Đurađ Branković
Đurađ (eller i svensk litteratur ofta kallad Juraj) Branković, död 1456, var en serbisk adelsman. Han var son till Vuk Branković.
| Đurađ Branković | |
 | |
| Född | februari 1377 Pristina |
|---|---|
| Död | 2 januari 1457 eller 1456[1] Smederovo fästning, Serbien |
| Medborgare i | Serbiska despotatet |
| Sysselsättning | Suverän härskare |
| Befattning | |
| Ispán, Torontál County (1427–1456)[2] Despot of Serbia (1427–1456) Member of the lower house of Hungarian Diet diet in 1439 September of Tüdőrév (1439–1439)[3] Member of the lower house of Hungarian Diet diet in 1442 of Buda (1442–1442)[3] Ispán, Külső-Szolnok County (1443–)[4] Member of the lower house of Hungarian Diet diet in 1444 April of Buda och unknown value (1444–1444)[3] Member of the lower house of Hungarian Diet diet in 1455 Juni of Győr och unknown value (1455–1455)[3] | |
| Maka | Irene Kantakouzene |
| Barn | Teodor Branković (f. 1414) Grgur Branković (f. 1415) Mara Branković (f. 1416) Stefan Branković (f. 1417, 1425 och 1426)[5] Katarina Branković (f. 1418) Lazar Branković (f. 1421 och 1427)[5] |
| Föräldrar | Vuk Branković[5] Mara Lazarevic Brankovic[5] |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Branković blev 1427 despota över Serbien, och slöt sig i kampen mellan Turkiet och Ungern till det senare landet. Hans tveksamma hållning föranledde 1455 sultanen Mehmet II att infalla i landet, varvid Branković tillfångatogs och Serbien lades som provins direkt under det turkiska väldet.
Ferenc Erkels opera Brankovics György handlar om honom.
Referenser
redigera- ^ The Peerage person-ID: p22176.htm#i221758.[källa från Wikidata]
- ^ Pál Engel, Magyarország világi archontológiája 1301-1457, Hungarian Academy of Sciences, Research Centre for the Humanities, Institute of History och História, 1996, s. 245, läs onlineläs online, läst: 4 augusti 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Pál Engel, Magyarország világi archontológiája 1301-1457, Hungarian Academy of Sciences, Research Centre for the Humanities, Institute of History och História, 1996, s. 583, läs onlineläs online, läst: 4 augusti 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Pál Engel, Magyarország világi archontológiája 1301-1457, Hungarian Academy of Sciences, Research Centre for the Humanities, Institute of History och História, 1996, s. 235, läs onlineläs online, läst: 4 augusti 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.