Arbetsmarknad

Arbetsmarknad är den marknad där arbetsgivare (köpare av arbetskraft) och arbetstagare (säljare av arbetskraft) möts, och där arbetstagaren erbjuder arbetskraft i utbyte mot lön inom ramen för en anställning.^[1]

Man kan mäta arbetsmarknadens effektivitet genom att bedöma huruvida arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens och sluta anställningsavtal eller uppdragsavtal.

Arbetsmarknaden i Sverige

Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilka utgör arbetsmarknadens parter, regleras i en omfattande arbetsmarknadslagstiftning och i de flesta fall även kollektivavtal som är en frivillig del för arbetsgivaren att ansluta sig till. Fackföreningar vill dock alltid sluta kollektivavtal för att förhandla med arbetsgivaren. Kollektivavtal är förenade med kostnader för arbetsgivaren att ansluta sig till eftersom de innehåller trygghetsförsäkringar och pensionsåtaganden som man måste betala utöver lagstadgade arbetsgivaravgifter, vilka betalas till Skatteverket. År 2017 omfattades cirka 90 procent av alla löntagare i Sverige av kollektivavtal.^[2] Inom privat sektor var andelen 83-84 procent.

I motsats till den gängse tron svarar de svenska fackföreningarna snabbt på kriser i arbetsmarknaden och har ett flexibelt förhållningssätt till lönesättning under dessa perioder. Det finns dock frågor på den svenska arbetsmarknaden som skulle kunna påverka ekonomin negativt. Bland annat karakteriseras Sverige av fler visstidsanställda än många andra länder, något som skulle kunna minska arbetsgivarnas villighet att investera i arbetstagarna. Gruppen visstidsanställda har också en låg skyddsnivå. Samtidigt har fastanställda starka skydd rörande till exempel uppsägningstid och semester. Något som riskerar att skapa en tudelad arbetsmarknad.^[3]

Arbetsmarknadsstatistik

Statistiska centralbyrån framställer statistik som beskriver den svenska arbetsmarknaden. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en undersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15-74 år. Det är den enda källan med kontinuerliga uppgifter om den totala arbetslösheten och står för det officiella arbetslöshetstalet. Arbetskraftsundersökningen tar fram månatlig, kvartalsvis och årlig statistik med tonvikt på såväl antal som andel sysselsatta respektive arbetslösa.^[4]

Arbetsmarknadens efterfrågan i Sverige

Arbetsmarknaden i Sverige enligt Arbetsförmedlingens rapport "Här finns jobben" från 2019:^[5]

Yrken där det behövs mest folk de närmaste fem åren (Högskoleutbildning)

Barnmorskor
Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker
Förskollärare
Läkare och tandläkare
Läraryrken
Mjukvaru- och systemutvecklare
Psykologer
Sjuksköterskor
Socialsekreterare
Systemutvecklare och it-arkitekter

Yrken där det behövs mest folk de närmaste fem åren (övriga utbildningsnivåer)

Anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare
Betongarbetare, murare och målare
Buss- spårvagns- och lastbilsförare
Elektrikeryrken
Kockar
Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer
Slaktare och styckare
Träarbetare och snickare
Undersköterskor
VVS-montörer

Se även

Källor

^ Karlsson, Lars-Olof. Arena123 Samhällskunskap för gymnasiet. Läst 8 april 2015
^ Kjellberg, Anders (2020) Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1
^ http://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2014/11/SEFR2014_webb.pdf
^ ”Arbetskraftsundersökningarna (AKU) - Statistiska centralbyrån”. http://www.scb.se/aku/. Läst 8 april 2015.
^ ”Här är framtidens hetaste yrken”. Arbetsförmedlingen. 7 februari 2019. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190814085514/https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/nyheter/nyheter/2019-02-07-har-ar-framtidens-hetaste-yrken. Läst 14 augusti 2019.

Vidare läsning

Kjellberg, Anders (2020) Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1
Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0
Kjellberg, Anders (2019) "Sweden: collective bargaining under the industry norm", i Torsten Müller & Kurt Vandaele & Jeremy Waddington (red.) Collective bargaining in Europe: towards an endgame, European Trade Union Institute (ETUI) Bryssel 2019. Volym III (sid. 583-604 + Appendix; med uppgifter om märket/industrinormen, avtalsrörelser, arbetskonflikter, medling mm).

Externa länkar

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) på Statistiska centralbyråns webbplats
Jobblands arbetsmarknadstjänst ger en månatlig inblick i den den svenska arbetsmarknaden.

[1] Karlsson, Lars-Olof. Arena123 Samhällskunskap för gymnasiet. Läst 8 april 2015

[2] Kjellberg, Anders (2020) Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1

[3] ttp://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2014/11/SEFR2014_webb.pdf

[4] ”Arbetskraftsundersökningarna (AKU) - Statistiska centralbyrån”. http://www.scb.se/aku/. Läst 8 april 2015.

[5] ”Här är framtidens hetaste yrken”. Arbetsförmedlingen. 7 februari 2019. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190814085514/https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/nyheter/nyheter/2019-02-07-har-ar-framtidens-hetaste-yrken. Läst 14 augusti 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]