självsvåld

Svenska

Substantiv

Böjningar av självsvåld	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	självsvåld	självsvåldet
Genitiv	självsvålds	självsvåldets

självsvåld

1. brist på ordning och självdisciplin, okynne

   Hennes självsvåld uttryckte sig i att hon spottade ut tuggummit på golvet.

   1927: Regnbågens dal, Lucy Maud Montgomery:

   Det är inte heller egentligen prästgårdsbarnen, som jag vill åt, utan den där främmande flickungen, som jag tror sätter i dem en hel del självsvåld och odygd, sade fröken Cornelia, som aldrig ville fälla ett orättvist omdöme.

   Besläktade ord: självsvåldig

   Se även tesaurus: Själviskhet, Oförskämdhet, Oförvägenhet, Känsla, Frihet, Upplösning, Vilja, Oförstånd

Översättningar

brist på ordning och självdisciplin, okynne

• tyska: Eigenwille m