hon

Svenska

Pronomen

Tabell över pronomen Personliga pronomen Nominativ Ackusativ / Dativ Possessiva pronomen Reflexiva pronomen Reflexiva possessiva pronomen Utrum Neutrum Plural Utrum Neutrum Plural 1:a person singular jag mig, mej1 min mitt mina mig, mej1 min mitt mina 2:a person singular du dig, dej1 din ditt dina dig, dej1 din ditt dina 3:e p. sing. maskulinum han honom hans sig, sej1 sin sitt sina 3:e p. sing. femininum hon henne hennes 3:e p. sing. könsneutralt hen3 hen3, henom3, 4 hens3 3:e p. sing. utrum den dess 3:e p. sing. neutrum det dess 1:a person plural vi oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra 2:a person plural ni, I2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2 3:e person plural de, dom1 dem, dom1 deras sig, sej1 sin sitt sina Opersonliga pronomen man, en5 en ens sig, sej1 sin sitt sina Not: Vardagligt Högtidligt "Han" och "hon" betydligt vanligare än "hen" "Hen" betydligt vanligare än "henom" Dialektalt; kan vara kontroversiellt vid icke-dialektal användning Denna tabell avser att visa personliga pronomen baserat på en bredare definition, där possessiva och reflexiva pronomen ses som undergrupper till personliga pronomen. Ofta brukar personliga pronomen som jämställd de andra undergrupperna till pronomen begränsas till att endast innehålla de två första kolumnerna samt genitivformerna i tredje kolumnen som inte kongruensböjs (hans, hennes, dess, deras m.fl.). Ofta brukar reflexiva pronomen anses förekomma bara i tredje person, eftersom stavningen råkar sammanfalla med andra kolumnen för första och andra person.

hon (personliga pronomen)

• uttal: hon

1. personligt pronomen som syftar på den omtalade i subjektsform om den omtalade har feminint genus; personligt pronomen i tredje person singular nominativ femininum

   Var är Lisa? Hon borde ha varit här för en timme sedan.

   Hon är i stallet och har just fölat.

   Användning: Används om personer med feminint genus och ibland om djur med honkön, särskilt om djur som man tillskriver värde (man kan också använda den eller det).

2. (ålderdomligt, idiomatiskt) den

   Användning: Används dialektalt samt ibland för vissa ord, exempelvis för att beteckna klockan när man anger tid, och för att beteckna "människan" i betydelsen mänskligheten.

   –Hur mycket är klockan? –Hon är kvart i nio.

   –Om en människa ljuger är hon inte ärlig.

3. han eller hon

   Användning: Används som könsneutralt pronomen, främst om hypotetiska personer, men används även om kön inte vill röjas eller är okänt. Användingen är särskilt vanlig av akademiker och i manualler och i vetenskaplig litteratur.

   Synonymer: hen

Översättningar

pronomen syftande på omtalad

• albanska: ajo ^(sq)
• arabiska: هِيَ (hija)
• belarusiska: яна́
• bokmål: hun ^(no)
• danska: hun ^(da)
• engelska: she ^(en)
• esperanto: ŝi ^(eo)
• finska: hän ^(fi) används också om individ med maskulint genus
• franska: elle ^(fr) används också om sak med feminint genus
• frisiska: sy ^(fy), hja ^(fy)
• hebreiska: הִיא ^(he) (hi)
• isländska: hún ^(is)
• italienska: lei ^(it)
• kroatiska: ona ^(hr)
• latin: ea ^(la)
• luxemburgiska: si ^(lb)
• nederländska: ze ^(nl), zij ^(nl)
• nynorska: ho
• polska: ona ^(pl)
• ryska: она́ ^(ru)
• tjeckiska: ona ^(cs)
• turkiska: o ^(tr)
• tyska: sie ^(de)
• ukrainska: вона́ ^(uk)
• älvdalska: ǫ

Substantiv

hon

• uttal: ho:n

1. böjningsform av ho
2. (blekingska) hund

Fornsvenska

Pronomen

hōn

1. hon

Färöiska

Pronomen

hon

1. hon