För småorten, se Viskan, Sundsvalls kommun.

Viskan är den nordligaste av de fyra större åar som mynnar ut i Halland. Viskan är 142 kilometer lång, avvattnar cirka 2 200 kvadratkilometer och har en medelvattenföring på 34 kubikmeter per sekund vid Åsbro vattenföringstation.[2][3] Viskans källsjö är Tolken väster om Ulricehamn i Västergötland.

Viskan
Å
Viskan där den rinner genom Borås.
Viskan där den rinner genom Borås.
Land Sverige Sverige
Regioner Västra Götalands län, Hallands län
Bifloder
 - vänster Häggån, Slottsån
 - höger Munkån, Surtan
Stad Borås
Landmärke Viskadalen
Källa Tolken
 - läge Ulricehamns kommun, Västra Götalands län, Sverige
 - höjdläge 226 m ö.h.[1]
 - koordinater 57°47′N 13°15′Ö / 57.783°N 13.250°Ö / 57.783; 13.250
Mynning Klosterfjorden, Kattegatt
 - läge Varbergs kommun, Hallands län, Sverige
 - höjdläge m ö.h.
 - koordinater 57°13′30″N 12°12′28″Ö / 57.22500°N 12.20778°Ö / 57.22500; 12.20778
Längd 142 km
Flodbäcken 2 202,1 km²
Vattenföring
 - medel 34 /s
 - maximum 154 /s
 - minimum 3,1 /s
Geonames 2662663
Läge för Viskans utflöde.
Läge för Viskans utflöde.
Läge för Viskans utflöde.
Karta
Viskan med biflöden och avrinningsområde.

Viskan rinner upp i sjön Tolken väster om Ulricehamn och avvattnar delar av Sydsvenska höglandet. Därefter rinner den ut i Öresjö och fortsätter sedan sitt lopp genom Borås. I Marks kommun tar den emot Häggån, Surtan och ett par mindre åar.

Viskan mynnar i Klosterfjorden, Kattegatt strax norr om Åskloster, cirka 15 kilometer norr om Varberg.

Berggrund, natur och miljöpåverkan

redigera

Längs med Viskan finns flera naturreservat. I Borås kommun ligger Mölarp, Rya åsar och Tranhults naturreservat. I Marks kommun finns naturreservaten Assbergs raviner och Lekvad.

Transport

redigera

Transporter på Viskan har försvårats av en rad forsar, vad och vattenfall. Johan Wärnschiöldh fick 1645 av Axel Oxenstierna i uppdrag att granska Viskan och Hallands övriga åar för att undersöka om de skulle kunna brukas för transport. Han kom att lista 44 punkter som hindrade sjöfart på Viskan och bedömde att den inte skulle kunna nyttjas som farled.[4]

Lokomotivångaren Svanen gick dock på Viskan och Öresjö under 1890-talet.

Vattenkraft

redigera

Vattenkraft från Viskan har drivit många företag genom åren. Den var grunden till den blomstring Viskadalen upplevde i gångna tider. I Rydal ligger Rydals vattenkraftstation, vilken tar sin kraft från Viskan.

Varberg-Borås Järnväg (WBJ), som invigdes i november 1880, följer i stort sett Viskans dalgång.

Minnesramsor

redigera

Det finns skolramsor för att memorera de västgötska och halländska åarna Viskan, Ätran, Nissan och Lagan:

  • vi ska äta, ni ska laga (från norr till söder)
  • laga ni, äta vi (från söder till norr)

Galleri

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Viskan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  2. ^ Viskans vattenflöden, från Trafikverket[död länk]
  3. ^ Viskan Åsbro, från Vatteninformationssystem, Sverige (VISS)
  4. ^ Sveriges inre vattenvägar band I s. 203.

Externa länkar

redigera
  NODES