David Brewster
Sir David Brewster, född 11 december 1781 i Jedburgh, Roxburghshire, död 10 februari 1868, var en skotsk fysiker, matematiker och astronom.
| David Brewster | |
 | |
| Född | 11 december 1781[1][2][3] Jedburgh[4], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 10 februari 1868[1][2][5] (86 år) Melrose[4], Storbritannien |
| Begravd | Melrose Abbey[6] |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Storbritannien |
| Utbildad vid | Edinburghs universitet  |
| Sysselsättning | Botaniker, filosof, uppfinnare, författare, universitetslärare, fysiker, matematiker, väg- och vattenbyggnadsingenjör, biograf |
| Arbetsgivare | Saint Andrews-universitetet |
| Maka | Jane Kirke Pernell[7] Juliet Macpherson[7] |
| Barn | Constance Marion Brewster[8] Lieut.-Col. David Edward Brewster Macpherson (f. 1815)[7] Margaret Maria Gordon (f. 1823) |
| Föräldrar | James Brewster[8] Margaret Key[8] |
| Utmärkelser | |
| Copleymedaljen (1815)[9] Grand prix des sciences mathématiques (1816) Rumfordmedaljen (1818)[10] Keithmedaljen (1829) Royal Medal (1830) Fellow of the Royal Society Pour le Mérite för vetenskap och konst Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Knight Bachelor | |
| Redigera Wikidata | |
Brewster var professor i fysik vid universitetet i Edinburgh och sekreterare i Royal Society. För sina vetenskapliga insatser upphöjdes han till baronet. På hans förslag sammanträdde 1831 i York en församling av naturforskare, och detta ledde till upprättandet av det vetenskapliga samfundet "British Association for the Advancement of Science". Redan 1825 valdes han till korresponderande medlem av Institut de France och 1849, efter Jöns Jacob Berzelius död, till en av dess åtta ordinarie utländska ledamöter. Han tilldelades Copleymedaljen 1815, Rumfordmedaljen 1818 och Royal Medal 1830.
År 1816 uppfann han kalejdoskopet. Sin största förtjänst inlade han dock genom sina undersökningar över ljusets polarisation, absorption och dubbelbrytning. Han var den siste motståndaren till undulationsteorin. Sina viktigaste fysikaliska avhandlingar, vilka länge utgjorde en gruva för senare forskare, nedlade han i de "Transactions", som utgavs av Edinburghs vetenskapssocietet, av vilken han var ledamot från 1808. Nämnda år övertog han redaktionen av "Edinburgh Encyclopædia", som innehåller många av honom författade uppsatser. År 1808 började han utge "Edinburgh Encyclopædia" (fullbordad 1830), och 1819 grundade han tillsammans med Robert Jameson "Edinburgh Philosophical Journal", som efterträdde "Edinburgh Magazine" och som efter någon tid fick titeln förändrad till "Edinburgh Journal of Science"; sistnämnda tidskrift redigerade han ensam 1824-32. Han invaldes 1821 som utländsk ledamot nummer 229 av Kungliga Vetenskapsakademien. Fenomenet Brewstervinkel är uppkallat efter honom.
Asteroiden 5845 Davidbrewster är uppkallad efter honom.[11]
Bibliografi (i urval)
redigera- Letters on Natural Magic (1831, tredje upplagan 1868)
- Treatise on Optics (1832, ny upplaga 1853)
- Memoirs of the Life, Writings and Discoveries of sir Isaac Newton (1855, andra upplagan 1860)
- Martyrs of Science (1841, sjunde upplagan 1869, behandlande Galileo Galileis, Tycho Brahes och Johannes Keplers öden)
Källor
redigeraTryckta källor
redigera- Brewster, sir David i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Noter
redigera- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/David-Brewstertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6bp06mc, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p43600.htm#i435994, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: david-brewster, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: brewster-david, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 112607064, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, royalsociety.org .[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 5845 Davidbrewster” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5845. Läst 6 augusti 2023.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör David Brewster.