interfix

Se även Interfix.

Svenska

Substantiv

Böjningar av interfix	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	interfix	interfixet	interfix	interfixen
Genitiv	interfix	interfixets	interfix	interfixens

interfix

1. (lingvistik) morfem som kan läggas till som fogelement mellan två morfem i ett ord

   Synonymer: fogemorfem

   Användning: Interfixen markerade med fet text: familjefar, kvinnokamp, kungamakt, lägesenergi, dryckeskärl.

   Hyperonymer: affix

   Kohyponymer: cirkumfix, infix, prefix, suffix, suprafix, transfix

   Hyponymer: -s-, -es-, -a-, -e-, -o-, -u-

Översättningar

Översättningar

• danska: bindebogstav ^(da) u
• engelska: interfix ^(en)
• tyska: Interfix ^(de) n, Fugenlaut ^(de) m, Fugenmorphem ^(de) n

Engelska

Substantiv

Böjningar av interfix	Singular	Plural
Nominativ	interfix	interfixes
Genitiv	interfix's, interfix'	interfixes'

interfix

1. (lingvistik) interfix

   Hyperonymer: affix