Bitterpilört
Bitterpilört (Persicaria hydropiper) är en art i familjen slideväxter
Bitterpilört | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
Familj | Slideväxter Polygonaceae |
Släkte | Pilörter Persicaria |
Art | Bitterpilört P. hydropiper |
Vetenskapligt namn | |
§ Persicaria hydropiper | |
Auktor | (L.) Delarbre |
Synonymer | |
Polygonum hydropiper |
Beskrivning
redigeraBitterpilört är en mångformig ettårig ört, 20–30 cm hög. Stjälken är uppstigande eller upprätt, den är rotslående nertill. Bladen är lansettlika och bredast nedanför mitten. De har en stark pepparaktig smak. De nedre stipelslidorna har korta kanthår medan de övre vanligen är helt kala. Blommorna sitter i axlika, glesa samlingar. De är oansenliga med grönaktiga, rödspetsade hylleblad. Hyllebladen och blomskaften är klädda med gula, tätt sittande körtlar. Frukten är en matt mörkbrun nöt.
Bitterpilört blommar från juli till september
Medicinsk användning
redigeraBitterpilört används inom folkmedicinen som blödningshämmande eller urindrivande medel. Använda delar är hela växten utom roten, färsk eller torkad. Aktiva ämnen, som finns i körtlar på blad och stjälk, är seskviterpenaldehyderna tadeonal och polygodiol, som också ger växten dess skarpa smak. Aktiva ämnen är också flavonglykosider som kaliumbisulfatester av rhamnazin. [1]
Bitterpilört finns i stora delar av Europa, Asien, Australien och Nordamerika. I Sverige förekommer den i södra och mellersta delarna, men sällsynt också längre norrut.
Bitterpilört växer i diken, dykärr och andra vattensamlingar. Den är sommarannuell, d.v.s. vårgroende och höstblommande.
Hydropiper betyder vattenpeppar.
Växten har fått sitt namn av bladens brännande smak och kallas därför ibland "vattenpeppar".
Förväxlingsarter
redigera- Rosenpilört (Persicaria minor)
- Ävjepilört (Persicaria foliosa)
Dessa har dock varken stark smak eller körtlar på hyllebladen.
Namn | Trakt | Ref. | Kommentar |
---|---|---|---|
Bitterblad | |||
Bitterknäa | |||
Jumfrutvål | Uppland | [2] | |
Vattenpeppar | Dessa växter har rykte som huskur för att ta bort fräknar | ||
Vattensåpa |
|
|
Not: I litteraturen kan stavningen Polugonum ses, vilket är helt ekvivalent med Polygonum.
Referenser
redigera- ^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 229 [1] Gleerups, Lund 1832–1837, faksimilutgåva Malmö 1962
Externa länkar
redigera- Den virtuella floran - Bitterpilört
- Bitterblad i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Bitterpilört.