Svartsiska[2] (Spinus atratus) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]

Svartsiska
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteSpinus
ArtSvartsiska
S. atratus
Vetenskapligt namn
§ Spinus atratus
AuktorLafresnaye & D'Orbigny, 1837
Utbredning
Synonymer
  • Carduelis atrata
  • Sporagra atrata
  • Spinus atrata

Utseende

redigera

Svartsiskan är en praktfull fink med unikt svart huvud och kropp. På vingar och stjärt syns gula fläckar som ofta är dolda på sittande fågel, men syns tydligt i flykten. Könen är lika, men ungfågeln har orangefärgad näbb och beigefärgade vingband.[4]

Utbredning och systematik

redigera

Fågeln förekommer i Anderna från centrala Peru till norra Chile och Argentina och norra.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

redigera

Svartsiskan placerades tidigare i det stora släktet Carduelis, men genetiska studier visar att det är kraftigt parafyletiskt och att typarten steglitsen snarare är närmare släkt med vissa arter i Serinus.[5] Numera bryts därför svartsiska liksom övriga amerikanska siskor samt den europeiska och asiatiska grönsiskan ut ur Carduelis och placeras tillsammans med den asiatiska himalayasiskan (tidigare i Serinus) istället till släktet Spinus.

Levnadssätt

redigera

Svartsiskan hittas i höga bergstrakter, där den föredrar gräsmarker med buskar, klippiga sluttningar och myrar. Den födosöker lågt i buskage och på marken, ibland med andra små fröätande arter men också i smågrupper för sig.[4]

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Birdlife International 2024 Spinus atratus . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b] Clement, P. (2020). Black Siskin (Spinus atratus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.blasis1.01
  5. ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 7 oktober 2022. 

Externa länkar

redigera
  NODES
INTERN 2