Inom matematiken, speciellt inom analytisk talteori, är Dirichlets etafunktion en viktig speciell funktion som definieras som följande Dirichletserie, som konvergerar för alla komplexa tal vars reella del > 0:

Denna Dirichletserie är precis serien för Riemanns zetafunktion förutom att termerna har alternerande tecken. Därför kallas Dirichlets eta-funktion ibland för alternerande zetafunktionen och betecknas med ζ*(s). Följande enkla relation gäller:

Etafunktionen kan även definieras som integralen

Eulerprodukt

redigera

För   gäller

 

Integralrepresentationer

redigera

Det finns ett flertal integralrepresentationer för etafunktionen. Följande formler gäller för  

 

Följande formel kan bevisas med hjälp av Cauchy–Schlömilchs transformation, som gäller för  :

 

Följande formel av Ernst Lindelöf (1905) gäller i hela komplexa planet om man tar det principiella värdet av logaritmen.

 

Följande formel bevisades också av Lindelöf:

 

En generalisering valid för   och alla  

 

Genom att låta   får man formeln

 

En annan integral är

 

För alla   gäller

 

Serierepresentationer

redigera
 

Funktionalekvation

redigera

Etafunktionen satisfierar funktionalekvationen

 

Speciella värden

redigera

Några specialfall av etafunktionen kan skrivas i sluten form:

   A072691
 
 
 
 
 

och i allmänhet för positiva heltal n

 

Några värden för udda argument är

 
 
 

Derivata

redigera

Etafunktionens derivata är

 .

Numeriska algoritmer

redigera

Peter Borwein har härlett en effektiv metod för numerisk räkning av etafunktionen. Om

 

är

 

där för   gäller för feltermen γn

 

Generaliseringar

redigera

Etafunktionen är ett specialfall av polylogaritmen

 

vilket gör den även ett specialfall av Lerchs transcendent:

 

Se även

redigera

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Dirichlet eta function, 13 december 2013.

Externa länkar

redigera
  NODES
CMS 1
os 10