Thérèse Brulé
Thérèse Brulé (gift Herckelbout),[1] född 19 december 1897 i Saint-Dié-des-Vosges,[2] död 10 juli 1987 i Paris,[3] var en fransk friidrottare med hoppgrenar som huvudgren. Brulé blev bronsmedaljör vid den första damolympiaden 1921 och var en pionjär inom damidrott.
| Thérèse Brulé | ||
 Thérèse Brulé, 1919. | ||
| Friidrott, damer | ||
Nation:  Frankrike
| ||
|---|---|---|
| Internationella kvinnospelen | ||
| Silver | Monte Carlo 1921 | stafett 4 x 200 meter |
| Brons | Monte Carlo 1921 | häcklöpning |
| Brons | Monte Carlo 1922 | stafett 4 x 175 meter |
| Brons | Monte Carlo 1923 | häcklöpning |
Biografi
redigera
Thérèse Brulé föddes i Frankrike, i ungdomstiden var hon aktiv friidrottare och var en av grundarna[4] till kvinnoidrottsföreningen Fémina Sport[1] (grundad 27 juli 1912) i Paris. Hon tävlade främst i hoppgrenar men var även[1] aktiv[5] i löpning och längdhopp. Hon var också aktiv[6] som fotbollsspelare.[7] Hon var yrkesverksam som maskinskriverska.
Vid de franska[8] mästerskapen[9] 15 juli 1917[5] (de första för damer) på stadium Porte de Brancio i Paris tog hon guldmedalj[1] i löpning 80 meter och 400 meter, höjdhopp och höjdhopp utan ansats samt silvermedalj i längdhopp utan ansats och bronsmedalj i längdhopp. Hennes prestationer i löpning var franska[9] rekord.[8]
1917[6] bildade Fémina Sport även första franska fotbollsdamlaget.[7] Den första dokumenterade matchen spelades 30 september[6] mellan[7] Femina lag A och Femina lag B med Suzanne Liébrard och Thérèse Brulé som respektive lagkaptener.
Den 7 juli 1918 tog hon åter fransk mästartitel[1][5] i höjdhopp utan ansats vid tävlingar på Jean-Bouinstadion i Paris. Hon tog även silvermedalj i löpning 80 meter och 300 meter och längdhopp samt bronsmedalj i höjdhopp.
Vid mästerskapen 29 juni 1919 blev hon bronsmedaljör[1][5] i häcklöpning, höjdhopp och längdhopp och placerade sig på fjärde plats i löpning 80 meter och längdhopp utan ansats samt sjätte plats i löpning 300 meter.
1920 ingick hon i det kombinationslag (med[10] Jeanne Brulé, Chatelut, Defigier, Germaine Delapierre, Jeanne Janiaud, Louise Ourry, Carmen Pomiès från Fémina Sport, Lévêque från "Les Sportives de Paris" och lagkapten Madeleine Bracquemond, Geneviève Laloz, Thérèse Laloz, Rigal, Rimbaux, A. Trotmann, J. Trotmann, Viani från "En Avant Paris") som spelade den första internationella matchen i damfotboll 30 april mot engelska "Dick, Kerr's Ladies FC" i England.
Vid mästerskapen 11 juli 1920 på Elisabethstadion i Paris blev hon åter guldmedaljör[1][5] i höjdhopp och höjdhopp utan ansats och tog silvermedalj i häcklöpning och längdhopp. Hennes prestationer i höjdhopp blev åter franskt rekord.
Brulé deltog i Damolympiaden 1921[11] i Monte Carlo, under idrottsspelen tog hon bronsmedalj[11] i häcklöpning samt silvermedalj i stafettlöpning 4 x 200 meter (med Lucie Bréard, Germaine Delapierre, Thérèse Brulé som tredje löpare och Suzanne Liébrard). Den 7 augusti samma år satte hon franskt rekord[12] i stafettlöpning 4 x 100 meter (med Lucie Bréard, Suzanne Liébrard och Cécile Maugars) vid tävlingar på Pershingstadion i Paris.
1922 deltog hon vid de andra Monte Carlospelen där hon tog bronsmedalj i stafettlöpning 4 x 175 m (med Cécile Maugars, Germaine Darreau, Brulé som tredje löpare och Thérèse Renaut).
1923 deltog hon vid de sista Monte Carlospelen där hon tog bronsmedalj i häcklöpning (efter Ivy Lowman och Hermance Maes).
Senare drog Brulé sig tillbaka från tävlingslivet.
Referenser
redigera- ^ [a b c d e f g] Dictionnaire de L'Athlétisme Française Arkiverad 15 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine. del A-D, sida 14, FFA (läst 4 januari 2017)
- ^ ”Acte de mariage no 1103 (vue 10/31) du registre des mariages de l'année 1923 du 14e arrondissement de Paris”. Archives de Paris. sid. 10. http://archives.paris.fr/arkotheque/visionneuse/visionneuse.php?arko=YTo2OntzOjQ6ImRhdGUiO3M6MTA6IjIwMTktMDMtMTEiO3M6MTA6InR5cGVfZm9uZHMiO3M6MTE6ImFya29fc2VyaWVsIjtzOjQ6InJlZjEiO2k6NDtzOjQ6InJlZjIiO2k6MjkyNzkzO3M6MTY6InZpc2lvbm5ldXNlX2h0bWwiO2I6MTtzOjIxOiJ2aXNpb25uZXVzZV9odG1sX21vZGUiO3M6NDoicHJvZCI7fQ==#uielem_move=296.566650390625,75&uielem_islocked=0&uielem_zoom=56&uielem_brightness=0&uielem_contrast=0&uielem_isinverted=0&uielem_rotate=F. Läst 30 april 2019.
- ^ ”Acte de naissance” (på franska). Archives départementales des Vosges. https://diffusion.ad88.ligeo-archives.com/ark:/50275/vta53c0f67bd6970/daogrp/0. Läst 30 april 2019.
- ^ L'histoire du club Femina Sport Paris.fr (läst 4 januari 2017)
- ^ [a b c d e] Les finalistes des championnats de France 1888 à 1969 sida 31, 33, 34, 37 Arkiverad 7 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. FFA (läst 4 januari 2017)
- ^ [a b c] Football Féminin - Women's Football in France Patrick Brennan, Donmouth.co.uk (läst 4 januari 2017)
- ^ [a b c] Kampen om bollen Arkiverad 1 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. sida 2, karinlowing.se (läst 4 januari 2017)
- ^ [a b] Sylvain Charlet: Rétrospective de l'athlétisme féminin, sida 6 Association des Entraineurs d’Ile de France d’athlétisme (AEIFA) (läst 4 januari 2017)
- ^ [a b] 1917 Chronique de l'athlétisme féminin Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. avsnitt 1917, NordNet.fr (läst 4 januari 2017)
- ^ Football Féminin - Women's Football in France Patrick Brennan, Donmouth.co.uk (läst 4 januari 2017)
- ^ [a b] Bernett, Hajo: Die ersten olympischen Wettbewerbe im internationalen Frauensport Sozial- und Zeitgeschichte des Sports, Heft 2/1988 (Jg 2), sida 66-86 (ISSN 0931-7031) (läst 4 januari 2017)
- ^ Records Clubs (Historique) Athle.com (läst 4 januari 2017)
Externa länkar
redigera
