Ayyubiderna
Ayyubiderna (kurdiska دەوڵەتی ئەییووبی Dewleta Eyûbiyan; arabiska بنو أيوب) var en muslimsk dynasti av kurdisk härkomst som härskade över stora delar av Mellanöstern och Nordafrika mellan 1171 och 1341.
| Ayyubidriket ئەیووبیەکان Dēvlat ē Eyûbiyan | ||||
| ||||
|
| ||||
 | ||||
| Huvudstad | Damaskus och Kairo (efter 1200-talet)
| |||
| Statsskick | Monarki | |||
| Sista Kejsare | Al-Ashraf | |||
| Bildades | 1171 | |||
| – bildades genom | Militärkupp | |||
| Upphörde | 1341
| |||
| Areal | 3000000 km² | |||
| Valuta | dinar | |||
| Tidszon | UTC+3:30 | |||
Ayyubiderna grundade ett välde som omfattade Egypten, Syrien och Jemen och fick sin största utsträckning under Saladin som var son till kurden Najm ad-Din Ayyub, guvernör i Baalbek under seldjukerna. Saladin tog Egypten i besittning 1171. Vid sin död 1193 delade Saladin riket mellan sina söner. Ayyubiderna härskade i Egypten fram till 1250, i Jemen till 1260. En gren av släkten höll sig kvar vid makten i Hamah fram till 1341.
I Egypten efterträddes ayyubiderna av mamlukerna.
Källor
redigera- Egypten i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)