Gallstensanfall
Ett gallstensanfall är när smärta uppstår till följd av att en gallsten tillfälligt blockerar gallgången.[1] Vanligen upplevs smärta i höger övre del av buken och den kan stråla mot axeln.[2] Smärtan håller vanligen i sig mellan en och flera timmar.[1] Anfallen uppstår ofta efter att personen ätit ett stort mål mat eller under natten. Upprepade gallstensanfall är vanliga.[3]
| Gallstensanfall | |
| Synonymer: Gallstensattack, gallanfall, biliär kolik | |
 Gallstensanfall är ofta associerade med sten i gallblåsan | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | K80.5 |
| DiseasesDB | 2533 |
| eMedicine | med/224 |
Gallsten uppstår som en utfällning av kristaller som klumpar ihop sig och bildar stenar. Den vanligaste formen av gallsten är av kolesterol.[4] Andra typer av gallstenar som kan bildas är de av kalcium, bilirubin, pigment eller blandade gallstenar.[4] Tillstånd som ger liknande symptom till ett gallstensanfall är blindtarmsinflammation, magsår, inflammation i bukspottkörteln och gastroesofageal refluxsjukdom.[1]
Behandling för ett gallblåseanfall är oftast operation för att ta bort gallblåsan.[1] Detta kan antingen ske genom att man opererar genom flera mindre snitt (laparoskopiskt) eller genom ett enda större snitt (öppen kirurgi).[1] Öppen kirurgi är förenat med fler komplikationer än laparoskopisk kirurgi.[5] Kirurgin utförs vanligen under narkos.[1] Hos de som inte klarar av kirurgi, kan medicin användas för att föröka lösa upp stenarna eller så kan stötvågsterapi provas.[1] År 2017 fanns inte tillräckligt vetenskaplig underlag för att säga om operation var indicerat för alla som får gallstensanfall.[5]
I den utvecklade världen har mellan 10 och 15 procent av den vuxna befolkningen gallsten. Bland de med gallsten, drabbas 1–4 procent av gallstensanfall varje år.[3] Nästan 30 procent av befolkningen har ytterligare problem relaterade till gallsten under året efter ett anfall.[3] Cirka 15 procent av alla som drabbats av gallstensanfall kommer så småningom att utveckla inflammation i gallblåsan om de inte behandlas.[3] Andra komplikationer inkluderar inflammation av bukspottkörteln.[3]
Referenser
redigera- ^ [a b c d e f g] ”Gallstones | NIDDK” (på amerikansk engelska). National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases. Arkiverad från originalet den 28 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160728005016/https://www.niddk.nih.gov/health-information/health-topics/digestive-diseases/gallstones/Pages/facts.aspx. Läst 1 juni 2017.
- ^ Internal Clinical Guidelines Team (October 2014). Gallstone Disease: Diagnosis and Management of Cholelithiasis, Cholecystitis and Choledocholithiasis. Clinical Guideline 188. sid. 21. PMID 25473723.
- ^ [a b c d e] Ansaloni, L (2016). ”2016 WSES guidelines on acute calculous cholecystitis.”. World journal of emergency surgery: WJES 11: sid. 25. doi:. PMID 27307785.
- ^ [a b] Sabiston, David C.; Townsend, Courtney M. (2012). Sabiston textbook of surgery: the biological basis of modern surgical practice. Philadelphia, PA: Elsevier Saunders. sid. 328–358. ISBN 978-1-4377-1560-6
- ^ [a b] ”Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/operation-vid-besvar-av-sten-i-gallblasan-och-akut-gallblaseinflammation/. Läst 1 juni 2017.