månsing

Svenska

Substantiv

Böjningar av månsing	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	månsing	månsingen
Genitiv	månsings	månsingens

månsing

1. hemligt blandspråk brukat av västgötska nasare som bestod av förvrängningar av dialektord, finska, danska och tyska uppblandat med svenska

   Besläktade ord: månsa

   Jämför: rotvälska