Cercopithecinae
Cercopithecinae är en underfamilj i familjen markattartade apor med 12 släkten fördelade på två släktgrupper.
Cercopithecinae | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Primater Primates |
Underordning | Haplorhini |
Infraordning | Smalnäsor |
Familj | Markattartade apor Cercopithecidae |
Underfamilj | Cercopithecinae |
Vetenskapligt namn | |
§ Cercopithecinae | |
Auktor | Gray, 1821 |
Släkten | |
Se text | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Utbredning och habitat
redigeraMedlemmar av underfamiljen förekommer främst i Afrika söder om Sahara. Enda undantaget är makakerna som även lever norra om Sahara samt i större delar av Asien och i Gibraltar.
Habitatet är beroende på art, vissa medlemmar lever i regnskogen, andra i savanner och en del förekommer i klippiga bergstrakter som ibland kan vara påfallande kalt.
Kännetecken
redigeraEtt särdrag som skiljer arterna från underfamiljen langurer (Colobinae) är kindpåsar som används för att samla föda i. Dessutom har molarerna (kindtänder) hos Cercopithecinae flata knölar.[1] För övrigt är kroppsbyggnaden beroende på levnadsområdet. Arterna som lever i träd är ofta smala med lång svans och arter som lever på marken är vanligen robustare med kortare svans eller svansen saknas helt. Alla arter har förstorade hörntänder och en väl utvecklad tumme. Många arter har förtjockade hud vid stjärten.
Levnadssätt
redigeraDessa apor lever sociala i mindre eller stora grupper och är aktiva på dagen.
Många arter är allätare. De livnär sig bland annat av frukter, blad, frön och svampar samt av insekter, spindeldjur och små ryggradsdjur.
Dräktigheten varar i 6 till 7 månader och sedan föder honan vanligen ett ungdjur. Honan diar 3 till 12 månader och ungdjuren är efter 3 till 5 år könsmogna. Vissa individer blir upp till 50 år gamla.
Systematik
redigeraUnderfamiljen utgörs av 12 släkten som fördelas på två släktgrupper[2]:
- tribus Cercopithecini
- Markattor (Cercopithecus), cirka 25 arter
- Gröna markattor (Chlorocebus), 6 arter
- arten Sumpapa (Allenopithecus nigriviridis)
- Dvärgmarkattor (Miopithecus), 2 arter
- arten Husarapa (Erythrocebus patas)
- tribus Papionini
- Makaker (Macaca), cirka 20 arter
- Babianer (Papio), en eller fem arter
- Mandriller (Mandrillus), 2 arter
- arten Gelada (Theropithecus gelada)
- släkte Cercocebus, 6 arter
- släkte Lophocebus, 6 arter
- arten höglandsmangab (Rungwecebus kipunji)
Ibland namnges även fyra av fem släkten inom tribus Cercopithecini (alla utom Chlorocebus – gröna markattor) som markattor.[3]
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 8 augusti 2010. med följande källor:
- Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Springer-Verlag, Berlin 2003, ISBN 3-540-43645-6
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. 6. Auflage. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9
Noter
redigera- ^ Noel Rowe, red (1996). ”Old World Monkeys” (på engelska). The Pictorial Guide to the Living Primates. Pogonias Press. sid. 119. ISBN 0-9648825-1-5
- ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Cercopithecinae (höglandsmangab är inte med i listan)
- ^ ”markattor”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/markattor. Läst 29 oktober 2019.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Cercopithecinae.