Dvärgjordekorre (Tamias minimus[2][3][5][6][7][8]) är en däggdjursart som beskrevs av John Bachman 1839. Den ingår i släktet Tamias och familjen ekorrar.[9][10]

Dvärgjordekorre
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteTamias
ArtDvärgjordekorre
Tamias minimus
Vetenskapligt namn
§ Tamias minimus
AuktorBachman, 1839
Utbredning
Synonymer
Eutamias minimus (Bachman, 1839)[2][3][4]
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning

redigera

Arten är minst av alla jordekorrar, med en kroppslängd från 18,5 till 22 cm, inklusive den 8 till 9,5 cm långa svansen. Vikten varierar mellan 42 och 53 g. Storleksskillnaden mellan könen är obetydlig, det är endast i vissa populationer man har kunnat konstatera att honan är större än hanen, ett förhållande som annars är vanligt bland jordekorrar. Pälsens grundfärg är orangebrun med gråvit buk. Längs ryggen och sidorna har den 5 mörka strimmor med ljusa mellanrum; mittstrimman når ända till svansroten. Ansiktet har även det stimmor, 3 mörka med ljusa mellanrum. Den buskiga svansen är ljusbrun.[11] Pälsen fälls två gånger per år. Vinterpälsen är gråare än den mer färgglada sommarpälsen.[12]

Ekologi

redigera

Habitatet varierar mellan barr- och lövskogar, kalhyggen och buskmarker samt alpin tundra.[1] Arten är dagaktiv och en skicklig klättrare, som kan sola sig på trädgrenar under soliga men kalla dagar. Det förekommer också att de bygger bon i träd, även om sommarbona även kan konstrueras i murkna stubbar. Vinterbona inrättas i underjordiska håligheter och tillverkas av torrt gräs, mjuka växtdelar, bark, päls och fjädrar. Arten är inaktiv under vintern (november till mars), men vintervilan är inte särskilt djup, utan ekorrarna vaknar med jämna mellanrum för att äta av den lagrade maten.[11]

Livslängden för vilda djur är inte känd, men i fångenskap kan den bli upp till 10 år gammal.[11]

Föda och predation

redigera

Födan, som hämtas både från marken och i träden, består av nötter, bär, frukter, gräs, svamp, insekter och snäckor. Man tror att den även kan ta mindre fåglar, smådäggdjur och as. Tack vare sina kindpåsar kan den bära med sig mat hem till boet, där den antingen äts i lugn och ro eller lagras i särskilda foderkammare.[11]

Dvärgjordekorren utgör själv föda för vesslor, mink, rödräv, rödlo, mårdar, hökar och ormar.[11]

Fortplantning

redigera

Dvärgjordekorren blir könsmogen vid 10 månaders ålder. Litet är känd om leken; hanarna kommer fram ur vintervilan tidigare än honorna, och man antar att de deltar i något slags rangstrider. Efter ungefär 30 dagar får honan en kull på 2 till 6 nakna, outvecklade ungar. De öppnar ögonen vid fyra veckors ålder och får päls efter 40 dagar. De diar honan i två månader. Honan svarar för den huvudsakliga vården, men det finns vissa indikationer på att hanen stannar i närheten av boet för att försvara det, och att han även kan samla mat till ungarna och sköta om boet.[11]

Arten får normalt endast en kull om året; skulle den första kullen misslyckas, förekommer det dock att honan får en ny kull.[11]

Utbredning

redigera

Denna gnagare förekommer i stora delar av Kanada från Ontarios östra gräns nästan till Alaska. I USA hittas den i Wisconsin och Minnesota samt från en linje mellan västra North Dakota och norra New Mexico västerut, men inte helt till Stilla havet.[1]

Underarter

redigera

Catalogue of Life listar inga underarter för arten,[9] medan Wilson & Reeder skiljer mellan 18 underarter:[6]

  • T. minimus minimus
  • T. minimus atristriatus
  • T. minimus borealis
  • T. minimus cacodemus
  • T. minimus caniceps
  • T. minimus caryi
  • T. minimus confinis
  • T. minimus consobrinus
  • T. minimus grisescens
  • T. minimus hudsonius
  • T. minimus neglectus
  • T. minimus operarius
  • T. minimus oreocetes
  • T. minimus pallidus
  • T. minimus pictus
  • T. minimus scrutator
  • T. minimus selkirki
  • T. minimus silvaticus

Underarterna skiljer sig åt främst genom färgteckning.[12]

IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Arten har en vidsträckt utbredning, den är vanlig och populationen är stabil. Inga hot är listade.[1]

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d] Linzey, A.V. & Hammerson, G. 2008 Tamias minimus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 17 januari 2016.
  2. ^ [a b] (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  4. ^ Hall, E. Raymond (1981) , The Mammals of North America, vols. I and II, 2nd ed.
  5. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  6. ^ [a b] (2005) , website Tamias minimus, Mammal Species of the World
  7. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  8. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  9. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/tamias+minimus/match/1. Läst 17 januari 2016. 
  10. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  11. ^ [a b c d e f g] Kurt Schlimme (2000). Tamias minimus least chipmunk” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Tamias_minimus/. Läst 17 januari 2016. 
  12. ^ [a b] ”Least chipmunk (Tamias minimus)” (på engelska). ARKive - Images of Life on Earth. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131015165913/http://www.arkive.org/least-chipmunk/tamias-minimus/. Läst 17 januari 2016. 

Externa länkar

redigera
  NODES
INTERN 1