Wikipedia

Emma Orczy

brittisk författare av ungersk börd

Baronessan Emma Orczy, fullständigt namn Emma Magdolna Rozália Mária Jozefa Borbála Orczy de Orci, född 23 september 1865 i Tarnaörs, Ungern, död 12 november 1947 i Henley-on-Thames, England, ofta bara kallad Baronessan Orczy, eller Emmuska Orczy av vänner och familj, var en brittisk författare och konstnär av ungersk aristokratisk börd.

Emma Orczy
FöddEmma Magdalena Rozália Mária Jozefa Borbála Orczy de Orci
23 september 1865[1][2][3] ​eller ​27 september 1865[4]
Tarnaörs, Ungern
Död12 november 1947[1][2][3]
Henley-on-Thames, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien[5] och Ungern
Utbildad vidWest London School of Art[6]
Heatherley School of Fine Art[6]
SysselsättningÖversättare, dramatiker, novellförfattare, författare, barnboksförfattare, kriminalförfattare
Noterbara verkDen röda nejlikan
MakeMontagu Barstow
FöräldrarBódog Orczy[6]
Emma, Gräfin Wass de Czege[7]
Redigera Wikidata
Emma Orczy.

Orczy är numera främst känd för dramat och romanen Röda nejlikan som utkom 1905, och som inledde en romanserie, men hon skrev ett stort antal deckarnoveller och andra verk.

Biografi

redigera

Uppväxt och ungdom

redigera

Emma Orczy föddes i Ungern som dotter till kompositören, baron Felix Orczy och grevinnan Emma Wass. Familjen lämnade Ungern 1868 av rädsla för bondeuppror, och var bosatta i Budapest, Bryssel och Paris, där Emma utan framgång studerade musik. 1880 slog sig familjen slutligen ner i London, där de tillsammans med landsmannen Francis Pichler bodde på Great Portland Street 162. Emma Orczy studerade vid West London School of Art och sedan vid Heatherley School of Fine Art. Några av hennes målningar ställdes senare ut på Royal Academy i London. Under konstutbildningen lärde hon känna Montague MacLean Barstow (död 1942) en ung illustratör och prästson. De gifte sig 1894 och enligt Emma var äktenskapet mycket lyckligt.

Författarkarriär

redigera

Paret hade dock dålig ekonomi och Emma Orczy arbetade som översättare och illustratör för att dryga ut makens små inkomster. De fick ett barn, John Montague Orczy-Barstow, som föddes den 25 februari 1899, och som senare blev författare under namnet John Blakeney. Emma började skriva omedelbart efter sonens födelse, men debutromanen The Emperor's Candlesticks, som kom ut 1899 (på svenska: Kejsarens ljusstakar, 1939), blev ett misslyckande. Efter detta publicerade hon en serie detektivberättelser i Royal Magazine. Hennes andra romanen, In Mary's Reign, som gavs ut 1901 sålde bättre än den förra.

År 1903 skrev hon och hennes make ett drama som byggde på en av hennes noveller och som handlade om den engelska aristokraten Sir Percy Blakeney, som räddade franska aristokrater undan franska revolutionen. Dramat fick titeln The Scarlett Pimpernel, Röda nejlikan. Upphovet till Röda nejlikan lär vara den svenske greven Axel von Fersen som under den franska revolutionen organiserade kungafamiljens misslyckade flykt ur landet 1791.[källa behövs] Under tiden som Emma Orczy sände berättelsen i romanform till flera förläggare, antogs dramat för uppsättning på West End. Fastän de första föreställningarna drog liten publik, blev det med tiden en stor publikframgång som satte rekord i antal föreställningar,[källa behövs] översattes till en mängd språk och spelades i många länder, och blev flera gånger uppsatt på nytt. Teaterframgångarna bäddade för en stor romansuccé.

Emma Orczy skrev därefter dussintals verk om Sir Percy Blakeney, hans familj och medlemmar av Röda nejlikanligan, av vilka I Will Repay utgiven 1906, och som fick den svenska titeln Hennes hämnd, blev den största framgången. Den sista boken om Röda nejlikan, Mam'zelle Guillotine, gavs ut 1940. Inget av hennes följande dramer gjorde samma framgång som Röda nejlikan. Hon författade även mysterie- och äventyrsromaner. I samlingen med detektivnoveller, Lady Molly of Scotland Yard är huvudpersonen en kvinna, vilket var mycket ovanligt i detektivgenren när boken utkom 1910. Hon föredrog emellertid den historiska romanen som genre.

Med tiden blev hon förmögen på sitt författarskap, och kunde köpa sig en egendom i Monte Carlo. Hon avled 1947 i Oxfordshire, samma år som hennes självbiografi, Links in the Chain of Life, utkom.

Bibliografi (urval)

redigera

Romaner

redigera
 
Omslag till Hemligheten med kejsarens armstakar av David Ljungdahl 1911.
  • The Emperor's Candlesticks (1899)
    • Hemligheten med kejsarens armstakar: äfventyrsroman (översättning Emilie Kullman, B. Wahlström, 1911)
    • Kejsarens ljusstakar (översättning A. W. Andersson, Saxon & Lindström, 1939)
  • In Mary's Reign (1901) senare utgiven med titeln The Tangled Skein(1907)
  • The Scarlet Pimpernel (1905)
    • Den röda nejlikan: en skildring från franska revolutionen (översättning Karin Jensen, Gleerup, 1907)
    • Den röda nejlikan (översättning Oscar Nachman, B. Wahlström, 1918)
    • Den röda nejlikan (översättning Axel Essén, Saxon & Lindström, 1942)
    • Röda nejlikan (översättning Ragnhild Hallén, Lindqvist, 1947)
    • Den röda nejlikan: en skildring från franska revolutionen (översättning Sigfrid Lindström, Gleerup, 1950)
    • Röda nejlikan (översättning och bearbetning för ungdom av Brita och Alf Agdler, B. Wahlström, 1961)
    • Röda nejlikan (återberättad och bearbetad av Arne Herløv Petersen, översatt av Natassja Heimbrand, Carlsen/if, 1991)
  • By the Gods Beloved (1905, i USA med titeln The Gates of Kamt (1907)
    • Den gudarna älska (översättning Axel Essén, Saxon & Lindström, 1937)
  • I Will Repay (1906)
    • Hennes hämnd: en historisk skildring (översättning Karin Jensen, Gleerup, 1908)
    • Hennes hämnd (översättning E. Grafström, B. Wahlström, 1919)
  • A Son of the People (1906)
  • Beau Brocade (1907)
  • The Elusive Pimpernel (1908)
    • Den gäckande nejlikan (översättning Elisabeth Lilljebjörn, Geber, 1910)
    • Den gäckande nejlikan (B. Wahlström, 1919, Einar Ekstrand angiven som översättare, dock endast förkortad utgåva av Lilljebjörns översättning från 1910)
    • Den gäckande nejlikan: roman från franska revolutionens tid (översättning Hildur Virin, Gleerup, 1930)
    • Den gäckande nejlikan (översättning Hildur Virin, språklig modernisering Karin Enström-Salomonsson, LiberFörlag, 1984)
  • The Nest of the Sparrowhawk (1909)
  • Petticoat Government (1910)
  • A True Woman (1911)
  • The Traitor (1912)
  • The Good Patriots (1912)
  • Fire in Stubble (1912)
  • Meadowsweet (1912)
  • Eldorado (1913)
  • Unto Cæsar (1914)
  • The Laughing Cavalier (1914)
  • A Bride of the Plains (1915)
  • The Bronze Eagle (1915)
  • Leatherface (1916)
    • Mannen med lädermasken: roman från Nederländernas frihetskrig (översättning Hugo Gyllander, Svensk läraretidning, 1928)
    • Mannen med lädermasken (återberättad av Stig Kassman, Svensk läraretidning, 1958) (Barnbiblioteket Saga, 350)
  • Lord Tony's Wife (1917)
    • Lord Tonys hustru: mera om Röda nejlikan (översättning Hildur Virin, Gleerup, 1931)
    • Lord Tonys hustru (översättning Hildur Virin, språklig modernisering Karin Enström-Salomonsson, LiberFörlag, 1984)
  • A Sheaf of Bluebells (1917)
  • Flower o' the Lily (1918)
  • His Majesty's Well-beloved (1919)
  • The First Sir Percy (1921)
  • The Triumph of the Scarlet Pimpernel (1922)
  • Nicolette: A Tale of Old Provence (1922)
  • The Honourable Jim (1924)
  • Pimpernel and Rosemary (1924)
    • Pimpernel och Rosemary (översättning M. Isberg, Bonnier, 1927)
  • Les Beaux et les Dandys de Grand Siècles en Angleterre (1924)
  • The Miser of Maida Vale (1925)
  • A Question of Temptation (1925)
  • The Celestial City (1926)
  • Sir Percy Hits Back (1927)
    • Röda nejlikan ger igen (översättning Ingrid Ekman Nordgaard, Gleerup, 1954)
    • Röda nejlikan ger igen (översättning Ingrid Ekman Nordgaard, språkligt moderniserad av Karin Enström-Salomonsson, LiberFörlag, 1985)
  • Blue Eyes and Grey (1929)
  • Marivosa (1930)
  • In the Rue Monge (1931)
  • A Joyous Adventure (1932)
  • A Child of the Revolution (1932)
  • The Scarlet Pimpernel Looks at the World (1933)
  • The Way of the Scarlet Pimpernel (1933)
  • A Spy of Napoleon (1934)
  • The Uncrowned King (1935)
  • The Turbulent Duchess (1935)
  • Sir Percy Leads the Band (1936)
    • Röda nejlikan slår takten (översättning Ingrid Ekman Nordgaard, Gleerup, 1957)
    • Röda nejlikan slår takten (översättning Ingrid Ekman Nordgaard, språkligt moderniserad av Karin Enström-Salomonsson, LiberFörlag, 1985)
  • The Divine Folly (1937)
  • No Greater Love (1938)
  • Mam'zelle Guillotine (1940)
  • Pride of Race (1942)
  • The Will-O'-The-Wisp (1947)
Oidentifierade svenska översättningar
  • Kejsarens prefekt (okänd översättare, Nordisk rotogravyr, 1933)

Noveller

redigera
  • The Case of Miss Elliot (samling detektivnoveller, 1905)
  • The Old Man In the Corner (detektivnoveller, 1909)
    • Mannen i hörnet (översättning Oscar Nachman, B. Wahlström, 1914)
  • Lady Molly of Scotland Yard (detektivnoveller, 1910)
    • Lady Molly: en kvinnlig detektivs äfventyr: berättad af hennes väninna (översättning Ebba Nordenadler, Geber, 1910)
    • Detektiven Lady Molly (översättning A. Berg, Holmquist, 1919)
  • The Man in Grey (novellsamling, 1918)
  • The League of the Scarlet Pimpernel, (1919)
  • Castles in the Air (samling, 1921)
  • Unravelled Knots (samling detektivnoveller, 1926)
  • Skin o' My Tooth (samling detektivnoveller, 1928)
  • Adventures of the Scarlet Pimpernel, (1929)
  • De svarta diamanterna m.fl. detektivhistorier (översättning Oscar Nachman, B. Wahlström, 1914)
  • Detektiven från Scottland Yard (översättning A. Berg, Holmquist, 1919)

Självbiografi

redigera
  • Links in the Chain of Life (1947)

Pjäser

redigera
  • The Scarlet Pimpernel (1903)
  • The Sin of William Jackson (1906)
  • Beau Brocade (1908)
  • The Duke's Wager (1911)
  • The Legion of Honour (1918), dramatisering av hennes roman A Sheaf of Bluebells

Översättningar

redigera
  • Old Hungarian Fairy Tales (1895) med Montague Barstow
  • The Enchanted Cat (1895) med Montague Barstow
  • Fairyland’s Beauty (1895) med Montague Barstow
  • Uletka and the White Lizard (1895) med Montague Barstow

Krater

redigera

Nedslagskratern Orczy på planeten Venus är uppkallad efter henne.[8]

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.

Noter

redigera
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Baroness-Emmuska-Orczytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6jw9bsm, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 4421, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Internet Movie Database, läst: 20 juni 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 3 juni 2008, Libris-URI: sq468ftb4w74h89, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 35325.[källa från Wikidata]
  7. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Orczy on Venus” (på engelska). International Astronomical Union. 30 december 2008. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/4485. Läst 14 juli 2024. 

Tryckta källor

redigera
  • Britt Dahlström (1984)Litteraturhandboken: Författarlexikon och litteraturöversikter, Stockholm, Forum

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Emma_Orczy&oldid=55968702”
  NODES
INTERN 4
Note 3