Albaner

Albaner
Shqiptarët
Antal sammanlagt
	6,5 miljoner ;
Regioner med betydande antal
	Albanien - 2 312 026
Religion
	Albaner i Albanien:; Islam (sunnimuslimer och bektashi): 70 %; Albansk-ortodoxa kyrkan: 20 %; Romerska katoliker: 10 %; Evangeliker: 0,14 %; Albaner i Kosovo (Kosovoalbaner):; Islam (sunnimuslimer och bektashi): 95,60 %; Romerska katoliker: 2,20 %; Grekisk-ortodoxa kyrkan: 1,48 %; Albaner i Makedonien:; Islam (sunnimuslimer och bektashi): ~ 98 %; Romerska katoliker: ~ 2 % Albaner i Montenegro (maleser):; Islam (sunnimuslimer): 73.37 %; Romerska katoliker: 26.08 %; Grekisk-ortodoxa kyrkan: 0.12 % Albaner i Serbien (Preševo, Bujanovac och Medveđa):; Islam (sunnimuslimer): 100 % Albaner i Italien (arbëresher):; Italo-albanska kyrkan och romerska katoliker: 100%; Albaner i Grekland (arvaniter och tsamider):; Grekisk-ortodoxa kyrkan: ~ 90%; Islam (sunnimuslimer och bektashi): ~ 10%; Albaner i Kroatien (arbanasier):; Romerska katoliker: 100%

Albaner (albanska: Shqiptarët [ʃcipˈtaɾət]) är en folkgrupp med albanska som modersmål, som är ett indoeuropeiskt språk, med sitt ursprungliga område på västra Balkanhalvön. De bor framför allt i Albanien, Kosovo och Nordmakedonien samt på mindre områden i Serbien, Grekland och Montenegro, liksom stora delar av Nordamerika och Västeuropa. Ordet alban används även för att referera till medborgare i Albanien. Albaner i Albanien och i grannländer som Kosovo, tillhör samma etniska grupp. De anser sig själva vara ättlingar till antikens illyrer, men det finns dock ingen konsensus om deras ursprung.

Beteckning

Albanerna kallar sig själva shqiptar, sitt språk shqip och sitt land Shqipëri. En majoritet av albanerna är muslimer (huvudsakligen sunni) och resten kristna (katoliker och ortodoxa). Albanerna är uppdelade i två huvudgrupper: geger i norr och tosker i söder. Etnisk albanska grupper går under olika namn på grund av historiska, geografiska eller andra skäl. En rad med exempel är: kosovarë (i Kosovo), malësorë (i Montenegro), arbëreshë (i Italien), arvanitë (i Grekland) och çamë (i nordvästra Grekland), och andra.

Utbredning

Huvudartikel: Albanska diasporan

Cirka 2,8 miljoner invånare bor i Albanien. De flesta invånare i Kosovo är albaner (1,5 miljoner personer). En albansk minoritet på cirka 70 000 personer lever i södra Serbien, i ett område som i folkmun kallas ”Östkosovo”. Ungefär en fjärdedel av Makedoniens två miljoner invånare är albaner (0,5 miljon personer). Omkring 5 procent av Montenegros befolkning är albaner (0,1 miljon personer). Albaner utgör cirka en tiondel av Greklands befolkning (1 miljon personer). Antalet kosovoalbaner i diaspora (i Nordamerika och Västeuropa) är cirka 0,5 miljon personer. Antalet albaner från Makedonien i diaspora är cirka 0,1 miljon personer. En stor albansk befolkning finns i Turkiet, uppskattningsvis mellan 0,5 och 5 miljoner personer, men är assimilerad i majoritetsbefolkningen. Vidare finns det 500 år gamla albanska bosättningar i södra Italien och i Grekland samt några byar i övriga länder på Balkanhalvön.

Ursprung

Huvudartiklar: Albaniens historia och Albanoi

Dagens albaner är av paleo-balkanskt ursprung, det vill säga som har sedan förhistorisk tid bebott Balkanhalvön, troligen härstammande från en illyrisk folkstam, vid namn albanoier, under antiken.

Albanerna framträdde på den europeiska scenen för första gången i början av högmedeltiden. Under det osmanska riket levde alla albaner i de fyra vilajeter som tillsammans utgjorde det geografiska begreppet Albanien. Under den osmanska tiden spred islam sig över stora delar i Albanien. Dagens Albanien med övriga Balkanländer växte fram ur spillrorna av det osmanska riket.

Språk

Huvudartiklar: Albanska och Albanska alfabetet

Albanska utgör en egen gren av den indoeuropeiska språkfamiljen och består av två huvuddialekter: gegiska och toskiska. I det albanska språket används en variant av det latinska alfabetet. Albanska är officiellt språk i Albanien, Kosovo och Nordmakedonien och i några kommuner i Serbien och Montenegro.

Kända albaner

Påven Clemens XI, 1649–1721, var av albanskt ursprung.^[20]

Några talangfulla sångerskor av albanskt ursprung är Ava Max (född 1994), Bebe Rexha (född 1989), Dua Lipa (född 1995) och Rita Ora (född 1990). Bland kända skådespelare i den albanska förskingringen i USA kan nämnas Eliza Dushku (född 1980) och Jim Belushi (född 1954), den senare blev medborgare i Albanien 2009.^[21] Även Dua Lipa har fått albanskt medborgarskap vid en ceremoni på nationaldagen 2022.^[22]

Några av de internationellt mest kända albanerna är frihetshjälten Skanderbeg, adelsmannen Ali Pascha, kung Zog I av Albanien, kommunistledaren Enver Hoxha och hans vän, författaren Ismail Kadare.

Några andra kända albaner är kosovoledaren Ibrahim Rugova (mottagare av Sacharovpriset 1998)^[23] och den romersk-katolska nunnan Moder Teresa (mottagare av Nobels fredspris 1979).^[24]

Referenser

Noter

^ [a b] ”Kosovo – CIA World Factbook”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200508042516/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/kv.html. Läst 25 december 2016.
^ ”Data on immigrants in Greece, from Census 2001, Legalization applications 1998, and valid Residence Permits, 2004” (på engelska) (PDF). Mediterranean Migration Observatory. April 2004. Arkiverad från originalet den 25 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090325222928/http://www.migrantsingreece.org/transpartner/Tables.pdf.
^ U.S. Census Bureau, 2010 American Community Survey.
^ [a b] ”Türkiye'deki Kürtlerin sayısı!” – Milliyet.
^ Marta Petricioli. L'Europe Méditerranéenne.
^ Christopher Deliso. The Coming Balkan Caliphate: The Threat of Radical Islam to Europe and the West.
^ ”Albanians in Turkey celebrate their cultural heritage”. Todayszaman.com. 21 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151031102644/http://www.todayszaman.com/national_albanians-in-turkey-celebrate-their-cultural-heritage_254383.html. Läst 4 november 2015.
^ Robert A. Saunders (2011). Ethnopolitics in Cyberspace: The Internet, Minority Nationalism, and the Web of Identity. Lexington Books. sid. 98. ISBN 978-0-7391-4194-6. http://books.google.com/books?id=vM5hZEsdz94C&pg=PA98
^ Cuneyt Yenigun. ”GCC Model: Conflict Management for the "Greater Albania"” (PDF). Süleyman Demirel University:Faculty of Arts and Sciences Journal of Social Sciences. Arkiverad från originalet den 27 september 2015. https://web.archive.org/web/20150927134953/https://sablon.sdu.edu.tr/dergi/sosbilder/dosyalar/27/OS_16.pdf. Läst 4 november 2015.
^ Hans-Peter Bartels: Deutscher Bundestag - 16. Wahlperiode - 166. Sitzung. Berlin, Donnerstag, den 5. Juni 2008
^ Anzahl der Ausländer in Deutschland nach Herkunftsland
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180520123928/http://demo.istat.it/str2006/query.php?lingua%3Deng%26Rip%3DS0%26paese%3DA12%26submit%3DTavola. Läst 27 juni 2008.
^ [1]
^ ”Canadian Census of 2006”. 10 juni 2008. Arkiverad från originalet den 11 januari 2013. https://archive.is/20130111102216/http://www.thecanadianencyclopedia.com/articles/albanians. Läst 27 december 2012.
^ Kroatiska statistiska centralbyrån - Folkräkningen 2011 (kroatiska)
^ [a b c] ”Påven möter delegation från den Albansk-ortodoxa kyrkan”, Radio Vaticana, 2009-12-04.
^ "Constitution of Albania". Retrieved December 29, 2012.
^ Agjencia e Statistikave të Kosovës.^{[död länk]}
^ Montenegrin Census' from 1909 to 2003 – Serb Land of Montenegro.
^ George L. Williams (2004) (på engelska). Papal Genealogy: The Families and Descendants of the Popes. sid. 116.
^ ”Xhejms Belushi merr shtetësinë shqiptare”, Shekulli, 2009-10-10.
^ ”Dua Lipa har fått albanskt medborgarskap”, Svenska Dagbladet (SvD), 2022-11-28.
^ Ibrahim Rugova – 1998, Kosovo. – Europaparlamentet.
^ Mother Teresa – 1979 - Nobel Peace Prize. – Nobels fredspris.

Källor

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Albaner.
Bilder & media

[cia-1] [a b] ”Kosovo – CIA World Factbook”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200508042516/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/kv.html. Läst 25 december 2016.

[2] ”Data on immigrants in Greece, from Census 2001, Legalization applications 1998, and valid Residence Permits, 2004” (på engelska) (PDF). Mediterranean Migration Observatory. April 2004. Arkiverad från originalet den 25 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090325222928/http://www.migrantsingreece.org/transpartner/Tables.pdf.

[3] U.S. Census Bureau, 2010 American Community Survey.

[Milliyet-4] [a b] ”Türkiye'deki Kürtlerin sayısı!” – Milliyet.

[5] Marta Petricioli. L'Europe Méditerranéenne.

[6] Christopher Deliso. The Coming Balkan Caliphate: The Threat of Radical Islam to Europe and the West.

[7] ”Albanians in Turkey celebrate their cultural heritage”. Todayszaman.com. 21 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151031102644/http://www.todayszaman.com/national_albanians-in-turkey-celebrate-their-cultural-heritage_254383.html. Läst 4 november 2015.

[8] Robert A. Saunders (2011). Ethnopolitics in Cyberspace: The Internet, Minority Nationalism, and the Web of Identity. Lexington Books. sid. 98. ISBN 978-0-7391-4194-6. http://books.google.com/books?id=vM5hZEsdz94C&pg=PA98

[9] Cuneyt Yenigun. ”GCC Model: Conflict Management for the "Greater Albania"” (PDF). Süleyman Demirel University:Faculty of Arts and Sciences Journal of Social Sciences. Arkiverad från originalet den 27 september 2015. https://web.archive.org/web/20150927134953/https://sablon.sdu.edu.tr/dergi/sosbilder/dosyalar/27/OS_16.pdf. Läst 4 november 2015.

[albde-10] Hans-Peter Bartels: Deutscher Bundestag - 16. Wahlperiode - 166. Sitzung. Berlin, Donnerstag, den 5. Juni 2008

[11] Anzahl der Ausländer in Deutschland nach Herkunftsland

[12] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180520123928/http://demo.istat.it/str2006/query.php?lingua%3Deng%26Rip%3DS0%26paese%3DA12%26submit%3DTavola. Läst 27 juni 2008.

[13] [1]

[14] ”Canadian Census of 2006”. 10 juni 2008. Arkiverad från originalet den 11 januari 2013. https://archive.is/20130111102216/http://www.thecanadianencyclopedia.com/articles/albanians. Läst 27 december 2012.

[15] Kroatiska statistiska centralbyrån - Folkräkningen 2011 (kroatiska)

[Radio_Vaticana-16] [a b c] ”Påven möter delegation från den Albansk-ortodoxa kyrkan”, Radio Vaticana, 2009-12-04.

[17] "Constitution of Albania". Retrieved December 29, 2012.

[18] Agjencia e Statistikave të Kosovës.^{[död länk]}

[19] Montenegrin Census' from 1909 to 2003 – Serb Land of Montenegro.

[20] George L. Williams (2004) (på engelska). Papal Genealogy: The Families and Descendants of the Popes. sid. 116.

[21] ”Xhejms Belushi merr shtetësinë shqiptare”, Shekulli, 2009-10-10.

[22] ”Dua Lipa har fått albanskt medborgarskap”, Svenska Dagbladet (SvD), 2022-11-28.

[23] Ibrahim Rugova – 1998, Kosovo. – Europaparlamentet.

[24] Mother Teresa – 1979 - Nobel Peace Prize. – Nobels fredspris.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]