944°Ö | ||
| Centralort | Skjervøy | ||
| Area | 1 561,7 km² (2020)[5] | ||
| - land | 464,99 km² (2020) | ||
| - vatten | 1 096,71 km² | ||
| Folkmängd | 2 790 (2023)[6] | ||
| Befolkningstäthet | 6 invånare/km² | ||
| Grundad | 1837[1] | ||
| - Avträdda områden | Kvænangens kommun (1863)[2] Nordreisa kommun (1886)[2] Nordreisa kommun (1890)[3] Kvænangens kommun (1965)[3] Nordreisa kommun och Kvænangens kommun (1972)[3] Nordreisa kommun (1982)[3] | ||
| Politik | |||
| - Kommunstyrelsens ordförande |
Ørjan Albrigtsen (2015–) (KrF)[4] | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| Kommunkod | 1941 (–2019) 5427 (2020–2023) 5542 (2024–) | ||
| Geonames | 777680 | ||
| Målform | bokmål | ||
 Skjervøy kommun i Troms fylke.
| |||
 Troms fylke i Norge.
| |||
| Wikimedia Commons: Skjervøy | |||
| Webbplats: https://www.skjervoy.kommune.no/ | |||
| Redigera Wikidata | |||
Kommunen hade 1.1.2017 2 912 invånare,[8] och den har ett landareal på 474 km². Namnet kommer av norröna "skerfr", "naken fjällgrund". Kommunen ligger i sin helhet på öar, mellan mynningen av fjordarna Kvæanangen och Lyngen. De störste öarna i kommunen är Arnøya (274,8 km²2), Kågen (84,7 km²), Uløya (77,9 km², varav 46,3 km² i Skjervøy), Laukøya (36 km²) och Skjervøya (11,8 km²).
Skjervøy hör till Troms polisområde, Nord-Troms tingrätt och Hålogaland hovrätt. I Norska kyrkan motsvaras Skjervøy kommun av Skjervøy socken i Nord-Troms prosteri, Nord-Hålogalands stift.[7]
Historia
redigeraSkjervøy är en gammal handelsplats med rötter tillbaka till 1500-talet. Den mest kända av gamla handelsmän är Christian Michelsen Heggelund, som levde på 1600-talet och kallades "Skjervøy-kongen". Han blev till och med omtalad av Petter Dass i en av hans dikter.
Här finns rester av fornminnen från stenåldern, vilket visar att folk har levt här väldigt länge. Här ligger Marsund gård, som är en gammal handelsgård med välbevarade byggnader från 1800-talet. Kyrkan på Skjervøy är en långhuskyrka i trä från 1728, med en altartavla från 1664. Kyrkan är den äldsta träkyrkan i stiftet.
Hundköraren Leonhard Seppala (1877–1967) växte upp på Skjervøy, han var huvudpersonen bakom transporten av serum till Nome i Alaska 1925/26, där det hade brutit ut difteri. Seppala blev år 2000 korad till århundradets hundkörare av "Det internationella hundkörarförbundet".
Administrativ historik
redigeraSkjervøy blev kommun 1837.[7] 1863 delades kommunen varvid Kvænangens kommun bildades. 1886 delades kommunen igen och Nordreisa kommun bildades. 1890 överfördes ett område med 32 invånare till Nordreisa. 1965 överfördes ett område med 12 invånare till Kvænangen. 1972 överfördes ett område med 1 556 invånare till Nordreisa och 1982 överfördes slutligen ett område med 128 invånare, även denna gång till Nordreisa.[9]
Natur
redigeraÖarna har höga bergstoppar. Högst når Store Kågtinden (1228 m ö.h.) på Kågen, Arnøyhøgda (1170 m ö.h.) på Arnøya och Blåtinden (1139 m ö.h.) på Uløya.[7]
Invånare
redigeraSkjervøy har genomgått en centraliserende utveckling vad gäller boplatser för invånarna, ända sedan efterkrigstiden. Själva ön Skjervøya har en stor del av invånarna i kommunen. Invånarantalet i kommunen växte helt fram till 1980, så gick det något tillbaka, men i början av 2000-talet vände detta, och det har sedan dess varit stabilt, med en tillväxt på 0,7 % årligen i fylket.[7]
Näring
redigeraFiske och fiskeförädling är viktiga näringar i kommunen, och hade 23% av arbetsplatserna i Skjervøy kommun 2015. Det togs i land nästan 6 900 ton fisk 2015, mest torsk, till ett förstahandsvärde av 67 miljoner kronor.
Det finns flera fiskeförädlingsanläggningar, bland annat en stor filéfabrik, och näringsmedelindustrin sysselsätter 90 % av industrins arbetare, 2014. Tätorten Skjervøy har en hamn som är viktig för fiskebåtarna i Nord-Troms. Det finns någon verkstadsindustri, men väldigt lite jordbruk i kommunen.
Turismen spelar en allt större roll, och 2015 omfattade varuhandel, övernattning och serviceverksamhet 9 % av arbetsplatserna i kommunen.[7]
Trafik
redigeraFrån Skjervøy är det bro till Kågen, med fastlandsförbindelse, genom Maursundtunnelen (fylkesväg 866), till E6.
Skjervøy har dagligen ankomst av Hurtigruten, samt godsbåt och passagerarbåtförbindelse med Tromsø, och andra närliggande platser. Från Skjervøy är det färja till Arnøya och Laukøya. Närmaste flygplats är Sørkjosens flygplats, som ligger i Nordreisa kommun.[7]
Tätorten
redigeraCentralorten Skjervøy ligger på östra sidan av ön Skjervøya. I samhället bodde 2 460 invånare, den 1.1.2017.[10] Tätorten är administrationscentrum i kommunen. Förutom administrationsfunktionerna och de tidigare nämnda näringarna i kommunen, är också Skjervøy ett skolcentrum. Bland annat har gymnasiet i Nord-Troms en avdelning i tätorten Skjervøy.[11]Kulturhuset i Skjervøy är relativt nybyggt och hyser biograf, bibliotek med mera.
Galleri
redigera-
Tätorten Skjervøy. -
Skjervøy kyrka. -
Utsikt från Skjervøy hamn mot samhället. -
Årviksand.
Referenser
redigera- ^ Store norske leksikon-ID: Skjervøy.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 80, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 82, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Skjervøy kommunestyre 2019-2023 (på norskt bokmål), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statens kartverk, Arealstatistikk for Norge 2020, Statens kartverk, 20 december 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ 07459: Alders- og kjønnsfordeling i kommuner, fylker og hele landets befolkning (K) 1986 - 2023 (på norskt bokmål), Statistisk sentralbyrå, 21 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Store Norske Leksikon
- ^ ”SSB 2”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett#relatert-tabell-2/. Läst 9 augusti 2018.
- ^ Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Dag Juvkam, Statistisk sentralbyrå, 1999, ISBN 82-537-4684-9.
- ^ ”SSB 4”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett#relatert-tabell-4/. Läst 9 augusti 2018.
- ^ Store Norske Leksikon 2