Användare:Boelnorra/sandlådaBagdad

Bagdad – Fredens stad grundades av kalifen al-Mansur och blev huvudstad i det abbasidiska kalifatet år 762. Staden byggdes vid en kristen by nära floden Tigris och al-Mansur valde namnet Madinat al-Salam, Fredens stad. Från denna tid inleddes islamiska guldåldern som varade i nära 500 år. År 1258 plundrades och förstördes Bagdad av en general från Mongolväldet.

Förhistoria

Jordbruket uppstod samtidigt för cirka 12000 runt floder som gjorde marken bördig. Nilen med sitt stora delta i väster, Mesopotamien, vilket är grekiska och betyder "Landet mellan två floder", Eufrat och Tigris. Indusdalen i Indien. Kina uppfann jordbruket runt Gula floden ungefär samtidigt.

Många anser att Mesopotanien var platsen för civilisationens vagga för cirka 5000 år sedan. Här uppfanns kilskriften och värdens mest högtstående kultur utvecklades. Egypten i väster till Indien i öster påverkades Den produktiva jorden gav rika skördar, den bördiga halvmånen.

Empire neo babylonien

På de bördiga slätterna odlades främst vete, korn och andra livsmedel. Befolkningen ökade och städer anlades, bland andra Ur, Nineve och Babylon där endast ruiner återstår. Jeriko, Aleppo och Damaskus hör till världens äldsta städer som fortfarande är bebodda. Men i slutet av bronsåldern 3500–1100 f.Kr blev klimatet kallare. I kombination med miljöförstöring, försaltning av jorden kunde spannmål inte längre odlas. Följden blev hungersnöd och folk flydde från städerna och återgick till ett nomadliv. Bronsåldern följdes av järnåldern. Nu kunde man tillverka järn och smida vapen. Folkstammar samlades under krigiska ledare som anföll sina grannar och bildade nya riken och imperier. I Mesopotamien efterträddes Sumererna av Babylonierna, 2000–539 f.Kr.

Persien

I Persien förenades två stora riken under Kyros II och härskade över världens största imperium, mellan 559 och 530 f.Kr. Detta väldiga rike delades under Alexander den stores erövringar. I västra delen av Persien bildades sedan Parterriket med huvudstad Ktesifon som låg vid Tigris. Ktesifon anses vara dåtidens största stad och riket varade till 226 e.Kr. Den sista dynastin i Persien var Sasaniderna. Deras rike sträckte sig i väster till floden Eufrats övre lopp, där många krig utkämpades mot det Romerska riket. Sasaniderna förlorade kontrollen över Persien i mitten av 600-talet och kaos utbröt. Detta utnyttjade araberna och expanderade i väster till Libyen, i norr till Kaukasus i öster till Afganistan. Det Umayyadiska kalifatet bildades med huvudstad i Damaskus.

Bagdad grundas

I östra Persien växte ett missnöje med Umayyadiska kalifatet, dels kulturkrock, höga skatter och långt från Damaskus. Upprorsmakarna tågade västerut och besegrade kalifens styrkor vid floden Zap, en biflod till Tigris. Detta utnyttjade abbasiderna och de mördade ledarna i den ummayadiska klanen och grundade det Abbasidiska kalifatet år 750. Abu al-Abbas as-Saffa blev kalif och efterträddes av sin bror Abu Jafar al-Mansur. Al-Mansur flyttade kalifatets huvudstad Persiens hjärtland, Han konsulterade tre experter i astrologi, en jude, en kristen och en muslim. Man kom fram till den bästa platsen, en kristen by vid floden Tigris västra strand bara 30 kilometer från Persiens gamla huvudstad. Kalifen deltog aktivt i planläggningen. Staden skulle vara rund med tre koncentriska murar och en vallgrav runt den yttersta muren. Mellan den mellersta och den innersta muren byggdes butiker och boningshus för handelsmän och tjänstemän. Innanför den innersta muren skulle den styrande eliten bo och i centrum låg kalifens palats och den stora moskén. Fyra huvudgator ledde mot fyra portar, Damaskusporten mot väster och portarna mot Kufa, Basra och Khorasani. Staden tog fyra år att bygga och Aba al-Masur döpte sin skapelse till Madinat as-Salam, Fredens stad.

Etniska grupper bodde för sig, köpmän och hantverkare för sig, med en person som var ansvarig för varje kvarter. De fyra stadsportarna stängdes om nätterna. Vi känner dem från "Tusen och en natt". Armén som mer och mer bestod av turkar förlades utanför murarna. Staden låg på betryggande avstånd från det bysantinska riket och vände sig mot öster med dess kulturella och materiella rikedomar. Fartyg seglade nerför floden Tigris, ut genom Persiska viken och till södra Afrika och österut till Indien och Kina. Karavaner drog norrut till Kievriket och österut till Afganistan. Staden växte och drog till sig befolkning ända uppifrån Bukhara i Uzbekistan och Khwarizm i Turkmenistan.

Religionsfrihet

Den ortodoxa kyrkan hade vid konsiliet i Chalcedon år 451 förklarat många kristna kyrkor för kätterska. Dess patriarker flydde från det bysantinska riket och bildade nya kyrkor bland annat Armeniska apostoliska kyrkan, Syrisk-ortodoxa kyrkan och Österns assyriska kyrka.

När profeten Muhammed dyker upp i Arabien myntas begreppet ||Bokens folk]] som innefattar judar, sabier och kristna. I de muslimska kalifaten råder vilket styrks i Koranen 5:73

”

De, som tro, och de, som äro judar, sabierna och de kristna, så vitt de tro på Gud och den yttersta dagen och handla rättskaffens, över dem skall förvisso ingen fruktan råda, och de behöva ej varda bedrövade.

„

Men religionsfriheten är begränsad, alla utom rättskaffens muslimer är skattepliktiga. Därför kom kristna syrianer, judar och zoroaster till Bagdad för att leva i fred, arbeta och studera. De utsattes inte för tvångsmässig omvändelse.

Islamiska guldåldern

I det Bysantinska riket hade biblioteket i Alexandria förstörts och akademin i Edessa hade flyttat till den persiska staden Gundesapur. Kejsar Justinianus stängde Platons akademi på inrådan av den ortodoxa kyrkans patriark. Även biblioteket i Ktesifon som innehöll antikens största litterära samlingar förstördes år 620.

Huvudstaden i det abbasidiska kalifatet växer och blir den muslimska världens centrum. Hit kommer araber, syrier och persier och även judar och muslimer från Maghreb och Afganistan. I slutet av 700-talet blev Harun al-Rashid kalif. Han kallades Aron den rättfärdige och var intresserad av poesi och vetenskap och lade grunden ett nytt bibliotek i Bagdad. Genom lärda kristna och judar upptäcktes grekisk filosofi och vetenskap. Biblioteket växer upp till ett forskningscentrum, som till och med överträffade antikens bibliotek i Alexandria. Lärda män och kvinnor och studenter studerar och bor i det som kom att kallas Vishetens hus. Här samlades antika skrifter och översattes till arameiska och arabiska. I Bagdad spelade de arabiserade perserna en allt större roll. De skrev det arabiska språkets grammatik. I Vishetens hus översatte syriska kristna, judar och muslimer praktiskt taget hela den klassiska grekiska filosofin som därmed spreds över hela kalifatet till Spanien och vidare till Europa och slipade arabiska språket till ett utsökt filosofiskt instrument.

Islamisk vetenskap

Den Islamiska vetenskapen utvecklas i Bagdad, Först kom översättarna och räddade det grekiska kulturarvet genom översättningar till arameiska och arabiska. Sedan kom filosofer och naturvetenskapare. Matematikern ibn al-Khwarizmi, född 780 inför decimalsystemet och hämtar nollan från Indien. De arabiska siffrorna uppfinns och ersätter de romerska bokstavskombinationerna. Al-Kwarizmi uppfinner också algebra, ordet kommer från arabiska och betyder koppling.

Ibn-Sina (kallad Avicenna i Europa), född cirka 980 i Bukhara var en persisk läkare, filosof, poet och vetenskapsman. Han försökte skapa en gemensam teori för kropp och själ, och skrev ett stort verk som var en syntes av Platonism och Aristoteles.

Abu Yusef al-Kindi, född 801 i Basra blev den första islamiska filosofen. Han beskrev världens ursprung som en följd av en universell kraft som skapat världen. Denna eviga kraft hävdade han var Gud, till skillnad mot den gängse beteckningen av en personlig Gud.

Ett första sjukhus inrättades i Bagdad omkring 765. I Kairo öppnades senare världens största och mest kända sjukhus al-Mansuri som hade plats för 8000 patienter. Här verkade läkaren al-Razi den störste och mest originelle tänkaren inom arabisk medicin. Även apoteket har sitt ursprung i Bagdad. Arabisk farmakologi introducerade en rad nya läkemedel såsom senna, kamfer, sandelträ, myskmalva, myrra, tamarind, muskat, nejlika och rosenvatten.<refB>

1001 uppfinningar

Hösten 2013 öppnar Värmlands museum utställningen 1001 inventions Utställningen vill väcka intresset för uppfinningar, teknik och vetenskap. Ett viktigt mål är att samtliga skolelever i Värmlands län ska besöka utställningen. Filmen 1001 Inventions and the Library of Secrets (engelska) visas för alla besökare

I filmen och på utställningen möter man bland annat:

• Matematikern Ibn al-Haitham Alhazen, född 965 i Basra, en av optikens pionjärer.
• Fatima al-Fihri, som levde i huvudstaden Fès i Marocko på 800-talet. Hon ärvde en förmögenhet och startade världens första universitet.
• Al-Zahrawi, född 936 en läkare som anses vara kirurgins fader och skrev ett uppslagsverk som användes av kirurger i 500 år.
• Zheng He, en muslimsk amiral i kinesisk tjänst som gjorde handelsresor mellan 1415 och 1430 med skepp som lastade tio gånger mer än Columbus flaggskepp Santa Maria.

På utställningen visades också transportanordningar och hur man byggde ekohus för tusen år sedan.

Islamisk sjöfart

För muslimer var det mycket viktigt att hålla reda på riktningen till Mecka och tiden för fredagsböner och högtider. Därför förbättrades astrolabium – då tidens iPhone med kalender, klocka och GPS. Redan Hypatia i Alexandria hade studerat astronomi och utvecklat detta instrument.

Tvåmastad Baggalan

I den muslimska världen var det Mariam al-Ijliya som förbättrade astrolabiet ytterligare på 900-talet. Astrolabiet var också ett hjälpmedel vid navigation, antingen det gällde kamelkaravaner till Kievriket i norr eller Afganistan i öster.Instrumentet började också användas till sjöss. Fartyg seglade nerför floden Tigris till Basra och ut genom Persiska viken förbi Oman till södra Afrika och österut till Indien och Kina. Kalifen Harun upprättade goda förbindelser med Tangdynastin i Kina vilket banade väg för ökad handel och kunskapsutbyte.

Kalifatets nedgång och fall

Kalifatet tillämpade strikt sunni-islam och förkastade shi'iterna och detta blev ett frö till framtida konflikter. I början av 800-talet flyttade kalifen till Samarra 125 km norr om Bagdad och byggde en ny huvudstad. Men Bagdad fortsatte att vara islams kulturella och kommersiella centrum.

På 1000-talet började vissa lärda män ifrågasätta om vetenskapen verkligen var förenlig med islam. En persisk teolog, Muhammed al-Ghazali från Khorasan blev kallad till den nya moskén och högskolan Nizamiyya i Bagdad. Denna högskola ville bli en motvikt till universitetet al-Azhar i Kairo som betraktades som en shiitisk propagandaverkstad. Al-Ghazali blev känd för boken Filosofins sammanbrott där han bland annat argumenterade mot nyplatonismen. Han såg begränsningar i mänsklig tankeverksamhet som en väg till Gud och anammade sufismen,som sökte närhet till gud genom mystiken.

Mongolernas ockupation

Bagdad 1258

I slutet av 1100-talet förenade Djingis khan de mongoliska stammarna och upprättade Mongolväldet, världshistoriens största sammanhämgande imperium. Efter att ha erövrat Kina drog Djingis västerut in i Turkistan och anföll det persiska riket Khwarezm. Djungis Khan dog i ett fälttåg 1227. En av hans söner ockuperade Bagdad och erbjöd stadens säkerhet mot att man överlämnade styrelsen till mongolerna. Trots detta fortsatte Bagdad att vara islams kulturella och kommersiella centrum. Men år 1258 vägrade kalifen att underkasta sig mongolisk överhöghet och staden förstördes, dess invånare massakrerades och kanalsystemet för bevattning gjordes obrukbart. Massakern i Bagdad ändade abbasidernas kalifat.

Vidare läsning

• Karlsson, Ingmar (2014). Arvet från Bagdad: hur det grekiska vetandet bevarades och berikades. Lund: Historiska media. Libris 15177749. ISBN 9789175451411 
• Säfve, Torbjörn; Säfve Lena (1992). Var inte rädd. Stockholm: Prisma. Libris 7407757. ISBN 91-518-2452-3 
• Tusen och en natt. Sindbad Sjöfararen och andra sagor. Norrköping: Sörlin. 1947. Libris 1512327