vilja

Svenska

Verb

Böjningar av vilja	Aktiv
Infinitiv	vilja
Presens	vill
Preteritum	ville
Supinum	velat
Imperativ	(vill)
Particip
Presens	–
Perfekt	–

vilja

• uttal: ˈvɪ̀ljaⓘ

1. (modalt hjälpverb) ämna, önska, åstunda; känna starkt för att något visst ska ske

   Jag vill spela fotboll.

   Jag har alltid velat bli rik!

2. (modalt hjälpverb) känna sig berättigad att

   Jag vill påstå att jag faktiskt klarar av att möta honom och ha en chans att vinna.

   Vanliga konstruktioner: vill påstå, vill tro, vill minnas

3. (reflexivt: vilja sig) fungera, lyckas, gå väl

   Jag planterade en ny sorts potatis i fjol, men den ville sig inte.

Etymologi: Av fornsvenska vilia, urgermanska *wiljan (också engelska will; även i avljudsförhållande till välja och tyska wollen), av urindoeuropeiska *wel-, ”vilja, välja”, varav även latin velle (varav bl.a. franska vouloir, italienska volere) och voluptas, ”vällust” (varav engelska voluptuous).

Besläktade ord: bevilja

Fraser: det vill säga

Översättningar

Översättningar

• bokmål: ville ^(no)
• danska: ville ^(da)
• engelska: want ^(en)
• finska: haluta ^(fi), tahtoa ^(fi)
• franska: vouloir ^(fr)
• gotiska: 𐍅𐌹𐌻𐌾𐌰𐌽 (wiljan)
• isländska: vilja ^(is)
• italienska: volere ^(it)
• japanska: ～したい ^(ja)
• nederländska: willen ^(nl)
• nynorska: vilja, vilje
• ryska: хотеть ^(ru) impf (chotét'), захотеть ^(ru) pf (zachotét')
• spanska: querer ^(es)
• tjeckiska: chtít ^(cs)
• turkiska: istemek ^(tr)
• tyska: wollen ^(de)
• ukrainska: хоті́ти ^(uk) impf
• ungerska: akar ^(hu)
• vietnamesiska: muốn ^(vi)
• älvdalska: wila

Substantiv

Böjningar av vilja	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vilja	viljan	viljor	viljorna
Genitiv	viljas	viljans	viljors	viljornas

vilja

• uttal: ˈvɪ̀ljaⓘ

1. (uttalad eller outtalad) inre strävan att något skall uppnås

   Etymologi: Fornsvenska vili, urgermanska *wiljan- (även engelska will, tyska Wille), från verbroten.

   Varianter: vilje

   Besläktade ord: villig, villighet

   Jämför: ambition, ansträngning, avsikt, begär, benägenhet, böjelse, dröm, energi, föresats, godtycke, gottfinnande, karaktär, lust, målmedvetenhet, målsättning, uppsåt, viljeakt, viljeansats, åstundan, önskan

   {{sammansättningar|allmänvilja, arbetsvilja, betalningsvilja, egenvilja, folkvilja, formvilja, fredsvilja, frihetsvilja, förhandlingsvilja, försvarsvilja, förändringsvilja, illvilja, investeringsvilja, järnvilja, kampvilja, kompromissvilja, livsvilja, löpvilja, motståndsvilja, motvilja, offervilja, ovilja, protestvilja, reformvilja, röstvilja, samarbetsvilja, segervilja, skaparvilja, sparvilja, stilvilja, stridsvilja, stålvilja, träningsvilja, viljeakt, anspänning, viljeansträngning, viljebetingad, viljebetonad, viljebetoning, viljefast, viljefasthet, viljefrihet, viljeförklaring, viljeförlamning, viljehandling, viljeinriktning, viljekraft, viljeliv, viljelättja, viljelös, viljelöshet, viljemoral, viljemänniska, viljenatur, [[viljeriktning]6], viljeslapp, viljeslapphet, viljestark, viljestyrd, viljestyrka, viljesvag, viljesvaghet, viljeträning, viljeyttring, vinnarvilja, välvilja}}

Fraser: fri vilja, få sin vilja fram, göra någon till viljes, med vilje, sista vilja

Översättningar

Översättningar

• engelska: will ^(en)
• finska: halu ^(fi), tahto ^(fi)
• franska: volonté ^(fr) f
• italienska: volontà ^(it) f
• nederländska: wil ^(nl) m
• tjeckiska: vůle ^(cs) f
• turkiska: irade ^(tr)
• tyska: Wille ^(de) m

Finska

Substantiv

Böjningar av vilja	Singular	Plural		Singular	Plural
Grammatiskt
Nominativ	vilja	viljat	Ackusativ 1	vilja	viljat
			Ackusativ 2	viljan	viljat
Genitiv	viljan	viljojen, (viljain)	Partitiv	viljaa	viljoja
Lokativ (intern)			Lokativ (extern)
Inessiv	viljassa	viljoissa	Adessiv	viljalla	viljoilla
Elativ	viljasta	viljoista	Ablativ	viljalta	viljoilta
Illativ	viljaan	viljoihin	Allativ	viljalle	viljoille
Essiv			Marginell
Essiv	viljana	viljoina	Instruktiv	–	viljoin
Exessiv	viljanta	viljointa	Abessiv	viljatta	viljoitta
Translativ	viljaksi	viljoiksi	Komitativ	–	(viljoineen)?

vilja

1. spannmål

Isländska

Verb

vilja

1. vilja