Vidfilm (informellt även bredbild) avser bildformat för 35 mm film där normalbilden (vilken har bildförhållandet 1,37:1) maskas för att skapa en bredare bild. Maskning innebär att en del av filmbilden täcks för i projektorn.

På biografer visas europeiska filmer oftast i något av bildformaten 1,66:1 eller 1,75:1, medan amerikanska biofilmer har 1,85:1 som standard för vidfilm.

Begreppen bredbild och widescreen avser, på svenska, huvudsakligen bildformat som är anpassat för tv- och datorskärmar. För detta är 16:9 (även kallad 1,78:1) den mest etablerade internationella standarden.

Vidfilmsformatet började användas på 1950-talet efter att det mycket breda formatet CinemaScope (2,35:1) lanserats.[1]

Vidfilm skapas alltid genom maskning d.v.s. den är alltid, till skillnad mot CinemaScope, sfärisk (icke-anamorfisk). Filmformat som är bredare än normalbild och som inte skapas genom maskning kallas istället för Scope efter det första formatet CinemaScope.

Bild för att jämföra olika bildformat. Den visar, med linjer och text, var gränserna går för olika format. Varje format har sin egen färg. Vid första anblick kan det se ut som att strecken ligger ovanpå en foto som är i det väldigt breda formatet 2,39:1. Ett foto som visar en stig genom en skog med höga tallar och några små granar en solneduppgång som lyser genom dimma, och man ser inte var stigen slutar. Men egentligen är det ett foto i 4:3-format, och på höger och vänster sida har delar av bilden redigerats in för att fylla ut ytan och ge en ungefärlig uppfattning om hur det skulle se ut om fotot var i 2,39:1. Följande bildformat visas, här listat från minst breda till bredaste: lila: 4:3 (1,33:1), turkos: 1.66:1, blå: 1.75:1, ljus violett: 16:9 (1.77:1), grön: 1.85:1, brandgul: 2:1 (Univisium), röd: 2.39:1 ("Scope").
Bildformat som ofta används för vidfilm, bredbild samt normalbild

Se även

redigera

Referenser

redigera
  NODES
INTERN 1