Diskussion:Högskola

Senaste kommentaren: för 7 år sedan av InternetArchiveBot i ämnet Externa länkar ändrade

Vem är huvudman? "Dessa har en annan huvudman än staten." 5info (diskussion) 27 juli 2010 kl. 15.00 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av none.)Svara

Det kan i princip vara vem som helst som inte är staten. Verksamheten kan drivas av ett aktiebolag, en stiftelse, en förening eller till och med av en enskild person (fysisk person). Jag skulle gissa att stiftelseformen är den vanligaste för enskilda högskolor. /B****n 27 juli 2010 kl. 22.32 (CEST)Svara
Och uppgift om huvudman för varje enskild icke-statlig svensk högskola hör snarast hemma i respektive högskolas artikel, ej här. Tillför gärna uppgiften där, med lämpliga källhänvisningar, om den saknas i något fall. Tomas e 19 augusti 2010 kl. 11.31 (CEST)Svara

Global

redigera

Verkar inte finnas en exakt motsvarighet i andra länder, se: en:University college (Scandinavia). hejkompis 21 april 2011 kl. 12.46 (CEST)Svara

Kvalitetskontroll

redigera

Det har lagts in en mall om kvalitetskontroll på artikelsidan med motiveringen att NE säger "gemensam benämning på den verksamhet som regleras i högskolelag och högskoleförordning och som även innefattar verksamheten vid universiteten".

Om vi citerar NE lite mer utförligt så står det vidare: "I begreppet högskolor(na) innefattas inte universiteten. Benämning universitet ges den högskola som bedriver forskning och utbildning inom flera olika vetenskapsområden."

Jag tror att detta bygger på en missuppfattning av högskolelagen (HL). I HL 1:1 står nämligen följande:

I denna lag ges bestämmelser om universitet och högskolor under statligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap.
Vad som i fortsättningen sägs om högskolor avser både universitet och högskolor, om inte något annat anges särskilt.

Av andra stycket framgår att universitet inte är det samma som högskolor, men att man valt den lagtekniska lösningen att fortsättningsvis endast skriva "högskola" men däremed avse både "universitet" och "högskola".

Jag kan också tänka mig att den svenska terminologin före 1993 delvis ligger bakom skrivningen i NE. Då gällde nämligen att hela den statliga högre utbildningen i Sverige gick under beteckningen "högskolan". Inom högskolan fanns högskoleenheter som kunde ha namn av universitet. Så är det dock inte längre. /B****n (disk) 4 september 2012 kl. 00.00 (CEST)Svara

Vad har du för källa till det? Även i NEs supplement från 2000 slås fast att högskolan är en gemensam benämning på den all verksamhet som regleras av högskolelagen och högskoleförordningen, alltså även universiteten. Att man sedan klassar vissa högskolor som universitet är en annan sak. /Annika (disk) 4 september 2012 kl. 00.20 (CEST)Svara
"Högskolan" (i bestämd form) infördes med högskolereformen 1977 som benämning på hela den högre utbildningen i Sverige och rensades ut 1993. Även andra sådana förändringar gjordes. Exempelvis gick man 1977 från "student" till "studerande" för att 1993 gå tillbaka till "student". Begreppet "högskolan" har dock dröjt sig kvar i allmänt bruk inom den högre utbildningen. Men det var väl inte det som var frågan, utan om "högskola" kan syfta på både universitet och högskola. Att så inte är fallet menar jag framgår av HL 1:1 första stycket (som jag citerade ovan). Vad är det som behöver källbeläggas? /B****n (disk) 4 september 2012 kl. 06.07 (CEST)Svara
Högskoleverket använder uppenbart fortfarande begreppen "högskolan" som och "högskoleutbildning" om all högre utbildning, se här. Det är har inte blivit "utrensat". Hur förklarar du detta?. /Annika (disk) 4 september 2012 kl. 08.27 (CEST)Svara
Varför bry sig om vad som står i NE när både högskolelagen, högskoleförordningen och material från Högskoleverket finns tillgängligt? Är inte det att gå över ån efter vatten? /ℇsquilo 4 september 2012 kl. 10.16 (CEST)Svara
Klicka gärna runt på Högskoleverkets webbplats och studera deras språkbruk, till exempel [1] och [2]. Ligger verket också 20 år efter sin tid, precis som NE? /Annika (disk) 4 september 2012 kl. 15.19 (CEST)Svara
"Det finns stora skillnader mellan att läsa på gymnasiet och på högskolan, det vill säga på ett universitet eller en högskola." [3]. /Annika (disk) 4 september 2012 kl. 21.09 (CEST)Svara
Jag är helt med på Annikas och ℇsquilos linje här. Ett universitet är också en högskola (och båda regleras av högskoleförordningen), men en högskola är inte nödvändigtvis ett universitet. Förklaringen är väl ganska tydlig här: Högskoleverket – Universitet eller högskola?. Vad NE säger är för mig inte så spännande i detta fall, om NE inte instämmer med Högskoleverket. // Romulus74 (disk) 4 september 2012 kl. 21.33 (CEST)Svara
Men det måste ändå vara HL som gäller framför vad någon informatör på HSV skriver på deras webbplats.
För att svara Annika på de exempel hon lägger fram, så saknas det en legaldefinition på "högskolan" (i bestämd form), men begreppet lever kvar. Man ska dock inte blanda ihop vad sektorn kallas med vad de enskilda myndigheterna kallas.
Det finns också ett internationellt perspektiv som saknas i artikeln. Internationellt kan universitet inte sorteras in under motsvarigheten till högskola (university college, hochschule etc). /B****n (disk) 4 september 2012 kl. 22.35 (CEST)Svara
Fast stycket du pekar på där är bara ett förtydligande av att de ska räknas samman i lagtexten. // Romulus74 (disk) 4 september 2012 kl. 22.41 (CEST)Svara
Om Högskoleverket konsekvent använder begreppet högskolan som sammanfattande beteckning på all högre utbidning så måste detta också framgå av artikeln. I annat fall blir det högst förvirrande. Jag håller dock med om att artikeln har många andra brister också. Den saknar ju till exempel helt historiskt perspektiv. /Annika (disk) 4 september 2012 kl. 23.04 (CEST)Svara
Begreppet högskolan skall inte närmare förklaras i denna artikel, eftersom den behandlar högskolor i betydelsen enskilda lärosäten av mindre format. Högskolan syftar däremot på hela den högre utbildningen i Sverige, eller i alla fall på den högre utbildning som drivs i statlig regi. Det begreppet bör istället tas upp i artikeln Högskolor och universitet i Sverige, med någon hänvisning från denna artikel.
Jag vet inte vad Romulus74 menar med "räkna samman". Vad lagtexten säger är att det finns universitet och det finns högskolor. Sedan skriver man fortsättningsvis (av praktiska skäl) endast "högskola" i lagtexten, men detta syftar både på universitet och högskolor. Man kunde lika gärna ha skrivit "lärosäten" eller något annat. /B****n (disk) 5 september 2012 kl. 08.31 (CEST)Svara
Ska man hårddra det så borde det efter "och det är numera regeringen som beslutar om en högskola har rätt att kalla sig universitet." nämnas att det gäller statliga utbildningsäten. Orden högskola och universitet är fria att användas även av dem som inte kan fylla ut kostymen. Det som står i Högskolelagen gäller inte i praktiken för privata anordnare. En privat anordnare som inte tar emot statsbidrag kan förmodligen också t o m examinera och tillsätta professorer enligt sina egna villkor? Civicnightwatcher 20 december 2012 kl. 13.36 (CET)CivicnightwatcherSvara
Du har helt rätt. Begrepp som högskola och universitet är inte skyddade. Inte heller titlar som professor. Däremot får man inte dela ut examina med samma namn som de som är reglerade av staten. Notera dock att artikeltexten mer handlar om status som högskola än om namnet. Jämför exempelvis med Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet, vilka båda räknas som universitet./B****n (disk) 20 december 2012 kl. 14.25 (CET)Svara
Det har hänt rätt mycket mer artikeln sen diskussionen ovan, kan mallen tas bort nu? /Hangsna (diskussion) 4 maj 2014 kl. 14.58 (CEST)Svara

Externa länkar ändrade

redigera

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Högskola. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 5 september 2017 kl. 05.20 (CEST)Svara

  NODES
INTERN 4
Note 1