Cystidier
Cystidier (singularis cystidium) är relativt stora celler i fruktkroppen hos basidiesvampar. De återfinns bland annat mellan basidierna. De kan ha väldigt olika utseende och används i stor utsträckning för att identifiera släkten och arter med hjälp av mikroskopiska metoder.[1]
A. tunnväggiga cystidier
1. diverkulat typ
2. lecytiform typ
3. lageniform typ
4. pyriform typ
B. tjockväggiga cystidier
5. metuloid typ hos Pluteus
6. metuloid typ
Termen cystidium infördes av Joseph-Henri Léveillé 1837 (tillsammans med basidium) i Sur le hymenium des champignons[2]
Typer
redigeraBeroende på placering
redigera- cheilocystidier sitter på lamellernas kant
- pleurocystidier sitter på lamellernas ytor
- dermatocystidier samlingsbegrepp för:
- pileocystidier sitter på hatthuden
- cirkumcystidier sitter på hattkanten
- caulocystidier sitter på foten
Beroende på egenskaper
redigera- chrysocystidier innehåller ljusbrytande ämnen som gulfärgas av kaliumhydroxid eller ammoniak
- gloeocystidier har ett oljigt eller kornigt innehåll som ofta kan färgas blå eller vinröda med sulfovanillin
Referenser
redigera- ^ Cystidium på Mushroom - The Journal of Wild Mushrooming.
- ^ I Annales des Sciences Naturelles. Botanique, andra serien, sid. 321 - 338. Se Joseph Henri Léveillé på Mushroom - The Journal of Wild Mushrooming.