Wikipedia:Att skriva om litteratur

Ämnesguider
Brottsfall Datorteknik Datorspel E-sport Fiktion Näringsliv/företag/ varumärken Geografi Litteratur Mat och dryck Musik Naturvetenskap Biologi Medicin Nyheter Personer Politik Pornografi Sport Språk TV/radio Utbildning

Det här är en ämnesguide för hur man skriver om litteratur. Litteraturämnet är mycket stort, och det är ganska få användare som skriver om författare, verk och litteraturhistoria. Det är inte så många artiklar som är omstridda, men många artiklar är för korta och saknar ofta ungefär samma saker. Därför har vi sammanställt en serie goda råd, både om saker som man ska göra och saker som man ska undvika. Användare som inte är vana att skriva på Wikipedia kan först läsa introduktionskursen. Dessutom finns en ämnesguide specifikt inriktad på att skriva om fiktion.

En bra Wikipedia-artikel om författare, verk och litteraturhistoria är heltäckande vad gäller både historien och den nuvarande situationen, har ett lättbegripligt och neutralt språk, bygger på trovärdiga källor och är illustrerad. Man bör sträva efter att skriva så att de uppfyller kriterierna för de utvalda artiklarna. Det finns just nu ett antal artiklar om författare, verk och litteraturhistoria som räknas till Wikipedias bästa, och de är bra att imitera och låta sig inspireras av. Ett exempel är Onkel Toms stuga som är underbyggd av källor, har god struktur och täcker ämnet från många håll. För att nå dit krävs nästan alltid samarbete mellan flera skribenter, diskussioner och granskningar av varandras arbete. Man får gärna be erfarna wikipedianer om hjälp.

Hur man skriver en bra artikel

För att skriva en bra artikel om författare, verk och litteraturhistoria vill vi tipsa om att man gärna får härma existerande artiklar. Några element är värda att peka ut:

• artikeln har en ingress där ämnet beskrivs kort och där orsaken till att ämnet bör ha en Wikipedia-artikel nämns (till exempel att det är en av världens bäst säljande författare eller att boken har skapat en ny genre).
• texten är indelad i stycken med rubriker, såsom Historia (eller Biografi för personer), Handling, Eftermäle och Utmärkelser
• texten är skriven med ett lättillgängligt språk (snarare än fackspråk), neutralt sätt (snarare än reklamspråk) och fritt från plagiat (till och med från förlagets webbplats)
• det finns en faktaruta (se nedan)
• det finns hänvisningar till trovärdiga källor
• artikeln är illustrerad med bilder, kartor, uttalsguide eller annat som gör den mer läsvänlig

Nedan följer mer detaljerade förklaringar.

Artikeltext

Inledning

Inledningen/ingressen är viktig, eftersom de flesta läsare använder den för att ta reda på om de har kommit till rätt artikel. Följande information bör finnas i de inledande meningarna:

• svensk titel, originaltitel och alternativa titlar eller fullständigt namn och välkänt artistnamn eller pseudonym
• författare
• nationalitet(er)
• publiceringsdatum eller födelse- och dödsdata
• genre
• den främsta orsaken eller orsakerna till att ämnet är encyklopediskt intressant
• en kort sammanfattning av artikeln

Historia

I många fall inleds artikeltexten med rubriken Historia. När det gäller personer är rubriken istället Biografi, se ämnesguiden för biografier. Historiedelen av texten ska ge en djupare förståelse för ämnets bakgrund, tillkomst och spridning. Här är några beståndsdelar som placerar ämnet i ett sammanhang:

• artikeln om en författare bör inkludera information om bland annat den tidsålder och geografiska plats han eller hon verkar eller verkade i. Det är också bra att ta upp författarens föregångare och inspirationskällor. Här kan generella beskrivningar av litteraturhistoria vara praktiska som källor, såsom Den svenska litteraturen eller Kvinnornas litteraturhistoria.

• en författares eller annan litterär persons historia ska presenteras kronologiskt i löptext. Om historien brukar delas in i separata perioder (till exempel före och efter en viktig livshändelse, före och efter en betydelsefull text med mera) används dessa som underrubriker. Några saker som brukar tas upp är:
  • Födseln – när skedde den?, var och vilka var föräldrarna?, skedde det under särskilda omständigheter?, vilka var resten av släkten? (släktingarna kan nämnas om de själva är intressanta att skriva om på Wikipedia)
  • Utbildning – när och var skedde denna?, vilken inriktning hade utbildningen?
  • Platserna – var har personen levt och verkat? Om personen har rest mycket eller fått starka intryck vid någon resa kan det vara av värde att berätta om detta.
  • Verken – författarens verk kan belysa viktiga sidor av en person. Åtminstone de mer framträdande verken bör placeras in kronologiskt i författarens biografi.
  • Om personen varit föremål för kritik eller åtal kan detta vara av intresse. Det ska liksom annat material skrivas neutralt och i rimlig omfattning.
  • Konkurrenter och rivaliserande verk kan vara intressant för att se omvärlden.
  • Tidsåldern – en person ofta räknas till en särskild tidsålder, strömning, genre eller liknande, är det vanligt att ge någon slags bild av personens plats inuti den tidsåldern, etc, så att läsaren vet om personen är en framträdande gestalt eller en perifer utövare.
  • Större utmärkelser och försäljning som påverkat personens karriär.

På svenska finns det presentationer av författare via exempelvis webbplatser som Alex, Barnens bibliotek, Länkskafferiet eller Mimers brunn. Böcker som Bonniers författarlexikon och andra är ofta goda källor. Sökningar på internet kan ofta resultera i intervjuer med författaren eller officiella och inofficiella webbplatser. Där är kvaliteten mycket varierande. En del författarintervjuer innehåller exempelvis citat från författarens webbplats, ibland i äldre version.

• för litteraturvetenskapliga termer och litteraturhistoriska översikter brukar följande aspekter av historien tas upp:
  • Förhistoria – hur såg perioden som ledde fram till uppkomsten av artikelämnet?
  • Avant garde – vilka var de första som skrev i genren/använde sig av greppet, etc?, skilde sig deras verk mot senare företrädare?
  • Spridningsfaktorer – vad var orsaken till att bruket spreds?, vilka hinder fanns?
  • Främsta företrädare – vilka är de största "namnen" som förknippas med artikelämnet?, hur förhåller de sig till varandra?
  • Institutionalisering – på vilket sätt har artikelämnet förändrat framtida litteraturforskning, författare eller samhälle?, vilka element har tagits upp/över av senare författare?
  • Nästa trend – vad och vem kom efteråt?, hur skiljer de sig från artikelämnet?

• i beskrivningen av historien om ett verk eller en sammanhållen mängd böcker brukar följande saker tas upp:
  • Tillkomsten – när och var påbörjades och bedrevs arbetet?, var det resultatet av en enskild persons hårda arbete eller med stöd i inflytelserika personer?, var det på uppdrag?
  • Publiceringen – när och var publicerades verket/verken?
  • Större utmärkelser och försäljning som påverkat verket/verkens historia.

Handling

För skönlitterära böcker inleds istället texten ofta (men inte nödvändigtvis) med rubriken Handling. Facklitterära böcker kan ha rubriken Innehåll. Handlingen i ett verk ska refereras kortfattat och på ett sådant sätt att någon som inte har läst verket förstår referatet och vad verket handlar om. Referatet ska inte återberätta handlingen utan beskriva verkets handling, viktiga händelser, rollfigurernas förändring, etc, så att läsaren får en klar bild av vad texten handlar om. Tre-fyra stycken är oftast tillräckligt för romaner, men mer komplexa verk kan kräva längre referat. Kortare romaner och noveller bör ha kortare referat.

Såväl förlags webbplatser som bokrecensionssajter, samt bokhandlars informationsmaterial och webbplatser, brukar innehålla korta handlingsreferat. Talboksbiblioteket Legimus innehåller också sådana beskrivningar. Tidningar har ibland också referat i sina recensioner. BTJ recenserar i stort sett alla nyutkomna svenska böcker och finns ofta tillgängligt via bibliotek. Dessa referat är samtliga upphovsrättsskyddade och får inte läggas in i Wikipedia, såvida det inte uttryckligen ges tillstånd på webbplatsen. Eftersom de är korta är de ofta bara snäppet över verkshöjd, och därför går det enkelt att skriva en egen handling baserad på dem som finns.

Det är ibland både nödvändigt och önskvärt att inkludera "spoilers" i artiklar om verk. Dessa behöver inte markeras särskilt i texten.

Analys

Ofta räcker det inte med ett avsnitt om Handling eller Innehåll för att ge läsaren en allsidig bild av ett verk, och Biografi-avsnittet täcker inte allt som läsaren behöver veta om en person. Det krävs dessutom ett avsnitt som analyserar verket eller personen. Rubriken kan variera, och det kan även förekomma flera rubriker som tar upp olika aspekter av analysen.

Att själv dra slutsatser om vad ett verk handlar om eller vad en författare betytt betraktas som originalforskning, något som inte passar på Wikipedia. Istället ska analysavsnittet innehålla en översikt över vad andra har skrivit och sagt om verket eller personen, med hänvisningar till de platser där läsaren kan återfinna analyserna. Recensioner och personliga omdömen passar inte på Wikipedia, men spridda omdömen, till exempel från ansedda kulturskribenter eller prisjurys, är undantag, eftersom de får betydelse för allmänheten.

Några av de saker som brukar ingå i Analys-avsnitten är:

• Bakgrund – för verk: hur tillkom verket?, bygger verket på en verklig person eller en verklig händelse?,
• Tema – för verk: vilka underliggande teman, myter ingår?, hur brukar verket tolkas?
• Stil – för författare och verk: vilka narratologiska verktyg och vilken stilnivå används?, finns det särskilt berömda element?
• Inbördes relation – för verk: hur förhåller sig verket till författarens övriga produktion?, finns det några gemensamma drag eller drag som skiljer sig?
• Relation till andra verk – för verk: är det ett typiskt verk för genren?, på vilket sätt skiljer verket sig från andra verk från samma period?, förekommer det anknytningar till andra författares verk, som till exempel "lånade" rollfigurer eller platser?
• Etymologi – för begrepp: hur används termen?, vad kommer den ifrån? hur har den spridits?
• Publiceringshistoria – för verk och författare: när, hur och av vem verken publicerats, eventuella skillnader i olika upplagor
• Problem – har recensenter, forskare eller allmänhet hittat felaktigheter i verket?, har boken blivit utdaterad i åsikter, såsom Rudyard Kipling, eller fakta?, har författaren blivit omstridd, såsom Salman Rushdie?, har genren blivit utdömd av någon grupp människor?
• Eftermäle – vilken ställning har författaren, verket eller begreppet numera?, har verket blivit intellektuellt allmängods?

Priser och utmärkelser

Priser och utmärkelser för författare eller verk brukar läggas under en särskild rubrik. Här tar man framför allt upp priser och utmärkelser som har egna Wikipedia-artiklar eller skulle kunna ha det. För vissa priser, till exempel nobelpriset i litteratur, tar man även med motiveringen. Mindre priser bör inte inkludera motiveringen, om inte motiveringen i sig har fått stor uppmärksamhet. Om rubriker Utmärkelser hamnar i anslutning till den löpande texten bör den om möjligt själv skrivas som löptext, eftersom listor brukas reserveras till den sista delen av en artikel.

Faktaruta

Selma Lagerlöf
Selma Lagerlöf 1909.
Född	Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf 20 november 1858 Östra Ämtervik, Värmland
Död	16 mars 1940 (81 år) Östra Ämtervik
Yrke	Lärare, författare
Nationalitet	Svensk
Språk	svenska
Verksam	1891–1940
Noterbara verk	Gösta Berlings saga (1891), Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (del 1–2, 1906–1907) Jerusalem (del 1–2, 1901–1902)
Priser	Nobelpriset i litteratur 1909
Influenser	Hembygden (Mårbacka och Värmland), Mayne Reid, Bibeln, Johan Ludvig Runeberg
Webbplats	http://www.selmalagerlof.org/

Faktarutor, såsom den här till höger, är en av Wikipedias mest använda funktioner, eftersom den ger snabb överblick över vad som kan vara ett komplext ämne.

Följande är de element som det är viktigast att man lägger till och håller uppdaterade:

• porträtt (se dock nedan)
• författares namn
• födelseår och eventuellt dödsår
• nationalitet och språk
• mest framträdande verk
• ISBN (för verks första upplaga)
• utgivningsår
• förlag
• officiell webbplats

Informationsrutan skapas genom att lägga till och fylla i en mall för författare, för böcker, för rollfigurer, för övrigt.

Andra mallar

Större litteraturhistoriska eror och termer kan representeras av flera artiklar som ska knytas ihop varandra. Det görs ibland med navigationsrutor. Samma sak gäller för mer omfattande produktioner där enskilda verk har egna artiklar. Man producerar sådana rutor med hjälp av mallar.

Bilder inklusive porträtt

Bilder är värdefulla informationsbärare. Några av de saker som brukar avbildas i artiklar är:

• författare och andra personer
• omslag till verk eller boksida (se dock stycket om upphovsrätt nedan)
• förlagshus
• författarens bostad, om denna är offentliggjord, till exempel Mårbacka
• författarens gravsten
• en stereotyp inom en genre
• attiraljer och annan välkänd rekvisita
• kartor över platser
• skisser och ritningar, till exempel över verks komplexa narratologi
• filmatiseringar och andra överföringar

Wikipedia godtar dock endast material som antingen ligger under en fri licens eller inte omfattas av upphovsrätten (public domain). Därför måste man försäkra sig om att man har rätt att publicera bilderna. Man ska inte använda sig av vattenstämpel. Däremot får man gärna ange källa, med så mycket information som möjligt. Bilder laddas upp på Wikimedia Commons och läggs sedan in i artikeln.

Upphovsrätt för omslag, boksidor och liknande

De flesta omslag, boksidor och författarporträtt omfattas av upphovsrätten och kan därför inte spridas fritt. Se Wikipedias policy om illustrationer för mer information.

I vissa fall kan sådana bilder dock laddas upp på Wikimedia Commons:

• Om formgivningen är för enkel för att omfattas av upphovsrätten (se verkshöjd)
• Om omslaget eller boksidan är för gammal för att omfattas av upphovsrätten (normalt minst 70 år, längre om upphovsmannen är känd)
• Om vi fått skriftligt tillstånd av upphovsrättsinnehavaren att publicera bilden under en fri licens (se Commons:OTRS)

På engelskspråkiga Wikipedia tillåter man fair use-bilder. Därför kan en del bilder som syns där inte används på svenskspråkiga Wikipedia.

Bibliografier

Wikipedia används ofta för att se vilka böcker en författare har skrivit, eller vilka verk som finns i en längre bokserie. Bibliografier sorteras efter publiceringsdatum med det senaste verket längst ner. Används någon annan princip bör det anges. När det gäller komplexa verkförteckningar kan listorna ibland delas upp i undergrupper, som i exemplet August Strindberg. För mer information, se Wikipedia:Verkförteckningar.

Två bra källor för i stort sett kompletta bibliografier är Libris, Kungliga bibliotekets databas, samt Library of Congress katalog. Även andra kataloger och databaser kan vara behjälpliga för att skapa kompletta förteckningar.

Bibliografier listas i rak kronologisk ordning efter första utgivningsår och skrivs med fördel:

• Titel, förlag, utgivningsår, ISBN (till första utgåvan)

Om någon annan än artikelsubjektet skrivit boken man listar anger man bokens författare innan titeln i bibliografin.

Överföringar mellan olika medier

I många fall har verk som är relevanta för Wikipedia-artiklar blivit filmatiserade, dramatiserade för teater, opera eller radio, eller bearbetade till tecknade serier. Dessa ska också förtecknas, så gott det är möjligt.

Årskrönikor

Wikipedias årskrönikor innehåller också uppgifter som berör litteratur. För tiden från 1850 finns särskilda artiklar om året i litteraturen. Före 1850 finns motsvarande uppgifter i artiklarna om kulturåret. Före år 1700 används de allmänna årskrönikorna.

Det finns också artiklar om enskilda dagar på året. Händelser som kan passa för Wikipedia:Dagens händelser eller liknande kan läggas in i de artiklarna.

Litteraturårsartiklarna innehåller uppgifter om utgiven litteratur, utdelade priser, avlidna författare med mera. Urvalet är inte komplett och är ofta skevt, både vad gäller globalt perspektiv och balans mellan olika genrer, men det som inkluderas bör på något sätt höra till årets viktigaste litterära händelser, åtminstone i någon del av världen.

Då man skriver om en betydande författare, ett betydande verk, ett betydande litteraturpris eller liknande, eller nämner något sådant i en artikel, kan man gärna nämna dem också i berörda årskrönikor och eventuellt i datumartikeln.

Stilråd

Wikipedia har ett ganska etablerat språkbruk, som bygger på flera språkrådsorganisationers praxis. I litteraturartiklar gäller i första hand uppmaningen att uttrycka sig neutralt och fritt från onödiga facktermer. Till exempel bör man undvika sådana här formuleringar:

• Mary Roach är världens bästa författare. (Hur kan man veta det?)
• Tyvärr dog Shakespeare alltför ung. (Tyvärr och alltför är värdeladdade ord.)

För övriga råd om språkbruk på Wikipedia, se Wikipedia:Skrivregler.

Reklamlänkar

Många av Wikipedias artiklar innehåller länkar till webbplatser utanför Wikimediastiftelsens olika projekt. Externa länkar kan enligt riktlinjen användas för att ge läsaren fördjupad information eller som källor. Ett återkommande problem är länkar som inte står där för att ge information till läsaren utan för att locka honom eller henne till ställen som säljer olika varor eller tjänster. Sådana länkar brukar kallas reklamlänkar eller spamlänkar. De tas bort ganska fort. Om man lägger till många sådana reklamlänkar riskerar man att bli blockerad. Den som vill lägga till flera externa länkar gör därför bäst i att diskutera saken först med någon erfaren användare, exempelvis på artikels diskussionssida.

Formatering

När man citerar främst poesi är taggen <poem> praktisk: den gör att radbrytningar i källtexten också blir radbrytning när sidan visas:

<poem>
Att vara eller icke vara, det är frågan:
Månn' ädlare att lida och fördraga
Ett bittert ödes styng och pilar eller
Att ta till vapen mot ett hav av kval
Och göra slut på dem med ens.
</poem>

Blir:

Att vara eller icke vara, det är frågan:
Månn' ädlare att lida och fördraga
Ett bittert ödes styng och pilar eller
Att ta till vapen mot ett hav av kval
Och göra slut på dem med ens.

Ännu bättre är att även använda mallen {{citat}}

{{citat|<poem>
Att vara eller icke vara, det är frågan:
Månn' ädlare att lida och fördraga
Ett bittert ödes styng och pilar eller
Att ta till vapen mot ett hav av kval
Och göra slut på dem med ens.
</poem>}}

Blir då:

”

Att vara eller icke vara, det är frågan: Månn' ädlare att lida och fördraga Ett bittert ödes styng och pilar eller Att ta till vapen mot ett hav av kval Och göra slut på dem med ens.

„

Vanliga brister

Det finns några vanliga brister i litteraturartiklarna på Wikipedia:

• för lite löptext, jämfört med fokus på bibliografier
• för lite analys
• för få bilder på författare
• för få källhänvisningar

Den som vill göra de här artiklarna bättre får gärna ta hjälp av erfarna wikipedianer.

Vilka artiklar får finnas på Wikipedia?

Artiklar på Wikipedia (oavsett ämne) måste uppfylla vissa kriterier för att anses vara relevanta. Annars kan de bli raderade. Det finns flera kriterier för just litteraturrelaterade artiklar. Det absolut lägsta kravet är att det ska gå att verifiera att författaren eller verket finns och att uppgifterna stämmer. Utöver det kräver vi att artikeln ska handla om något som har något slags allmänintresse: att författaren har blivit publicerad, att verket nämns i oberoende medier eller att personen finns beskriven i någon andra- eller tredjepartskälla – som en bok. Det här kan vara svårt att avgöra själv, så därför råder vi nybörjare att inte skapa artiklar om författare utan att skriva i artiklar som redan finns.

För fiktiva personer skapar vi framför allt samlingsartiklar. Se vidare Wikipedia:Att skriva om fiktion.