Eptesicus fuscus[2][3][4][5][6] är en fladdermusart som först beskrevs av Ambroise Marie François Joseph Palisot de Beauvois 1796. Eptesicus fuscus ingår i släktet Eptesicus och familjen läderlappar.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[7] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 12 underarter.

Eptesicus fuscus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljLäderlappar
Vespertilionidae
SläkteEptesicus
ArtEptesicus fuscus
Vetenskapligt namn
§ Eptesicus fuscus
Auktor(Beauvois, 1796)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Artepitet fuscus är det latinska ordet för brun.[9]

Utseende

redigera

Denna fladdermus kännetecknas av ett stort huvud med tjocka avrundade öron. Arten har korta breda vingar. Den långa pälsen är på ovansidan ljusbrun till brun och på undersidan ännu ljusare. Eptesicus fuscus har dessutom en svartaktig flygmembran samt svarta öron, nos och fötter. På varje sida av överkäken förekommer två framtänder och fyra molarer. Antalet tänder är 32. Individerna blir med svans 102 till 156 mm långa och svanslängden är 35 till 54 mm. De har 38 till 50 mm långa underarmar, 12 till 20 mm långa öron och en vikt av 10 till 20 g.[10]

Utbredning och habitat

redigera

Denna fladdermus förekommer i stora delar av Nord- och Centralamerika samt i norra Sydamerika (se karta). Artens ursprungliga habitat är skogar men den vistas även i kultiverade landskap inklusive i städer.[1]

Ekologi

redigera

Individerna vilar bland annat i trädens håligheter, i grottor eller i bergssprickor. De sover gärna i gömställen som skapades av människor som byggnader, gruvor eller tunnlar. I norra delen av utbredningsområdet håller fladdermusen vinterdvala men den vaknar ibland och kan i så fall flyga till ett lämpligare gömställe. Eptesicus fuscus jagar flygande insekter som skalbaggar, flygande myror, getingar och trollsländor.[1]

Arten jagar med hjälp av ekolokalisering. Individerna lämnar gömstället redan under skymningen och de jagar på kvällen cirka 50 meter över marken. Senare under natten flyger de närmare marken. Eptesicus fuscus kan igenkänna en svärm med insekter från 600 meter avstånd. Exemplar från kalla trakter lagrar under hösten fett i kroppen.[10]

Parningen sker under hösten och sedan förvaras hannens sädesceller i honans könsorgan tills den egentliga dräktigheten börjar. I Nordamerika föds allmänt en unge per kull under senare våren eller tidiga sommaren. Honor bildar före ungarnas födelse egna kolonier som är skilda från hannarna. Ungen föds blind, naken och med slutna öron öppningar. Efter 18 till 35 dagar får ungen flygförmåga. Hannar kan vanligen para sig under första parningstiden efter födelsen och några honor först under andra parningstiden.[10]

Bildgalleri

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d] 2008 Eptesicus fuscus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Eptesicus fuscus
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (20 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/eptesicus+fuscus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  9. ^ Merritt & Matinko (1987). Eptesicus fuscus. Guide to the Mammals of Pennsylvania. University of Pittsburgh Press. sid. 103 
  10. ^ [a b c] B. J. Verts,Leslie N. Carraway, red (1998). Eptesicus fuscus. Land Mammals of Oregon. University of California Press. sid. 107-110. ISBN 0-520-21199-5 

Externa länkar

redigera
  NODES