Anekdotisk bevisföring
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Anekdotisk bevisföring, eller anekdotisk evidens, kallas det när man för att bevisa något, en tes, hänvisar till enstaka fall, ofta personliga erfarenheter och upplevelser. Exempelvis:
- "Norrmän är skurkar. Det vet jag för jag blev lurad av en norrman en gång."
- "De som klarar alkohol sämst är de som inte fått prova hemma. Det vet jag eftersom mina vänner som varit nyktra som barn nu dricker mycket."
- "Alla biträdande jurister har egna kontor. Det vet jag eftersom jag jobbar som det och har eget kontor"
Anekdotisk evidens har låg reliabilitet. Det nämns ofta i kontrast till vetenskaplig bevisföring (deduktion).
Det finns emellertid vissa fall där anekdotisk bevisföring är giltig, till exempel om man vill motbevisa tesen att en företeelse inte existerar. I ett sådant fall räcker det med ett enda tillförlitligt fall som bevisar motsatsen. Till exempel:
- En människa kan inte bli längre än 260 cm!
- Men Robert Wadlow blev ju 272 cm.