nordpol

Se även Nordpol.

Svenska

Substantiv

Böjningar av nordpol	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	nordpol	nordpolen	nordpoler	nordpolerna
Genitiv	nordpols	nordpolens	nordpolers	nordpolernas

nordpol

1. (fysik) den magnetpol som pekar mot norr när magneten kan svänga fritt
2. (naturgeografi, astronomi) geografisk pol i en himlakropps norra hemisfär

   Hyponymer: Nordpolen

Antonymer: sydpol

Översättningar

magnetpol

• engelska: north pole ^(en)
• italienska: Polo Nord
• tjeckiska: severní pól m
• tyska: Nordpol ^(de) m

geografisk pol

• engelska: north pole ^(en)