Svartrå by [swɔtːruː] eller [svɔtːroː] är den största byn i Svartrå socken, i Okome församling i Falkenbergs kommun. Den ursprungliga bykärnan är belägen väster om väg N 782 och ca 1 kilometer norr om socknens kyrka. I gränsen mot Okome socken rinner Högvadsån. Genom byn rinner även Svartån (i äldre källor kallad Pärleån) och Österbäcken, vilka båda ingår i Högvadsåns vattensystem. Före år 1860, då byn alla gårdar fortfarande var oskiftade, delades byn av Svartån i Väster- och Österbyarna. Några insjöar inom byns ägor, vilka samtliga helt eller delvis ingår i Ätrans huvudavrinningsområde, är Stora Agnsjön, den östligaste delen av Björkasjö vilken angränsar Köinge socken i väster och den sydligaste delen Kroksjön som angränsar till Rolfstorps socken i norr.

Svartrå by
By
Land Sverige Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Falkenbergs kommun
Distrikt Svartrå distrikt
Koordinater 57°5′47″N 12°38′4″Ö / 57.09639°N 12.63444°Ö / 57.09639; 12.63444
Area 1 360 hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Svartrå bys läge i Hallands län.
Svartrå bys läge i Hallands län.
Svartrå bys läge i Hallands län.
Arealfakta från 1925[1]

Idag (2011) består byn av 15 bebodda lantbruksfastigheter, 14 villor/avstyckade gårdar samt 19 fritidshus, totalt 29 hushåll.

Historia

redigera

För Svartrå by redovisas i gamla jordeböcker [2][3][4][5] åtta gårdar:

  • Svartrå 1 Lars Olsgård [6] – kallas Kårsagård (Kåssagård)
  • Svartrå 2 Helge Jönsgård [7] – kallas Backom
  • Svartrå 3 Lars Alfsgård [8] – kallas Brunnsgård
  • Svartrå 4 Mårten Jönsgård [9]
  • Svartrå 5 Anders Larsgård [10] – (kallas Stora Larsagård i äldre kyrkoböcker)
  • Svartrå 6 Sven Hansgård [11][12]
  • Svartrå 7 Måns Andersgård [13] – kallas Månsagård
  • Svartrå 8 Lars Nilsgård [14] – kallas Rabbegården

Laga skifte genomfördes 1860, men byn var sedan gammalt jämförelsevis utglesad varvid hela 10 av totalt 18 gårdar fick ligga kvar på ursprunglig plats (båda Kårsagårdarna, Charles, Jönsa, Gunna, Björsagården, båda Sven-Hansgårdarna, Månsagård och Rabbegården). Utflyttade blev Bylanders, Mossen (inkl. dagens Glimgården och Vråen), Lars Johans (numera riven), Broby, Ängarna, två Lundengårdar (den ena numera riven), och Ängarna (Skrabbet)[15] .

Byns marker har korsats av två järnvägar; Falkenbergs Järnväg (FJ – även kallad Pyttebanan, åren 1894 – 1959) och Varberg-Ätrans Järnväg (WbÄJ, åren 1911 – 1961), men varken station, hållplatser eller banvaktsstugor har legat inom byns ägovidder.

Bebyggelsenamn

redigera
 
Svartrå #5 Skrabbet sent 1920-tal. Avbildad är ägaren Johan Svensson med familj

Såväl de gamla ursprungliga gårdarna som de olika torpen och backstugorna har genom tiderna haft bebyggelsenamn. Svartrå by har haft många torp och stugor på sina marker och nedan följer en lista med namn dels från kyrkböcker och dels från en torpinventering gjord under 1980-talet.

  • Angsjöås (etableringsår okänt). En backstuga.
  • Backalyckan (1849 – 1906). Ett torp.
  • Bergslätt (1889 – ). En stuga. Friköpt 1927 och numera fritidsbostad.
  • Betesåsen (1837 – ). Ett torp. Friköpt 1913 och numera fritidsbostad.
  • Björkekullen / Sjön (1846 – ). Ett torp. Friköpt 1930 och sedan 1990 naturreservat.
  • Björkhaga (cirka 1885 – 1917, 1927 – ).En backstuga. Senare bebyggd med en villafastighet.
  • Björklunden (cirka 1900 – ). En stuga vid Björkekullen.
  • Björsagården / Böers. En gård. Numera (2011) avstyckad.
  • Bonnastigen / Veken (1858 – 1915). Ett torp.
  • Broby / Broen. En gård.
  • Bråtadal / Jeurlingens / Sönnerberg (cirka 1726 – ). Ett båtsmanstorp. Friköpt cirka 1905. Fungerade från 1935 som barnkoloni för Varbergs stad och är idag (2011) vandrarhem.
  • Bråtahyttan / Bråtastugan (1863 – 1913). En backstuga.
  • Bråtaslätt (1847 – 1911). Ett torp.
  • Charles / Backom”. En gård.
  • Flathult (cirka 1800 – ). Ett. Torp. Friköpt 1860.
  • Glimgården / Mossen. En gård.
  • Glimhöjden (cirka 1990 – ). En villafastighet. Namnet är nytt.
  • Gullberg (cirka 1732 – 1904). Ett båtsmanstorp.
  • Gullbergs lycka / Simmens (bebodd intill 1885). En backstuga.
  • Gunna. En gård. Numera (2011) avstyckad.
  • Hjörnet (ca 1925 – ). En undantagsstuga. Avstyckad som fritidshus 1955.
  • Humlebo / Humleberg / Gustavsberg (1807 – ). Ett torp. Friköpt som villafastighet.
  • Hypenås / Sotaretorpet (1868 – cirka 1885). Ett torp.
  • Hålekull /Hulekull (1820 – 1861). Ett torp.
  • Högelid (1840 – 1915). Flera olika torp.
  • Jönsa / Brunns. En gård. Numera (2011) fritidsbostad.
  • Karlshäll (1875 – ). Ett torp. Friköpt cirka 1925. Numera avstyckad och fritidsbostad.
  • Krokarna (cirka 1840 – 1906). Ett torp.
  • Kroksjöås (1861 – 1900). Ett torp.
  • Linnesmossen / Jönssons ås (cirka 1847 – cirka 1888). En backstuga.
  • Ljungliden (1827 – 1875). Ett torp.
  • Lugnet (1916 – 1926). En stuga vid Björkekullen.
  • Lunden. Två gårdar. Den ena nedriven under 1800-talet, den andra nedbrunnen 1951. Båda gårdarna är idag i sambruk med andra gårdar.
  • Lyngli (etableringsår okänt). En backstuga.
  • Manvarpet (cirka 1835 – 1934). En backstuga.
  • Marias lycka (cirka 1859 – cirka 1870). En backstuga.
  • Murarelyckan (1864 – cirka 1905). En backstuga.
  • Mossen (1785 – ). Flera torp. Friköpta 1866. Numera är två av dessa bebodda lantbruk, och en tredje gård är avstyckad till villafastighet.
  • Mostarna (1861 – 1900). Ett torp.
  • Mörkeböke (1849 – 1877). Ett torp.
  • Nya Stenbroåsen (1838 – 1870). Ett torp.
  • Ny(a)lyckan / Bernhardsberg (1838 – ). Ett torp. Numera friköpt och brukas som fritidsbostad.
  • Nyhem (1914 – ). En stuga.
  • Pepparforsen (etableringsår okänt). Ett fritidshus. Namnet är nytt på 2000-talet.
  • Ramberg (cirka 1807 – 1881). Ett torp.
  • Sjödal (1887 – ). Ett torp. Friköpt som fritidsbostad cirka 1950.
  • Skogen / Rönnesten (1866 – ). Ett torp. Friköpt 1916. Numera (2011) fritidsbostad.
  • Slätten / Skomakaretorpet (1861 – 1885). Ett torp.
  • Smörkullen (1843 – 1870). Ett torp.
  • Stenbroåsen / Stenstorp (1812 – ). Ett torp. Friköpt 1858. Avstyckad 1970 till villafastighet.
  • Stenhyddan / Hyttan (1870 – 1903). En backstuga.
  • Sumpa / Kvarnholmen (1864 – ). En kvarnplats och ett torp. Friköpt 1881. Avstyckad 1976 till villafastighet och ägorna bildar sedan 1978 naturreservat.
  • Tobias lycka (cirka 1865 – 1896). En backstuga.
  • Vekalyckan (1866 –1881). Ett torp.
  • Vråen (cirka 1790 – ). Ett torp. Friköpt 1866. Numera (2011) fritidsbostad.
  • Vårbacka. En gård.
  • Vårdby (1903 – ). Ett skolhus. Numera privatbostad.
  • Åsen / Bartels lyckor (1880 – 1890). Ett torp.
  • Ängarna / Skrabbet. Två gårdar.

Övrigt

redigera

En orörd forssträcka av Högvadsån bildar sedan 1978 naturreservatet Sumpafallen med promenadstigar i förbi det forsande vattnet genom branta ravinsluttningar, lövskog och betesmark. Hela gården vid Sumpafallen är även efter regeringsbeslut 1995 ett Natura 2000-område.

Sedan år 1990 är även det gamla torpställen Björkekullen ett naturreservat med sitt småskaliga kraftigt stenbundna odlingslandskap där tidigare generationers verksamhet gett upphov till ett mäktigt system av odlingsrösen, terrasser och imponerande stenmurar.

I den före detta barnkolonin Bråtadal drivs idag (2011) ett vandrarhem och konferenscenter.

Referenser

redigera
  1. ^ Som källa för arealuppgiften har använts ”Beskrivning till [ekonomiska] kartan över Köinge, Okome och Svartrå socknar inom Faurås härad och Hallands län upprättad i Rikets Allmänna Kartverk år 1925”, vilket har sin förklaring dels i dess noggranna redogörelse för de då rådande förhållandena, dels för att fastighetsregleringar under senare år så radikalt har ritat om fastighetskartorna att ibland både byanamn raderats ut och historiska församlingsgränser flyttats. 1925 års beskrivning kan därför sägas utgöra den skriftliga källa som bäst speglar den (historiska) mantalssättning som rått sedan 1600-talets mitt och även det namnskick som (trots fastighetsregleringar) ännu råder på orten.
  2. ^ Ur Warbergs län jordebok 1592; Skatte guodtz . . . Thordt Suendtzenn ÿ Suartraae, Anders Arffuidtzenn ibm, Börge Brunn ibm . . .Semme guodtz . . . Torbiörn Perssenn ÿ Suartraae, Lauritz Persenn ibm . . . Kronne guodtz . . . Börge Thordtzenn ÿ Suartraae, Thord Oelssenn ibm. (Frälse- och kyrkohemman verkar vara uteslutna).
  3. ^ Ur Mandtall och Wdschrifft aff Jordebogen - - - 1603"; Alff Suendsön i Suartran, Suend Thordsön ibid, Lasse Biörnsen ibid . . . Kierstin Thorbiörns i Suartra, Bent Nielsön ibid.
  4. ^ Ur Ekstraskattemandtaller 1638; Skattegaarde . . . Anders Tordsenn i Suartraa, Alff Suendsenn, Gierttrud Andersis . . .Heele Stedegaarde. . . Oluff Pedersen i Suartraa, Laurs Mortensenn ibm, Mogens Andersenn, Niels Olsenn. . . Halffue Stedegaarde. . . Suend Hannsenn i Suartraa . . . Inndister. . . Birgeta Suends i Suartraa, Torsten Joensenn, Ollenia Tords, Niels Suendsenn, Arffuild Thordsenn, Suend Nielsenn, Biörn Laursenn ibm, Laurs Biörnnsen ibm, Mortenn Joennsenn . . . Benndt Laursenn i Suartroa, Laurs Andersenn ibm, Laurs Nielsenn . . . Suend Knudsenn i Suartraa, Hanns Suendsenn ibm.
  5. ^ Ur Jordeboken 1646; Swartero / Swarteeroo(ph) / -ree / Swarteroo / -ree tre hela skattehmn, två hela sämjehmn, två hela kronohmn och ett helt kyrkohmn.
  6. ^ Ur Hallands Landsbeskrifning 1729; No.1 Swartrå Lars Olufsonsgård, 1 mtl Crono, Lars Bengtson ½ och Peer Torbiörns ½ . . . L B tillträdt hemmanet d.6 Nowembr 1720 och P T 1721 . . .
  7. ^ Ur Hallands Landsbeskrifning 1729; No.2 Swartrå Hälge Jönsonsgård, 1 mtl Skatte, Oluf Larson 1/3, Nils Olufson 1/3 och Hälge Peerson 1/3
  8. ^ Ur Hallands Landsbeskrifning 1729; No.3 Swartrå Lars Allfsonsgård, 1 mtl Skatte, Oluf Eskillson 1/3, Håkan Jöns 1/3 och Lars Anderson 1/3
  9. ^ Ur Hallands Landsbeskrifning 1729; No.4 Swartrå Mårten Jönsonsg., 1/4 Förmedlat + 3/4 mtl Crono, Bengt Erichs 1/4, Biörn Swenson 1/4, Anders Lars 1/4 och Jöns Anders 1/4 . . . Förmedl Ao 1708 1/4 Mantl. hwar igenom hemmanet förfallit till Skatte wrak.
  10. ^ Ur Hallands Landsbeskrifning 1729; No.5 Swartrå Anders Larsg., 1/3 mtl Förmedlat + 2/3 mtl Crono, Swen Larson 1/3, Swen Börson 1/3 och Oluf Biörnson 1/3 . . . warit anslagit till Cappelans bord för Morups församling nu indraget med 1728 åhrs Ränta, och således Cronan bespardt. Förmedl. Ao 1705 i ordinarie Räntan och 1/3 Mantl. S L till trädt hemt d.8 Feb. 1723, Oluf Börs d.14 Jan. 1725 då hemmanet war Cappelans bohl men S B d.13 Jan. 1729 bör Städia
  11. ^ 1569 års Lunds Stifts Landebok, Suartraa Sognn. Item hafver kyrkan en gård i Suartraadt till hvilken kan sås säd 6 t:r och höstas hö 20 lass. Item till samma gård är ett litet ålfiske. Landgille häraf årligen till kyrkan är smör 2 pund. Än gifver han årligen till Kungen gästeri 12 sk.; item ollonfläsk, när ollon äro till, ½ svin.
  12. ^ Ur Hallands Landsbeskrifning 1729; No.6 Swartrå Swen Hansonsgård, ½ mtl Crono, Lars Larson 1/4 och Bengt Törbiörns 1/4 . . . Swartrå kyrka Inne hafwer 3 Dlr 16 s. Smt och Städio Rätten
  13. ^ Ur Hallands Landsbeskrifning 1729; No.7 Swartrå Måns Anderssonsgård, ½ mtl Förmedlat + ½ mtl Crono, Peer Olufson 1/4 och Swen Larson 1/4 . . . Cronan bespardt. . . . Förmedl. Ao 1651 1/3 Mantl och Ao 1705 1/6 Mantl. som giör tillsammans ½ Mantahl Peer Ohls tillträdt hemmanet d.23 Decembr Ao 1726 och Swen Larson d.15 Octobr 1724 . .
  14. ^ Ur Hallands Landsbeskrifning 1729; No.8 Lars Nillsonsgård, 1/3 mtl Förmedlat + 2/3 mtl Crono, Biörn Larson 4/9 och Håkan Swens 2/9 . . . Förmedl. Ao 1651 1/3 i Mantl och 1705 i ordinarie Ränttan. B L tillträdt hemmanet d.15 Junij 1702 och H S d.16 Novembr 1713 . . .
  15. ^ Gårdsgenealogier finns gjorda för samtliga gårdar inom f.d. Okome pastorat av släktforskaren Ingemar Rosengren

Litteratur

redigera
  • Falkenbergs Järnvägs inverkan på Svartrå socken : rapport från en studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi. 1996 
  • Johnsson, Elsa (1951). Hembygdsminnen från Okome, Köinge och Svartrå 
  • Kungliga Ortnamnskommissionen/Jöran Sahlgren (1950). Ortnamnen i Hallands län - del 2 
  • Elgh, Leif (m.fl.) (1988). Falkenbergs Järnväg, Pyttebanan 

Externa länkar

redigera
  NODES
Note 2