Brabham, ursprungligen Brabham Racing Organization, var en brittisk formelbiltillverkare med ett racingstall som bland annat tävlade i formel 1 1962-1992.

Storbritannien Brabham
TävlingsnamnMotor Racing Developments Ltd
HemvistMilton Keynes, England
Aktivt1962 - 1987, 1989 - 1992
StallchefJack Brabham
FörareSe F1-säsonger
BränsleBP
Lopp408
Vunna lopp35
Pole position39
Snabbaste varv42
Konstruktörstitlar2 (1966, 1967)
Förartitlar4 (Jack Brabham 1966, 1967 + Nelson Piquet 1981, 1983)
Brabhams första F1-bil, Brabham BT3 från 1962.

Historik

redigera
 
Graham Hill i en Brabham BT34 från 1971.

Brabham startades av racerföraren Jack Brabham och Ron Tauranac, vars efternamns begynnelsebokstäver användes som beteckning på kommande bilmodeller.

Premiärsäsongen 1962 körde endast Jack Brabham själv och inledningsvis i en Lotus-Climax innan Brabham BT3 debuterade.

1966 blev Jack Brabham världsmästare i formel 1 för tredje gången och blev då den förste föraren att vinna med egen bil. 1967 blev Denis Hulme världsmästare i en Brabham och båda åren vann Brabham även konstruktörs-VM i formel 1.

1969 sålde Jack Brabham sina aktier Brabham till Tauranac men stannade kvar som förare även 1970. I slutet av 1971 sålde Tauranac samtliga aktier till affärsmannen Bernie Ecclestone.

Brabhamstallet är bland annat ihågkommet för att man kom till Sveriges Grand Prix 1978 i Anderstorp med en kraftigt modifierad version av sin bil, kallad BT46B. Bilen var utrustad med en enorm fläkt baktill som sög fast bakhjulen mot banan. Detta var särskilt effektivt i låga farter då trycket från bilens vingar är lågt. Niki Lauda, som körde denna bil (vilken senare kom att kallas "dammsugarbilen") vann tävlingen.

 
Brabham BT46B från 1978.

Fläktbilarna förbjöds strax efteråt eftersom de föll under regeln om att detaljer som förbättrar bilarnas aerodynamik inte får vara rörliga, vilket fläktblad måste anses vara. Brabham kom med ett lamt försvarstal och menade att fläktens huvudsakliga uppgift var att kyla motorn, vilket helt uppenbart inte var sant.

1981 och 1983 vann Nelson Piquet förar-VM i formel 1 och körde båda gångerna för Brabham.

1988 såldes Ecclestone bolaget till den schweiziska racerföraren Walter Brun. 1989 ägdes Brabham av den schweiziske affärsmannen Joachim Luhti och 1889-1992 av Middlebridge Racing Limited (som ägdes av japanen Koji Nakauchi). Betalningssvårigheter gjorde att Brabham övertogs av Landhurst Leasing 1992. Samma år lämnade Brabham formel 1 och året därpå, 1993, såldes tillgångarna ut till bolagets fordringsägare.

F1-säsonger

redigera
Säsong Tävlingsnamn Bil Motor Däck Poäng VM-plac.[1] Förare 1 Förare 2 Förare 3
1962 Brabham Racing Organisation Lotus 24 Climax 1.5 V8 D 0 (2:a) Jack Brabham    
Brabham Racing Organisation Brabham BT3 Climax 1.5 V8 D 6 7:a Jack Brabham    
1963 Brabham Racing Organisation Lotus 24 Climax 1.5 V8 D 0 (1:a) Jack Brabham    
Brabham Racing Organisation Brabham BT3
Brabham BT7
Climax 1.5 V8 D 28 3:a Jack Brabham Dan Gurney
1964 Brabham Racing Organisation Brabham BT7
Brabham BT11
Climax 1.5 V8 D 30 4:a Jack Brabham Dan Gurney  
Siffert Racing Team
R R C Walker
Brabham BT11 BRM 1.5 V8 D 7 6:a - - -
1965 Brabham Racing Organisation Brabham BT7
Brabham BT11
Climax 1.5 V8 D/G 27 3:a Jack Brabham
Dan Gurney
Denny Hulme
Giancarlo Baghetti
Dan Gurney
Denny Hulme
Jack Brabham
Denny Hulme
R R C Walker Brabham BT11 BRM 1.5 V8 ? 5 7:a - - -
1966 Brabham Racing Organisation Brabham BT19
Brabham BT20
Repco 3.0 V8 G 42 1:a Jack Brabham Denny Hulme
DW Racing Enterprises Brabham BT11 Climax 2.8 L4 ? 1 11:a - - -
Brabham Racing Organisation Brabham BT22 Climax 2.8 L4 G 0 [2] - Denny Hulme Chris Irwin
David Bridges Brabham BT11 BRM 2.0 V8 ? 1 11:a - - -
1967 Brabham Racing Organisation Brabham BT19
Brabham BT20
Brabham BT24
Repco 3.0 V8 G 63 1:a Jack Brabham Denny Hulme  
DW Racing Enterprises Brabham BT11 Climax 2.8 L4 ? 2 11:a - - -
1968 Brabham Racing Organisation Brabham BT24
Brabham BT26
Repco 3.0 V8 G 10 8:a Jack Brabham Jochen Rindt Dan Gurney
1969 Motor Racing Developments Brabham BT26A Ford DFV 3.0 V8 G 49 2:a Jack Brabham Jacky Ickx  
Silvio Moser Racing Team Brabham BT24 Ford DFV 3.0 V8 - 0 Silvio Moser    
1970 Motor Racing Developments Brabham BT33 Ford DFV 3.0 V8 G 35 4:a Jack Brabham    
1971 Motor Racing Developments Brabham BT33
Brabham BT34
Ford DFV 3.0 V8 G 5 9:a Graham Hill Dave Charlton
Tim Schenken
 
1972 Motor Racing Developments Brabham BT33
Brabham BT34
Brabham BT37
Ford DFV 3.0 V8 G 7 9:a Graham Hill Carlos Reutemann Wilson Fittipaldi
1973 Motor Racing Developments Brabham BT37
Brabham BT42
Ford DFV 3.0 V8 G 22 4:a Carlos Reutemann Wilson Fittipaldi  
Ceramica Pagnossin Team MRD Brabham BT37
Brabham BT42
Ford DFV 3.0 V8 G 3 [3] - Andrea de Adamich
Rolf Stommelen
John Watson  
1974 Motor Racing Developments Brabham BT44 Ford DFV 3.0 V8 G 35 5:a Carlos Reutemann Richard Robarts
Rikky von Opel
Carlos Pace
Teddy Pilette
John Goldie Racing with Hexagon Brabham BT42 Ford Cosworth DFV 3.0 V8 F 1 John Watson Carlos Pace[4]  
Goldie Hexagon Racing Brabham BT42
Brabham BT44
Ford Cosworth DFV 3.0 V8 F 5 John Watson    
Scuderia Finotto Brabham BT42 Ford Cosworth DFV 3.0 V8 G/F 0 Gérard Larrousse [5]
Helmuth Koinigg [6]
Carlo Facetti [7]
   
1975 Martini Racing Brabham BT44B Ford DFV 3.0 V8 G 54 2:a Carlos Reutemann Carlos Pace  
1976 Martini Racing Brabham BT45 Alfa Romeo 3.0 F12 G 9 9:a Carlos Reutemann
Rolf Stommelen
Larry Perkins
Carlos Pace Rolf Stommelen
1977 Martini Racing Brabham BT45
Brabham BT45B
Alfa Romeo 3.0 F12 G 27 5:a John Watson Carlos Pace
Hans-Joachim Stuck
Giorgio Francia[8]
1978 Parmalat Racing Team Brabham BT45C
Brabham BT46
Brabham BT46B
Alfa Romeo 3.0 F12 G 53 3:a Niki Lauda John Watson Nelson Piquet
1979 Parmalat Racing Team Brabham BT46
Brabham BT48
Alfa Romeo 3.0 F12
Alfa Romeo 3.0 V12
G 7 8:a Niki Lauda Nelson Piquet  
Parmalat Racing Team Brabham BT49 Ford DFV 3.0 V8 G 0 - Ricardo Zunino Nelson Piquet
1980 Parmalat Racing Team Brabham BT49 Ford DFV 3.0 V8 G 55 3:a Nelson Piquet Ricardo Zunino
Hector Rebaque
 
1981 Parmalat Racing Team Brabham BT49C
Brabham BT50
Ford DFV 3.0 V8 M/G 61 2:a Nelson Piquet Hector Rebaque  
1982 Parmalat Racing Team Brabham BT50 BMW 1.5 L4T G 22 7:a Nelson Piquet Riccardo Patrese  
Parmalat Racing Team Brabham BT49D Ford DFV 3.0 V8 G 19 9:a Nelson Piquet Riccardo Patrese  
1983 Fila Sport Brabham BT52
Brabham BT52B
BMW 1.5 L4T M 72 3:a Nelson Piquet Riccardo Patrese  
1984 MRD International Brabham BT53 BMW 1.5 L4T M 38 4:a Nelson Piquet Teo Fabi
Corrado Fabi
Manfred Winkelhock
 
1985 Motor Racing Developments Ltd Brabham BT54 BMW 1.5 L4T P 26 5:a Nelson Piquet Francois Hesnault
Marc Surer
 
1986 Motor Racing Developments Ltd Brabham BT55 BMW 1.5 L4T P 2 9:a Riccardo Patrese Elio de Angelis
Derek Warwick
 
1987 Motor Racing Developments Ltd Brabham BT56 BMW 1.5 L4T G 10 8:a Riccardo Patrese
Stefano Modena
Andrea de Cesaris  
1989 Motor Racing Developments Brabham BT58 Judd 3.5 V8 P 8 9:a Martin Brundle Stefano Modena  
1990 Motor Racing Developments Brabham BT58
Brabham BT59
Judd 3.5 V8 P 2 9:a Gregor Foitek
David Brabham
Stefano Modena  
1991 Motor Racing Developments Ltd Brabham BT59Y
Brabham BT60Y
Yamaha 3.5 V12 P 3 9:a Martin Brundle Mark Blundell  
1992 Motor Racing Developments Ltd Brabham BT60B Judd 3.5 V10 G 0 - Eric van de Poele Giovanna Amati[8]
Damon Hill
 
  1.   Frankrike 1964
  2.   Mexiko 1964
  3.   Frankrike 1966
  4.   Storbritannien 1966
  5.   Nederländerna 1966
  6.   Tyskland 1966
  7.   Monaco 1967
  8.   Frankrike 1967
  9.   Tyskland 1967
  10.   Kanada 1967
  11.   Tyskland 1969
  12.   Kanada 1969
  13.   Sydafrika 1970
  14.   Sydafrika 1974
  15.   Österrike 1974
  16.   USA 1974
  17.   Brasilien 1975
  18.   Tyskland 1975
  19.   Sverige 1978
  20.   Italien 1978
  21.   USA West 1980
  22.   Nederländerna 1980
  23.   Italien 1980
  24.   Argentina 1981
  25.   San Marino 1981
  26.   Tyskland 1981
  27.   Monaco 1982
  28.   Kanada 1982
  29.   Brasilien 1983
  30.   Italien 1983
  31.   Europa 1983
  32.   Sydafrika 1983
  33.   Kanada 1984
  34.   Detroit 1984
  35.   Frankrike 1985

Pole position

redigera
  1.   Nederländerna 1964
  2.   Belgien 1964
  3.   Storbritannien 1966
  4.   Nederländerna 1966
  5.   USA 1966
  6.   Sydafrika 1967
  7.   Monaco 1967
  8.   Frankrike 1968
  9.   Kanada 1968
  10.   Sydafrika 1969
  11.   Tyskland 1969
  12.   Kanada 1969
  13.   Mexiko 1969
  14.   Spanien 1970
  15.   Argentina 1972
  16.   USA 1974
  17.   Sydafrika 1975
  18.   Monaco 1977
  19.   Sydafrika 1978
  20.   Frankrike 1978
  21.   USA West 1980
  22.   Kanada 1980
  23.   Brasilien 1981
  24.   Argentina 1981
  25.   Monaco 1981
  26.   Kanada 1981
  27.   Österrike 1982
  28.   Nederländerna 1983
  29.   Italien 1983
  30.   Sydafrika 1984
  31.   San Marino 1984
  32.   Kanada 1984
  33.   Detroit 1984
  34.   Storbritannien 1984
  35.   Österrike 1984
  36.   Italien 1984
  37.   Europa 1984
  38.   Portugal 1984
  39.   Nederländerna 1985

Snabbaste varv

redigera
  1.   Sydafrika 1963
  2.   Belgien 1964
  3.   Frankrike 1964
  4.   Österrike 1964
  5.   Mexiko 1965
  6.   Storbritannien 1966
  7.   Nederländerna 1966
  8.   Sydafrika 1967
  9.   Storbritannien  1967
  10.   Tyskland 1969
  11.   Kanada 1969
  12.   Kanada 1969
  13.   Mexiko 1969
  14.   Sydafrika 1970
  15.   Spanien 1970
  16.   Frankrike 1970
  17.   Storbritannien 1970
  18.   Sydafrika 1974
  19.   Italien 1974
  20.   USA 1974
  21.   Sydafrika 1975
  22.   Sydafrika 1977
  23.   Österrike 1977
  24.   Monaco 1978
  25.   Sverige 1978
  26.   Storbritannien 1978
  27.   Nederländerna 1978
  28.   USA 1979
  29.   USA West 1980
  30.   Argentina 1981
  31.   Monaco 1982
  32.   Frankrike 1982
  33.   Tyskland 1982
  34.   Österrike 1982
  35.   Brasilien 1983
  36.   San Marino 1983
  37.   Monaco 1983
  38.   Italien 1983
  39.   Sydafrika 1983
  40.   San Marino 1984
  41.   Kanada 1984
  42.   Europa 1984

Andra stall

redigera

Brabham har också levererat bilar till andra formel 1-stall.

Stall Säsong Konstruktör Antal
lopp
Poäng
Allied Polymer Group 1974 Brabham-Ford 1
Amon 1966 Brabham-BRM 1
Auto Motor und Sport 1970 Brabham-Ford 13 10
Bellasi 1969 Brabham-Ford 7
Caltex Racing 1968 Brabham-Repco 1
Charles Vögele Racing 1968 Brabham-Repco 5 2
Chequered Flag 1974 Brabham-Ford 2
David Bridges 1966 Brabham-BRM 4 1
David Prophet 1963 Brabham-Ford 1
1965 Brabham-Ford 1
DW Racing Enterprises 1964 Brabham-Climax 8 5
1965 Brabham-Climax 7
1966 Brabham-Climax 6 1
1967 Brabham-Climax 6 2
Ecurie Evergreen 1971 Brabham-Ford 2
Gus Hutchison 1970 Brabham-Ford 1
Ian Raby Racing 1964 Brabham-BRM 2
1965 Brabham-BRM 2
Jack Holme 1969 Brabham-Repco 1
Jo Bonnier 1966 Brabham-Climax 1
John Goldie Racing 1974 Brabham-Ford 15 1
John Willment Automobiles 1964 Brabham-Ford 1
1965 Brabham-BRM 7
Ligier 1967 Brabham-Repco 5
Luki Botha 1967 Brabham-Climax 1
Paul Seitz 1969 Brabham-Climax 1
R R C Walker 1964 Brabham-BRM 8 4
Brabham-Climax 4
1965 Brabham-BRM 10 5
Brabham-Climax 10
1966 Brabham-BRM 1
RAM 1976 Brabham-Ford 7
Scuderia Finotto 1974 Brabham-Ford 4
Scuderia Scribante 1967 Brabham-Climax 1
1968 Brabham-Climax 1
Siffert Racing Team 1964 Brabham-BRM 7 3
Team Canada Formula 1 1974 Brabham-Ford 1
Team Gunston 1968 Brabham-Repco 1
1969 Brabham-Repco 1
1970 Brabham-Ford 1
1971 Brabham-Ford 1
1972 Brabham-Ford 1
Team Pretoria 1968 Brabham-Climax 1
Tom Wheatcroft Racing 1970 Brabham-Ford 1
Williams 1969 Brabham-Ford 10 14

Kända förare i andra stall

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Placeringen avser slutställningen i VM för aktuell konstruktör.
  2. ^ Poängen ingår i princip i Brabham-Climax 1966.
  3. ^ Poängen ingår i Brabham-Fords 1973.
  4. ^ Endast loppet i Frankrike 1974.
  5. ^ Loppen i Belgien 1974 och Frankrike 1974.
  6. ^ Endast loppet i Österrike 1974.
  7. ^ Endast loppet i Italien 1974.
  8. ^ [a b] Föraren kvalificerade sig inte.

Källor

redigera
  NODES
INTERN 1
Note 2