skärpa

Se även skarpa.

Svenska

Substantiv

Böjningar av skärpa	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skärpa	skärpan	skärpor	skärporna
Genitiv	skärpas	skärpans	skärpors	skärpornas

skärpa

1. (om en bild) egenskapen att ha skarpa linjer; förmågan hos bilden att ge en skarp bild
2. förmågan att dra korrekta logiska slutsatser
3. graden av hur vasst något är

   Skärpan på den här kniven börjar bli dålig, den måste vässas.

   "Ge hit tändaren!" sa barnets pappa med skärpa i rösten.

Översättningar

egenskapen att ha skarpa linjer

• tyska: Schärfe ^(de) f

förmågan att dra korrekta logiska slutsatser

• italienska: acutezza ^(it)

graden av hur vasst något är

• isländska: brýna f
• italienska: acutezza ^(it)
• tyska: Schärfe ^(de) f

Verb

Böjningar av skärpa	Aktiv	Passiv
Infinitiv	skärpa	skärpas
Presens	skärper	skärps (skärpes)
Preteritum	skärpte	skärptes
Supinum	skärpt	skärpts
Imperativ	skärp	–
Particip
Presens	skärpande, skärpandes
Perfekt	skärpt

skärpa

1. (om en egg) vässa, göra vassare
2. (juridik) ge strängare straff

   Hovrätten skärper straffet.

3. (matematik, logik, om ett resonemang) göra skarpare; göra så att ett givet påstående innehåller mer information
4. (reflexivt: skärpa sig) bete sig bättre, på ett mer korrekt och kontrollerat sätt

   Skärp er nu, ungar!

Besläktade ord: skarp, skärpning

Sammansättningar: inskärpa

Översättningar

vässa en egg

• engelska: sharpen ^(en)
• isländska: brýna
• tyska: schärfen ^(de)

vässa ett argument

• engelska: sharpen ^(en)
• tyska: schärfen ^(de)