Vimmerby
Vimmerby uttal är en tätort i Småland och centralort i Vimmerby kommun, Kalmar län.
| Vimmerby | |
| Tätort Centralort | |
 Storgatan sedd från Stora Torget
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kalmar län |
| Kommun | Vimmerby kommun |
| Distrikt | Vimmerby distrikt |
| Koordinater | 57°40′7″N 15°51′18″Ö / 57.66861°N 15.85500°Ö |
| Area | |
| - tätort | 791 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 1 219,81 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 8 231 (2020)[3] |
| - kommun | 15 368 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 10,4 inv./hektar |
| - kommun | 13 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Vimmerby |
| Postnummer | 598 XX |
| Riktnummer | 0492 |
| Tätortskod | T2460[4] |
| Beb.områdeskod | 0884TC107 (1960–)[5] |
| Geonames | 2662881 |
  Ortens läge i Kalmar län
| |
| Wikimedia Commons: Vimmerby | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
- För andra betydelser, se Vimmerby (olika betydelser).
Historia
redigeraI Vimmerby har osäkra fynd från stenåldern gjorts. Gravar från vikingatiden har hittats i Gästgivarehagen, där bland annat pärlor av glas, halvädelstenar och ovala spännbucklor, hittats vid undersökningar. Ett djurhuvudspänne har hittats i Storkampen, tillverkat av brons men klassificerats som lösfynd.
Vimmerbys stadssigill nämns i ett gåvobrev daterat 1350, och första omnämnandet är från 1253, då en präst omtalas.[6]
År 1532 drog Gustav Vasa in stadsrättigheterna som ett led i sin kamp mot Hansan, i vilken han prioriterade sjöstäderna. Karl IX återgav stadsrättigheter till Vimmerby år 1604. I samband med detta fick staden lämna från sig rätten att bedriva utskeppning från Figeholm. Denna rättighet överfördes till Kalmar stad och Västerviks stad. I gengäld fick Vimmerby utökade rättigheter som marknadsplats. År 1689 bekräftades stadens rätt att bedriva oxhandel på hela Småland.[7] Romer antogs som borgare i staden runt sekelskiftet 1700. I juli 1713 kartlade staden en förteckning över stadens "Zieugener", innehållande namn på tio romska män. Denna förteckning kan vara den tidigaste registrering av romer i Sverige.[8]
Storgatan har kvar sin medeltida sträckning och i centrum finns flera unika trähus bevarade. Staden var en marknadsplats för bönder från Östergötland och från de omgivande trakterna.
På andra sidan Stångån låg dock den egentliga knutpunkten Skillingarum. Det var här landsvägen mellan Kalmar och Stockholm sammanstrålade med landsvägar från Vimmerby och Eksjö. Vimmerby låg alltså på andra sidan av en bro utanför den egentliga knutpunkten för landsvägarna men det var här kyrkan fanns och Vimmerby blev därför en centralort.
Administrativa tillhörigheter
redigeraVimmerby stad som utbrutits ur Vimmerby socken, ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Stadskommunen uppgick 1971 i Vimmerby kommun med Vimmerby som centralort.[9] I kyrkligt hänseende hör Vimmerby sedan 1965 till Vimmerby församling dessförinnan tillhörde orten Vimmerby stadsförsamling.[10] Vimmerby har haft flera lågkyrkliga och frikyrkliga rörelser. Inom Svenska kyrkan EFS och Nordöstra Smålands missionsförening. Frikyrkor som funnits är Baptisterna, Frälsningsarmén , Pingströrelsen samt Svenska missionsförbundet. Numera är Svenska kyrkan dess lågkyrkliga rörelser samt en allianskyrka korskyrkan som tillhör Evangeliska frikyrkan.
Orten ingick till 1948 i domkretsen för Vimmerby rådhusrätt och ingick därefter till 1969 i Sevede och Tunaläns domsagas tingslag och sedan till 1971 i Västerviks domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Vimmerby i Västerviks domsaga och orten ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[11]
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Vimmerby 1960–2020[12][13] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 6 016 | |||
| 1965 | 6 762 | |||
| 1970 | 7 201 | |||
| 1975 | 7 405 | |||
| 1980 | 7 319 | |||
| 1990 | 7 394 | 654 | ||
| 1995 | 7 779 | 677 | ||
| 2000 | 7 808 | 679 | ||
| 2005 | 7 827 | 682 | ||
| 2010 | 7 934 | 756 | ||
| 2015 | 8 037 | 751 | ||
| 2020 | 8 231 | 791 | ||
Näringsliv
redigeraVimmerby karakteriseras av flera småföretag, bland annat verkstadsindustrier, de större verkstadsföretagen är specialiserade och flera utför pressgjutning av lättmetaller. Det finns flera stora livsmedelsföretag som Arlas mjölkpulverfabrik och Åbro Bryggeri.
Turism och litteratur
redigeraEn viktig näring som seglat upp i samband med Astrid Lindgrens författarskap är turistnäringen med bland annat Astrid Lindgrens värld som ligger i tätorten. 2019 besökte över 500 000 personer Astrid Lindgrens Värld.
Mellan 17 och 19 oktober 2019 gick litteraturfestivalen "Vimmerby berättar" av stapeln för första gången. Litteraturfestivalen fokuserar på barn- och ungdomslitteratur och är tänkt att vara en årligen återkommande festival. En av festivalens scener är Astrid Lindgrens Näs.[14]
Bankväsende
redigera
Vimmerby sparbank grundades 1847 och övertogs 1932 av Göteborgs bank. En ny sparbank med samma namn grundades åter 1941 och är alltjämt fristående. Den övertog år 2001 Föreningsbankens tidigare rörelse på orten och ombildades samtidigt till ett bankaktiebolag.[15]
Både Smålands enskilda bank och Kalmar enskilda bank hade varsitt kontor i Vimmerby åtminstone från 1860-talet.[16][17] Smålandsbanken drog in sitt kontor mot slutet av 1880-talet.[18] Vimmerby folkbank grundades den 7 april 1899.[19] År 1906 uppgick folkbanken i Stockholms diskontobank och Kalmar enskilda bank i Bankaktiebolaget Södra Sverige.[20] På 1910-talet etablerade sig Skånska handelsbanken på orten. Mot slutet av samma årtionde hade Skånska handelsbanken tagits över av Skandinaviska kreditaktiebolaget, medan Södra Sverige uppgick i Svenska Handelsbanken och Diskontobanken uppgick i Göteborgs bank, som alla tre behöll kontoren i Vimmerby.[21] Skandinaviska banken överlät i augusti 1949 sitt kontor på orten till Jordbrukarbanken.[22][23]
I juni 2016 stängde Nordea sitt kontor på orten.[24] Därefter fanns Handelsbanken och Vimmerby sparbank kvar.
Kommunikationer
redigera
I Vimmerbys utkant ligger vägkorsningen mellan riksväg 40 (Göteborg–Västervik) och riksväg 34 (Kalmar–Motala). Järnvägen i tätorten är Stångådalsbanan med en station för Krösatågen i centrum. Närmaste flygplats är Hultsfreds flygplats drygt 20 km söder om orten.
Någon riktigt farbar vattenväg har orten aldrig haft, under medeltiden förekom däremot trafik på Stångån mot Linköping med flottningar av båtar på land vid de besvärligaste passagerna. En planerad förlängning av Kinda kanal till Vimmerby blev aldrig av.
Utbildning
redigera
Det finns två grundskolor i Vimmerby: Astrid Lindgrens skola och Vimarskolan, en gymnasieskola: Vimmerby gymnasium och en folkhögskola: Vimmerby folkhögskola.
Personer från Vimmerby
redigeraSe även
redigera- Vimmerby socken
- Lista över fasta fornminnen i Vimmerby (för omfattning av detta område, se Vimmerby stad#Sockenkod)
Bilder
redigera-
Rådhuset -
Stadshotellet -
Stora torget -
Storgatan -
Källor
redigera- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 20 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Harrison, Dick, "Varför Vimmerby", Historieblogg, Svenska Dagbladet, 2011-10-26
- ^ Åkerman, Petter; Sällsamheter i Småland - del 2 - Nordöstra delen, sid 280ff, Raben & Sjögren, 1988, ISBN 91-2958515 5
- ^ https://4ef43296-3b6e-4394-8c78-345727fa5676.filesusr.com/ugd/994e00_da7a1065d7df4700a0c53cd42e434dfb.pdf
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Västerviks tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Kristian Lönner. ”Ny litteraturfestival i Astrid Lindgren-land”. Svensk Bokhandel (15-2019): sid. 14. ISSN 0039-6451.
- ^ Vimmerby Sparbank AB slår upp portarna FöreningsSparbankens och Sparbankens kunder i samma bank, Föreningssparbanken, 2 maj 2001
- ^ 1866-1870 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Jönköpings län, s. 24
- ^ 1866-1870 Kalmar län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Kalmar län, s. 48
- ^ 1886-1890 Kalmar län BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 7. Åren 1886-1890. Kalmar län, s. 34
- ^ 1896-1900 Kalmar län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 9. Åren 1896-1900. Kalmar län, s. 33
- ^ Banker och kreditanstalter i Svensk rikskalender 1908
- ^ Banker och kreditanstalter i Sveriges statskalender 1921
- ^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949 Arkiverad 11 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
- ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
- ^ Nordeas kontor stängs i juni – "Blandade känslor för de anställda", Dagens Vimmerby, 16 februari 2016
Vidare läsning
redigera- Åhman, Eva (1984). Vimmerby. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 55. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7619026. ISBN 91-7192-594-5
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Vimmerby.