Vetenskapsåret 1803
naturvetenskapsrelaterade händelser under år 1803
| Vetenskapsåret 1803 | |
 | |
| 1802 · 1803 · 1804 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Konst, litteratur, musik och teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Krig | |
| Teknik och vetenskap | |
| Vetenskap |
Händelser
redigera- Jacob Berzelius och Wilhelm Hisinger upptäcker oxiden av ett nytt grundämne, cerium. Martin Heinrich Klaproth gör samma år upptäckten oberoende av Berzelius och Hisinger.
- Lazare Carnot publicerar Principes fondamentaux de l'équilibre et du mouvement, där han gör arbete till en viktig del av mekaniken.
- Lazare Carnot publicerar Géométrie de position om projektiv geometri, där han bland annat diskuterar den geometriska betydelsen av en negativ rot till en algebraisk ekvation.
- Claude Louis Berthollet publicerar Essay de statique chimique där han sammanfattar sina idéer om massverkan. Idéerna ansågs vara oförenliga med atomteorin, så det skulle dröja till 1860-talet innan de blev allmänt accepterade.
- Okänt datum - John Dalton utarbetar sin atomteori.[1]
Pristagare
redigera- Copleymedaljen: Richard Chenevix, brittisk kemist.
Födda
redigera- 28 februari, Christian Heinrich von Nagel (död 1882), tysk matematiker.
- 12 maj - Justus von Liebig (död 1873), tysk kemist.
- 24 maj - Charles Lucien Bonaparte (död 1857), fransk naturvetare och ornitolog.
- 21 juni - Timothy Abbott Conrad (död 1877), amerikansk geolog.
- 31 juli - John Ericsson (död 1889), svensk uppfinnare och ingenjör.
- 29 november - Christian Doppler (död 1853), österrikisk matematiker och fysiker, upptäckare av dopplereffekten.
- 21 december - Joseph Whitworth (död 1887), engelsk ingenjör och entreprenör, uppfinnare av Whitworth-gängan.
Avlidna
redigera- 27 augusti- Peter Gustaf Tengmalm (född 1754), svensk naturforskare, en av Linnés lärjungar.
- 14 oktober - Aimé Argand (född 1750), schweizisk fysiker och kemist.