äkta
Svenska
redigeraAdjektiv
redigeraBöjningar av äkta | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
---|---|---|---|---|
Attributivt | ||||
Obestämd singular |
Utrum | äkta | äktare | |
Neutrum | äkta | |||
Bestämd singular |
Maskulinum | äkta, äkte | äktaste | |
Alla | äkta | |||
Plural | äkta | |||
Predikativt | ||||
Singular | Utrum | äkta | äktare | äktast |
Neutrum | äkta | |||
Plural | äkta | |||
Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
Adverbavledning | äkta |
äkta (oböjligt)
- något som är vad det utger sig för att vara; ej förfalskad
- En äkta Rembrandt-tavla är alldeles för dyr för de flesta
- ren, oförfalskad (förstärkningsord)
- Synonymer: rena rama
- Det var en äkta ärkenöt!
- (om person) gift; som har ingått äktenskap
- Besläktade ord: äktenskap
Grammatik
redigeraFör obestämd form singular maskulinum används ibland formen äkte. Svenska Akademiens språklära skriver dock att alla adjektiv som slutar på obetonad vokal saknar kongruensböjning.
Översättningar
redigera1.+2. oförfalskad
gift — se gift
Verb
redigeraBöjningar av äkta | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | äkta | äktas |
Presens | äktar | äktas |
Preteritum | äktade | äktades |
Supinum | äktat | äktats |
Imperativ | äkta | – |
Particip | ||
Presens | äktande, äktandes | |
Perfekt | äktad | |
äkta
- (ålderdomligt) gifta sig med
- Etymologi: Av medellågtyska sik echten.