Allometri (från grekiskans a’llos ("olik"/"annan") och me’tron ("mått")),[1] betraktas som en av biologins få naturlagar,[2] och handlar om hur olika egenskaper hos organismer skalenligt förhåller sig till varandra,[3] framförallt i förhållande till organismers kroppsstorlek. Viktiga personer i den allometriska forskningens historia var bland annat Julian Huxley och Georges Teissier, som tillsammans myntade namnet allometri.[4]

Skelett hos elefant...
... och häst. Lägg märke till att den större elefanten, till följd av allometrisk skalning, har grövre skelettben än hästen.

Exempel

redigera

Allometrisk skalning används inom många olika områden.[5] Ett par exempel är:

  • Ontogenetisk allometri (kallas också allometrisk växt) handlar om organismers olika kroppsdelars växttakt i förhållande till varandra. Många ryggradsdjur, bland dem människan, har till exempel väldigt olika kroppsproportioner i juvenil respektive vuxen ålder. Det beror på att olika kroppsdelar växer med olika hastighet. En människobäbis har mycket stort huvud och korta armar/ben. Under uppväxten växer huvudet långsammare än benen och leder till att den vuxna människans huvud är förhållandevis mindre i förhållande till benens längd än hos bäbisen.[6] Motsatsen är isometrisk växt, där olika kroppsdelar växer med samma hastighet.
  • Hos däggdjur verkar många anatomiska egenskaper hänga samman med kroppsstorleken; ju större ett däggdjur är, desto kompaktare är skelettet, desto långsammare slår hjärtat och desto högre är livslängden.[2]

Referenser

redigera
  1. ^ ”Allometri”, i Nationalencyklopedin, 1:a bandet (Bra Böcker AB, Höganäs, 1989), sid. 233.
  2. ^ [a b] ”Allometry (biology)”, Britannica Online Encyclopedia, läst 2013-02-25.
  3. ^ Shingleton, A (2010), “Allometry: The Study of Biological Scaling”, Nature Education Knowledge 3(10): 2.
  4. ^ Huxley J. S & Teissier G (1936), “Terminology of relative growth”, Nature 137: sid. 780-781.
  5. ^ Klingenberg C.P. "Multivariate allometry" Arkiverad 28 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., i Marcus F.L, Corti M, Loy A, Naylor G.J.P. & Slice D.E, Advances in morphometrics, Plenum Press, New York, sid. 23-49.
  6. ^ "Timing is Everything: Morphogenesis, Heterochrony and Evolution", Department of Biology, University of Miami, läst 2013-02-25.

Externa länkar

redigera
  NODES
HOME 1
mac 1
os 6